Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Att fler bönder slutar plöja

Publicerat onsdag 15 april 2009 kl 06.33
1 av 4
2 av 4
3 av 4
Nyplöjd jord och konstgödsel rinner ut i havet via Svarte å, foto: Bengt Olle Bengtsson, copyright Österlen bild
4 av 4

Enligt jordbruksverket tillämpas nu plöjningsfritt jordbruk på 10-20 procent av den svenska marken med ettåriga grödor och antalet bönder som väljer bort plogen ökar.
Särskilt vanligt är odlingssättet på den styva Upplandsleran utanför Enköping. Där odlar Maria Berg och Gustav Andersson och de allra flesta av deras grannar mestadels helt utan plogens hjälp.

– Den extremaste formen av plöjningsfri odling är när vi inte gör någonting utan använder såmaskinen direkt efter föregående års gröda och sår direkt i stubben, berättar lantbrukaren Gustav Andersson på gården Petersberg utanför Enköping.
Ibland passar det jorden bäst, ibland använder man en kultivator som rafsar lite lätt i ytan. Plöjer gör man bara undantagsvis här. Det spar helt enkelt tid och bränsle att låta bli att sitta på traktorn och dra djupa fåror i den tunga jorden.

Skördarna blir ändå lika bra, säger Gustav Andersson och hans erfarenhet får stöd av år av forskning om den här odlingsmetoden säger Johan Arvidsson, professor i markfysik vid Sveriges Lantbruksuniversitet.
– Vi har försök här på Ultuna som har legat i 35 år och där man i genomsnitt har haft högre skörd i det plöjningsfria systemet än i det plöjda.
Men den plöjningsfria odlingen fungerar olika bra på olika jordar. I Enköpingstrakten är den stora poängen minskad bränsleåtgång och sparat arbete.


Ofta kan plöjningsfri odling också öka mullhalten i jorden vilket gör att den håller kvar vatten och näringsämnen bättre.
Sånt är särskilt viktigt i andra delar av världen; i varma klimat med kraftiga regn. Där kan plöjning leda till markutarmning och ökenutbredning. Därför har man i Latinamerika har man i stor skala gått över till plöjningsfria metoder säger Johan Rockström vid Stockholm Environment Institute, och fler följer efter.
– Nu ser vi hur de här metoderna skalas upp i stora delar av Afrika, i Pakistan, Indien och även i Europa. I USA är nu 40 procent av jordbruket under någon form av plöjningsfri odling.

Vid klimatforskarmötet i Köpenhamn nyligen presenterade jordbruksprofessorn från University of Aberdeen beräkningar av hur mycket kol som kan dras ner i marken med hjälp av plöjningsfritt jordbruk. Något som varierar mycket med olika platser på jorden.

Det plöjningsfria arbetssättets besparing på bränsle som för det mesta är fossilt, gör ju hur som helst klimatnytta. Att använda mindre konstgödning är ett annat sätt för jordbruket att bli mer klimatvänligt.
– Vi siktar på att minska koldioxidutsläppen med 80 procent till 2050 och av det skulle jordbruket kunna stå för 15 procents minskning, det är inget att fnysa åt tycker Pete Smith vid University of Aberdeen.

Hälften av all matjord i världen har runnit ut i haven under de senaste seklerna på grund av kalhuggning och plöjning skriver vetenskapsjournalisten och agronomen Peter Sylwan i en rapport för Kungliga Skogs- och Lantbrukskademien som heter . Där skriver han också att när man plöjer så skapar man i princip en öken jämförbar med att använda stora mängder insektsgifter. Maskarna ”den undre bonden” som Harry Martinsson beskriver det, skärs sönder till glädje för alla måsar som följer i plogens spår, men jorden blir inte längre lika lucker. Dessutom vänds bakterier som trivs på ytan ned i jorden och drunknar medan de som trivs nere i myllan vänds upp och torkar ut. Plöjningen innebär också Sveriges största schaktarbete. Sylwan skriver att den svenska jordförflyttningen i samband med den årliga höstplöjningen motsvarar att flytta en 50 mil (Helsingsborg - Stockholm ) jordvall med 100 X 100 meters genomskärning en halv meter åt sidan ... och så flytta tillbaka den igen, och igen och igen och igen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".