Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Studier om surare hav gör att forskare får lära om.

Publicerat torsdag 2 april 2009 kl 17.41
Dykning vid Stora Barriärrevet. Foto: Queensland Tourism

- Har du planerat att se Stora Barriärrevet? Stick och gör det nu! Om några decennier kan det att vara för sent.” Den uppmaningen kom från marinbiologen John Havenhand i veckans radioversion av Klotet.

Försurningen av världshaven brukar kallas för ” den andra klimatfrågan” eftersom senare års forskning visat att ett allt surare hav hänger ihop med en ökad koldioxidhalt i atmosfären. Hittills har haven kunnat ta hand om koldioxid från luften, som omvandlas till kolsyra i vattnet. Men nu verkar det som om haven blivit ” mätta” på koldioxid- omvandlingen kan inte längre ske utan att balansen i haven rubbas. Ph-värdet sjunker och haven blir alltså surare.

Ett surare hav innebär problem för skalbildande djur att ta upp kalk och bygga skelett ( såsom Barriärrevets koralldjur ) och det påverkar också fortplantningen hos en del arter. Försurningen påverkar dock främst de övre delarna av haven. På riktigt djupt vatten finns stora mängder kalk som kan neutraliserar det sura vattnet. Problemet är bara att forskarna tror att det kan ta flera hundra, ja kanske tom tusen år för vattenmassorna att blandas om så att kalken på bottnarna gör nytta.

-Haven kan återhämta sig på en skala av tusentals år, men vi försurar dem på en skala av hundratals år, säger Jon Havenhand.

Men det finns också arter som gynnas av surare vatten. Svenska blåmusslor tex, (som fortplantar sig bättre i en sur miljö, även om larverna sedan mår sämre.. ) och japanska jätteostron, som inte alls verkar bry sig om försurningen.

Vid Göteborgs universitet publicerades också nyligen en rapport som komplicerar bilden något. Där visar nämligen bla professor Anders Omstedt att det som brukar ses som det största miljöproblemet i Östersjön - övergödningen faktiskt motverkar försurningen. Ett klassiskt miljödilemma alltså. Vilket är värst - fortsatt övergödning, eller accelererande försurning? Förhoppningsvis kommer svaren inom några år när nu forskarna börjar sätta ihop olika studier som gäller både klimat, försurning och övergödning, men även fiske.

Läs och hör mer:


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".