Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Musselodlingar renar Östersjön

Publicerat onsdag 3 juni 2009 kl 06.33
1 av 2
2 av 2

Just nu placerar forskare från Sven Lovén centrum för marina vetenskaper ut tre stora musselodlingar i Östersjön för att minska övergödningen. Två musselodlingar sätts ut i Kalmarsund och en i Hållsfjärden vid Trosa som ett komplement till kommunernas reningsverk. Nils Kautsky, professor vid Stockholms universitet, är mycket positiv till de levande reningsverken.

– Nu sträcker jag mig riktigt långt ned. Här fick jag upp en...
 plockar upp några 2 centimeter små bruna musslor ur tångruskorna i båthuset på Askös forskningsstation. De ser inte alls ut som de blåmusslor man köper i butik, knappt värt besväret att öppna och äta, men de är lika effektiva på att ta upp kväve och fosfor som Västkustmusslorna. Blåmusslan är Östersjöns vanligaste djur och bara längs svenska kusten renar de en tredjedel av allt vatten gratis årligen till ett värde av 100 miljoner kronor enligt Kautskys beräkningar.
 

Men nu vill forskare alltså med hjälp av odlade musslor få tillbaka läckande kväve och fosforgödsel upp på land igen för att stoppa övergödningen, minska klimatutsläppen och sluta kretsloppet av ändliga resurser. Därför utökas de små provodlingar som hittills funnits på Åland och i Kalmarsund med hektarstora anläggningar bland annat innanför Askö. Flera parallella 200 meters nät som bärs upp av flytande plaströr ger stöd för blåmussellarverna att växa på. Om 2 år kommer musslorna skördas. De 400 tonnen ska det bli musselmjöl som foder åt ekologiska kycklingar. En efterfrågat proteinfoder eftersom fiskmjöl inte är KRAV-godkänt på grund av utfiskningsproblem.

Musselrening har prövats i Lysekil på Västkusten sen 7 år. Kostnaden är hälften mot att bygga ut det kommunala reningsverket ytterligare där. I Östersjön växer musslorna 4 gånger långsammare, men som är docent i marin ekologi vid Sven Lovén centrum för marina vetenskaper, och som leder projektet, tror ändå att de kan bli konkurenskraftiga mot reningsverk:
– Ska man i Östersjön verkligen komma tillrätta med övergödningens negativa effekter så måste man ta till alla möjliga metoder, inte bara de billigaste enklaste. Då kommer musselodling på ett ganska tidigt stadium och är konkurenskraftigt, säger Odd Lindahl.

Men Odd Lindahl anser att det behövs offentliga bidrag till Östersjöns musselodlingar i den storleksordning som utgår för anläggandet av våtmarker som kvävefällor, för att det ska bära sig kommersiellt. Östersjöns musselodlare bör enligt Lindahls beräkningar få in 3-4 kronor per kilo musslor, och från foderproduktionen kan man inte få ut mer än 1 krona per kilo. Resten måste alltså vara betalning för att kväve och fosfor lyfts ur Östersjön och återförs till lantbruket.

Vad tycker du? Är musselreningsverk i Östersjön något att satsa på? Kommentera gärna.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".