Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Hur ska maten räcka till år 2050?

Publicerat onsdag 14 oktober 2009 kl 14.46
1 av 6
2 av 6
3 av 6
4 av 6
5 av 6
6 av 6

Jag sitter på en liten resutang mitt i centrala Rom. Den ägs av Roberto och hans bror. Här serveras det en hel del mat som producerats i närheten. Fiskemännen som dragit upp fisken som ligger i den öppna kyldisken vid köket sitter vid bordet intill och ska få nåt att äta efter sin leverans. Och mozarellan som Roberto serverar mig är från en liten gård tio mil söder om Rom.

På mötet som FN:s livsmedel- och jordbruksorgan arrangerar här i Rom för att diskutera hur livsmedelsproduktionen ska tryggas i framtiden, är också en av de stora frågorna hur jordbrukare med just små verksamheter ska kunna öka sin produktivitet. Enligt FN:s prognoser kommer det år 2050 finnas över 9 miljarder människor på jorden och för att kunna mätta alla så måste det produceras 70 procent mer mat jämfört med i dag.

En liten resutang mitt i centrala Rom. Den ägs av Roberto och hans bror. Här serveras det en hel del mat som producerats i närheten. Fiskemännen som dragit upp fisken som ligger i den öppna kyldisken vid köket sitter vid bordet intill och ska få nåt att äta efter sin leverans. Och mozarellan som Roberto serverar mig är från en liten gård tio mil söder om Rom.

Det är särskilt fokus på Afrika på mötet eftersom jordbruket där är eftersatt samtidigt som kontinentens växande befolkning kräver mer mat. Och det är bönder med små markarealer som står för majoriteten av jordbruket. Jag träffar Ivy Drafor som är forskare vid Metodisternas Universitet i Ghana. Böndernas väldigt låga inkomster gör att de har svårt att investera i sina jordbruk för att göra de mer effektiva, säger hon. Men tillägger att det finns möjligheter att öka skördarna av ris, majs och spannmål.

Mycket handlar om, enligt Ivy Drafor, att jordbrukarna måste få hjälp för att kunna investera i ny teknik. Att staten täcker upp när skörden slår dåligt och att även små bönder har möjlighet att komma in både på den inhemska och på den internationella marknaden. En lösning som Ivy Drafor tror på är att bönderna skulle kunna dela sin tid så att de halva dagarna arbetade på en fabrik och halva dagarna på sitt jordbruk. Så att de fick inkomster även från annat håll. Men då måste fabrikerna etablera sig på landsbygden stället för i städerna som de gör idag. Om Coca cola, Guiness och Nestlés fabriker i Ghana istället låg på landsbygden så skulle det bli mer attraktivt att bo där och det skulle kunna hjälpa bönderna säger hon.

Men för att jordbruket ska utvecklas så handlar det också om att tydliggöra vad jordbruket egentligen innebär menar flera experter på mötet. Att det inte bara handlar om mat. Att jag inte bara ska se den här spaghettin som jag nu fått in på restaurangen som nåt som gör mig mätt utan att jag också ska se vad produktionen av den har för mervärde.

 har brun kostym och vitt tjockt hår som står rakt upp. Han är professor i jordbruk- och resursekonomi vid Kaliforniens Universitet i Berkeley och verkar känna alla på expertmötet. Och han är just en av dom som menar att det allra viktigaste är att få politikerna att förstå att om de satsar på jordbruket så får de inte bara mer mat utan också fler arbetstillfällen. Att satsa på jordbruket är att bekämpa fattigdom och bidra till utveckling utifrån flera perspektiv. Men idag haltar systemet i utvecklingsländerna enligt Alain de Janvry.
– Om du åker till Jakarta så ser du att affärerna är fulla av matvaror från andra länder. För det är billigare och enklare att importera än att ta till vara på de inhemska böndernas produkter, säger Alain de Janvry.

Enligt Alian de Janvry så borde det byggas bättre system så att de små bönderna inte utesluts från affärssystemet För det krävs det både att livsmedelsaffärerna är mer tillmötesgående och att bönderna går samman och organiserar sig så att de lättare kan leva upp till försäljarnas leveranskrav. Men det behövs också bättre infrastruktur, försäkringssystem och handelssystem, säger han.

