Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Plöjningsfritt sen länge i Argentina

Publicerat torsdag 23 april 2009 kl 13.58
1 av 2
2 av 2

P1:s Sven Börjesson besökte 1998 Pampas och estancian San Aureliano ungefär tio mil söder om Buenos Aires. Ett jordbruk där man redan då sedan länge sått utan att först harva eller ploga. Metoden var ett växelbruk mellan genmodfierad soja, vete och majs. På San Aurelianso såg man många fördelar med det plöjningsfria jordbruket. Det band kol i marken på ett effektivt sätt, det hindrade erosion och jordförstöring, det skyddade jorden från uttorkning och det krävde färre traktormil.

På San Aureliano hade åtta estanciaägare gått samman till ett jordbruksföretag.
– Tillsammans har vi 13000 ha och jag leder arbetet på fälten, säger Oscar Alvarado.

Sven Börjesson följde med ut till fälten på Pampas. Den här delen av Pampas har ett oerhört rikt fågelliv, bland annat beroende de många våtmarkerna, berättar Sven i reportaget. Pampas är slätt, och vinterhalvåret när regnen kommer, så översvämmas stora områden, där marken är lite högre, lite torrare hittar man estancians åkrar.

Förutsättningen är växelbruk och round up, ett bekämpningsmedel som också används i det svenska jordbruket. Efter det att majsen är skördad så används round up för att stjälkarna ska vissna ner, likaså används round up för ta död på ogräset när sojaplantorna är små, sojaplantorna är genmanipulerade så att de överlever ogräsmedlet.

Både Round up och den genmanipulerade sojabönan, en paketlösning, kommer från Monsanto, ett av världens största jordbruks och kemiföretag. Monsanto och andra kemiföretag har kritiserats för sina affärsideer, att genmanipulera för att lättare kunna sälja bekämpningsmedel, men Oscar Alvarado ser bara fördelar.

– När min far sådde skulle jorden vara svart, svart, svart, säger Oscar. Nu säger vi att jorden aldrig ska vara svart. Efter skörden är den täckt av vissnad gröda och därunder är den nysådd. Vad händer när det regnar, jo regndropparna fastnar i det nedvissnade, och droppar sedan sakta ner i jorden, och på så sätt kan marken tillgodogörs sig så mycket mer av regnvattnet, och när solen skiner hindras vattnet från att avdunsta. Vi har ingen erosion, inget näringsläckage och vi binder mer och mer kol marken.

– Ta det här vetefältet. Vi kör över fältet med traktor två gånger, när vi sår och samtidigt sprider lite gödningsmedel och när vi skördar. Jorden här har inte plöjt eller harvats på tio år. Det här fältet ger närmare sex ton per hektar, och kostnaden är en tredjedel jämfört med Europa. Vi har bra jordar, ett bra klimat, nu har vi också kunskap och teknik, vi blir svåra konkurrenter på världsmarknaden, menar Oscar Alvarado.

I nästa veckas radioprogram av Klotet (29/4) tar vi upp GMO-bråket inom EU och besöker en av Monsantos GMO-odlingar i Sverige. Missa inte det, och hör gärna av er med synpunkter inför det programmet. Då startar vi också förhoppningsvis en bloggstafett om just genmodifierade grödor. Hot eller möjlighet eller både och?

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".