Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Heta förhandlingar i Bonn

Publicerat tisdag 2 juni 2009 kl 21.38
1 av 2
Demonstranter utanför klimatmötet i Bonn.
2 av 2

Den andra av fem förhandlingsrundor inför klimattoppmötet i Köpenhamn har börjat. 4000 delegater från 181 länder träffas nu i Bonn i Tyskland. Efter 18 månaders tröskande finns äntligen riktiga förhandlingstexter att ta ställning till. Men pappren innehåller många oklarheter och motstridiga krav ännu.
Idag presenterade också Världsbanken en ny rapport på Bonnmötet. Den visar att de forna Sovjetstaterna kommer att få svårt att klara av kommande klimatförändringar eller dra nytta av mer gynnsamt jordbruksklimat på grund av årtiondens misskötsel av miljö och infrastruktur.

U-länder och snabbt växande ekonomier som Kina och Indien har krävt att I-länderna ska sänka sina utsläpp med i snitt 40 procent. Dessutom bör västmakterna, som ställt till med den globala uppvärmningen, sätta av mellan en halv till en procent av sin BNP till klimatbistånd (skadestånd). EU har å sin sida bara lovat 20 procent i utsläppsminskningar (30 procent om fler hänger på) och USA har hittills pratat om 14 procent minus i förhållande till 1990 års nivå. Och EU och USA har hittills inte heller lovat några reda pengar i anpassningsfonder. Det kanske inte kommer några löften i Euro förrän i Köpenhamn sa EU:s chefsförhandlare Artur Runge-Metzger till . 

Ibrahim Mirghani Ibrahim från Sudan, som talade för 130 U-länder, anser att I-länderna inte följer FN-reglerna när man inte klart lovat exakt hur stora utsläppsminskningar man kan tänka sig. Sådana måste annonseras sex månader före slutförhandlingarna i Köpenhamn i december enligt Ibrahim. USA anser däremot att alla länder, också u-länderna, måste lova att dra sitt strå till stacken när det gäller att stoppa de ökande koldioxidutsläppen.

Samtidigt som nu förhandlingsspelet pågår på gör olika organisationer utspel. Världsbanken släppte i eftermiddags en ny rapport som är en dyster läsning för många ledare i Östeuropa och Centralasien. Årtionden av gigantiska fuskbyggen och svår miljöförstöring gör de forna Sovjetrepublikerna extra sårbara för kommande klimatförändringar enligt rapporten .

När Kaspiska havet sjunker med sex meter det närmsta århundradet på grund av ökad avdunstning så friläggs enorma mängder växtgifter och arsenik som sjunkit ned till botten. Polen och Ungern förväntas få lika många dagar med över 30 grader som Spanien och Sicilien. Miljontals prefabricerade betonghus utan ventilation förvandlas då till ugnar som kräver många dödsoffer, betydligt fler än de liv som räddas av mildare vintrar. I Sibirien har redan temperaturen stigit med 1,6 grader och det lär bli minst lika mycket till de närmaste decennierna, med smält permafrost och kollapsande infrastruktur som följd.

Många öststater, och kanske särskilt Ryssland, hoppas dock att de ökande temperaturerna ska ge kraftigt ökande skördar och skogstillväxt. Men, varnar Världsbanken, Ryssland, Ukraina och Kazakstan kommer ha svårt att dra nytta av klimatförändringarna på grund av sitt ineffektiva jordbruk. Medan andra länder ökat skördarna med 1,5 procent per år, har dessa länder stått still, och de uteblivna skördeökningarna är mycket större än framtida klimatvinster.

Med ökande risk för stormar och översvämningar framöver så varnar Världsbanken för till exempel Estlands lager av radioaktivt avfall i Sillamäe som skiljs åt från Östersjön av en smal damm som kan översvämmas. Svarta havets fiskar hotas också av ökad erosion där dumpat gift längs stränderna lätt sveps ut med vågorna. Världsbanken har vägt samman hur sårbart öststaterna är för klimatförändringar och toppositionerna intas av Tadzjikistan, Albanien och Kirgisien, medan Slovenien är minst sårbart. Därför uppmanar Världsbanken alla dessa östländer att snabbt ta med klimatförändringarna i sina utvecklingsplaner för att minska sin sårbarhet framöver.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".