Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Klimatmärke på mat med stora utsläpp

Publicerat torsdag 5 mars 2009 kl 15.27
1 av 2
2 av 2

Livsmedelsindustrin står för en fjärdedel av alla koldioxidutsläpp på jorden enligt beräkningar av FNs jordbruksorgan FAO. Därför vill många konsumenter ha hjälp vad de ska välja i matbutiken (80 % enligt en undersökning av nedanstående organisationer). I 2 år har därför KRAV, Svenskt Sigill, Scan, Milko, Skånemejerier och LRF utrett vad en svensk klimatmärkning av mat borde innehålla. I sommar är den klar och Klotet har prata med de inblandade.

Men något enhetligt märke som sitter på många svenska matvaror lär det inte bli visar Klotets undersökning. Krav har bestämt att de inte ska ha ett särskilt klimatmärke som de tycker bara krånglar till det för konsumenterna. Istället ska de försöka knö in en massa klimatregler i sitt vanliga kravmärke som ju hittills stått för ekologisk odling utan bekämpningsmedel eller konstgödsel eller genmodifierade grödor, och att djuren får vara ute. Och nu ska man alltså även se till att KRAV-godkända livsmedel har så låga växthusgasutsläpp av koldioxid, metan och lustgas som möjligt.

Svenskt Sigill, LRFs märke som står för svensk mat, de tänker nog däremot att de ska sätta på en liten klimatlogga på sina produkter. Scan däremot tänker inte göra det, de ska få ned utsläppen på hela sin köttproduktion med 50 procent här till 2020 inte bara på det ekologiska köttet som bara utgör 2 procent av försäljningen.

Men sen finns det ju faktiskt redan en klimatmärkning på marknaden, nämligen lantmännens klimatdeklaration på kyckling och mjöl och havregryn, och lite andra gryner, totalt handlar det om en handfull produkter. På de här förpackningarna står det en siffra där man kan läsa precis hur många gram koldioxid just det som är i förpackningen gett upphov till.

KRAVs beslut att väga ihop alla miljöaspekter lär dock inte bli lätt eftersom vissa krockar med varandra. Ekologisk odling och god djurhållning ger inte alltid lägsta klimatpåverkan. Om man tar till exempel klimatvärstingen nötkött där kor släpper ut stora mängder av den starka växthusgasen metan på grund av sitt matsmältningssystem, så skulle man ju kunna tänka sig att man födde upp kor som bara får gå inne i ladugård året om och äta kraftfoder och att man samlade ihop metanutsläppen och gjorde bränsle på.

Fast det skulle ju kanske inte kännas så schysst och miljövänligt att köpa sånt nötkött. Kor mår bra av att beta ute och betande kor bidrar även till att hålla landskapet öppet och till den biologiska mångfalden, som ju är andra miljömål som Sverige satt upp. Så det blir helt klart avvägningar här mellan olika miljövärden, säger som är regelutvecklingschef på Krav.

Skillnaden i utsläpp från en biff från Brasilien eller Argentina och en svensk köttbit från en mjölkko kan i värsta fall vara 50 kilo växthusgasutsläpp översatt i koldioxid per kilo för en Pampasko, medan den svenska mjölkkossan som också gett mjölk och kalvar som man kan slå ut hennes utsläpp på, ger kanske 10-15 kilo koldioxidutsläpp per kilo kött. Och skillnaden beror inte på transporten av köttet som går med båt och är försumbar utan istället på att de Brasilianska och Argentinska korna går på naturbete året om och då växer de väldigt långsamt så då hinner de avge så mycket mer metan innan de slaktas än en svensk ko.

Sverige har fått en relativt klimateffektiv jordbruksproduktion på köpet skulle man kunna säga på grund av arbetet med att minska övergödningen till Östersjön. För ett effektivt nyttjande av gödsel ger inte bara mindre algblomning, utan faktiskt mindre växthusgasutsläpp på köpet.

Sen finns det naturligtvis alternativa proteinval. Kycklingfilé och bönor till exempel. Kyckling ger i snitt 1,5-2 kilo koldioxid per kilo eftersom de inte idisslar och då är mest deras foder som ger växthusgasutsläpp. Och bönor ger runt 500-700 gram.

Jag träffade som är doktorand på Dalhousies universitet i Nova Scotia i Kanada härom veckan på en stimmig konferens i USA. Och han tycker att växthusgasutsläppen från livsmedelsproduktion måste tas med i de kommande klimatförhandlingarna i Köpenhamn. Det är ändå så att FNs jordbruksorgan FAO räknat ut att 18 procent av de totala växthusgasutsläppen på jorden kommer från köttproduktion.

Nathan Pelletier har räknat ut att om vi ersätter allt nötkött med kyckling istället så skulle vi minska de totala globala växthusgasutsläppen med 12,5 procent och om vi går över till bönor istället för kött så minskar vi utsläppen globalt med 17 procent. En helt köttfri diet tror inte heller på, men att dra ned kraftigt tror han är möjligt och påminner om att för 50 år sen var köttkonsumtionen en bråkdel av dagens i USA och den skulle ansetts som provocerande överdådig.

Men på SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik, som jobbar just nu med att ta fram det vetenskapliga underlaget till den här nya svenska klimatmärkningen för mat som ska blir klar i sommar, han tycker att det finns andra utsläppskällor som är lättare att ge sig på.

Den nya svenska klimatmärkningen av mat som ska bli klart till sommaren, den kommer alltså inte bli med några absoluta koldioxidsiffror på förpackningen, utan istället innehålla regler som ska få producenterna att minska sina utsläpp så mycket som möjligt. Vi kommer kunna köpa klimatmärkt biff och klimatmärkta ärtor i samma butik, fast det kommer inte synas att det ena valet ger 100 gånger högre klimatutsläpp än det andra.

Några enkla regler om man vill köpa klimatsmart är: Ät upp. Cirka en fjärdedel av maten vi äter slängs. Ät mindre nötkött. Ät säsongsanpassat. På vintern är det bättre att äta rotfrukter än färska grönsaker. Och välj mat som inte transporterats med flyg.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".