Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Tygblöjor för hållbar utveckling

Publicerat tisdag 28 april 2009 kl 11.10

Utåt använde jag argumentet miljövänlig, men nog fanns lika delar lathet och snålhet inblandade också när jag vid barn nummer två övergick till tygblöjor. Hållbar utveckling var pekpinnen jag slog mot andra medmänniskor som inte fattat att blöjberget hotade vår miljö.

Sålunda skrapade jag bort bajs från dyblöta tygsjok ned i toaletten och körde tvättmaskinen dag ut och dag in, ungen var lite lagom fuktig, men mammans känsla var DUKTIG DUKTIG DUKTIG.

Mina förmödrar hade gråtit blod över denna bakåtsträvande människa. Inte hade de tyckt att de borde föra vidare någon sådan kunskap, lappa kläder osynligt, långkoka, sätta surdegar, laga en raggsocka. De strävade åt ett annat håll.

Men idag är det just sån gammal kunskap som krävs för hållbar utveckling, att hitta tillbaka till traditionella metoder.

Och då kanske det inte är så förvånande att Mongoliet är ett föregångsland i världen när det gäller utbildning för hållbar utveckling. Det säger Didaktikprofessorn vid Uppsala universitet. Han har varit där och studerat hur mongolernas kultur fungerar, att leva i harmoni i naturen. Nomadkulturer som i Mongoliet lever på gränsen i ett känsligt ökenlandskap, men för att överleva krävs rötter bakåt och överföring av traditioner.

Här skulle ingen komma på idén att köpa blöjor ens om de hade pengar till det. Och därför lär de också sina barn att bli torra tidigare, så som jag själv sett i Ryssland, ungar som inte ens fyllt ett år pott-tränas. Vaggor jag sett i Centralasien har ett praktiskt hål där det kan ”läcka”.

Det Leif Östman som didaktikprofessor jobbar med tillsammans med andra forskare är att omsätta kunskaper i handling. Han har lärt sig från fattiga Mongoliet och från afrikanska kollegor där frågan är stor.

I Sverige finns sen mindre än ett år på Gotland som också samarbetar med afrikanska länder för hållbar utveckling.

Skolan har en viktig roll hävdar Östman och de afrikanska forskarna, när kunskapsöverföring mellan generationer inte fungerar längre måste skolan ta det ansvaret.

Maria Persson Löfgren
maria.persson_lofgren@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".