Tillbaka på restaurangen. Roberto presenterar alternativen för huvudrätten. Nötkött från Argentina kan det alltså handla om här på restaurangen i Rom. Svampen som kom med pastan jag just ätit kom från Rumänien. Kors och tvärs skickas matvarorna över jorden. Och just handeln med matvaror kommer att öka dramatiskt i framtiden enligt prognoserna från FN:s livsmedel och jordbruksorganisation. Utvecklingsländerna kommer att år 2050 importera tre gånger så mycket spannmål som idag.

Men att bli beroende av import är inte bra för ett land som Ghana säger Ivy Drafor som är en av landets forskare på ämnet. Var skulle vi få pengarna ifrån för att kunna köpa den importerade maten, säger hon. Enligt Ivy Drafor är det för riskfyllt att förlita sig på andra länder när det gäller nåt så nödvändigt som mat. Om det skulle bli någon slags kris så skulle länderna kunna sluta exportera för att först och främst mätta sin egen befolkning och då står man där utan mat, säger hon.

Många på expertmötet om livsmedelsförsörjningen är överens om att det största problemet för jordbrukets utveckling är systemens osäkerhet. , på amerikanska Brookings University, med ett förflutet på Världsbanken är en av talarna på mötet. Under sitt anförande så radade han upp alla risker som jordbruket står inför.
– Klimatförändringar, energikriser, valutakriser, och markspekulationer.
Inte nåt av detta tillhör historien enligt honom utan snarare problem som man måste räkna mer med framöver. Och det kommer att påverka jordbruket och matproduktionen mycket.

Han anser att det därför behövs det mindre känsliga system så att vi inte får väldiga toppar eller dalar när det gäller matpriserna. Och tydligare internationella regler under Världshandelsorganisationen WTO är en lösning enligt honom. Homi Kharas säger att det också behövs tydligare reglering av hur aktier hanteras och bättre varningssystem för prisförändringar så att man kan hindra matkriser som den som vi såg 2007/2008 då matpriserna sköt i höjden.

Utöver det som Homi Kharas nämner kommer att påverka jordbruket och matproduktionen så har vi också produktionen av biobränsle. För framställningen av etanol kräver bördig jord. Till sockerrör i Brasilien och majs i USA till exempel. Men att odla mat som majs för att sen stoppa det i tanken i bilen i form av etanol är nåt som upprör Michiel Keyzer, professor i ekonomi vid Center for World Food studies i Amsterdam. Han menar att just etanolframställningen var en av orsakerna till att matpriserna sköt i höjden för ett/två år sedan. Bara den produktion som vi har i dag chockade marknaden. Till 2020 kommer det att öka och då blir det riktigt allvarligt säger han. Han föreslår därför ett kvotsystem för hur mycket etanol som ska få tillverkas. Enligt honom så bör en långsam höjning av bensinpriset istället tvinga fram en utveckling av biobränsle av biomassa som INTE hotar matproduktionen.

Jag har kommit till desserten. Restaurangens egengjorda glass. Frågan om den är GMO-fri glömmer jag att ställa till Roberto. Men den heta GMO-frågan är det ingen som glömmer bort på FN-mötet om hur matförsörjningen ska tryggas i framtiden. Och en hel del av de 300 experter som samlats på mötet menar att det bara är Europa som har råd att vara mot GMO-grödor. Alain de Janvry - professor vid Karliforniens universitet i Berkeley - han med yvigt vitt hår - tycker att GMO-grödorna aldrig riktigt fått en ärlig chans. Det är inte heller Europa som ska avgöra om de afrikanska länderna ska använda sig av GMO-grödor eller ej, fortsätter han. GMO-frågan är väldigt infekterad märker jag när jag pratar med folk på mötet. Och en fråga som vi på vetenskapsradions Klotet säkert kommer att återkomma till.

Men det får bli från redaktionen hemma i Sverige, för nu är det dags att betala notan. Maten på restaurangen gick på runt 30 euro. Notan för att klara matförsörjningen år 2050 är på desto mer. Enligt beräkningar från FN:s livsmedel och jordbruksorganisations kommer det att behövas satsas uppemot 597 miljarder kronor årligen bara på jordbruket i utvecklingsländerna.

Ciao från Rom

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".