Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Energi 2050 - CO2 driver våra bilar?

Publicerat onsdag 21 oktober 2009 kl 12.50
1 av 6
2 av 6
3 av 6
Klaus Lackner och George Olah på Energy 2050.
4 av 6
5 av 6
Ola Alterå, Kerstin Niblaeus och Sven Kullander på Energy 2050.
6 av 6
Carlo Rubbia på Energy 2050.

Det börjar bli bråttom nu, säger Kungliga Vetenskapsakademin med adress till världens ledare som möts i Köpenhamn i december. Något måste ersätta oljan som kommer att ta slut. Men vilka energikällor ska vi satsa på fram till år 2050 när koldioxidutsläppen måste ha minskat med 80 procent enligt FN? Det har ett gäng nobelpristagare och andra framstående forskare samlats för att diskutera på  Stockholms universitet i Aula Magna igår och i förrgår på inbjudan just av Kungliga Vetenskapsakademin. Några av de intressantaste förslagen kan ni läsa mer om nedan...

Professor (ordförande i Kungliga Vetenskapsakademins energiutskott) och (i samma utskott och fd generaldirektör för EU:s ministerråd om miljö) och (statssekreterare på näringsdepartementet) står samlade runt mig i ett seminarierum på Stockholms universitet för att sammanfatta sina intryck av konferensen och hur framtidens energiproblem ska lösas.

Sven Kullander har sitt svar klart efter en  i energiutskottet.
– Solenergi i Sahara skulle kunna vara en lösning, tillsammans med ett utvecklat europeiskt ledningsnät så att man kan få upp strömmen till oss och ned vårt överskott till dem.
Men det handlar inte främst om solceller som ju bara ger energi på dan när solen lyser. Utan termisk solenergi, där solen hettar upp vatten som blir till ånga som kan driva turbiner, även på natten.
– Jag tycker det är fantastiskt att detta nu framstår som realistiskt och inte science fiction att framställa el i Sahara. Och kan vi få fram mycket el så blir det lättare att introducera elbilar, säger Kerstin Niblaeus.

Men varför satsar inte Sverige på solenergi i Sahara då, som Tyskland, frågar jag Maud Olofssons närmaste man. Ola Alterå svarar:
-- Sverige satsar visst på solkraft. Vi har en del företag som också är en del av den här framväxande soltekniken, till exempel sterlingmotorer som kan användas till koncentrerande solfångare. Men det har varit naturligt för Sverige att satsa mer på biodrivmedel, vindkraft och elfordon där vi har särskild kompetens och förutsättningar.

Under seminariet var det också flera forskare som talade sig varma för att ta bort koldioxid ur luften. vid Colombia university i New York tror inte att de fossila bränslena tar slut inom det närmaste seklet, och att vi därför snabbt måste börja ta bort stora mängder koldioxid ur atmosfären för att stoppa den globala uppvärmningen. Det handlar om lika mycket koldioxid som skulle rymmas i Lake Michigan säger han under sitt anförande på Energy 2050. Och även om det är billigare att ta bort koldioxid direkt vid kolkraftverkets skorsten, så måste vi även börja dammsuga luften i stort för att klara alla små utsläppskällor från bilar och flyg, som står tillsammans för hälften av alla C02-utsläpp. För om man istället skulle låta flygplanet självt samla upp alla sina CO2-utsläpp så skulle det väga 3 gånger mer vid landning än vid start.

Klaus Lackner har tagit fram ett koncept med platsremsor lite som ett  fast 1000 gånger mer effektivt att suga åt sig koldioxid än riktiga träd. Koldioxiden kan sen sköljas ur plasten med saltvatten. Idén fungerar i labbet, nu söker Lackner pengar för att bygga en prototyp stor som en container, som ska kunna rena bort 1 ton CO2 om dagen. Men för att hans idé ska få någon betydelse så måste man sen snabbt bygga gigantiska fabriker som kan tillverka åtminstone en miljon koldioxidrenare i den storleken om året. Idag skulle de kosta 200 000 dollar styck, men den kostnaden måste ned till 20 000 dollar för att bli konkurrenskraftig, anser Lackner.

Sen är frågan vad man ska göra med koldioxiden som sugits ut ur luften. Lackner anser att vi ska använda CCS-teknik och pumpa ned den på havsbotten eller i säkra underjordiska källor. Fast han skulle ännu hellre se att vi gör av den, så att den är bunden och inte kan läcka ut. Dessutom kan dessa klumpar förvaras säkert ovan jord. Fast idag är kostnaden 100 dollar per ton koldioxid som ska bindas till karbonat. Vanlig CCS-teknik kostar ca 30 dollar per ton, men Lackner anser att mineraliseringstekniken lätt skulle kunna göras 5 gånger billigare med sedvanlig uppskalning och utveckling, och då bli konkurenskraftig. Dessutom måste mineraliseringen gå att göra på under en halvtimme (inte hundratusentals år som i naturen).

 vid University of Southern California, som fick nobelpriset i kemi 1994 för sina bidrag till karbokatjonernas kemi, han har däremot inte mycket till övers för tekniken att pumpa CO2 ned i backen. Han påminner om katastrofen i Kamerun 1986 då 1700 människor kvävdes av ett plötsligt utsläpp av koldioxid från botten av en vulkansjö. Olah vill istället göra metanol av koldioxiden och använda den som ett fordonsbränsle eller som råvara till allt annat vi gör av olja idag. På så sätt skulle vi inte behöva använda mer fossila bränslen, utan bara utvinna koldioxiden i ett evigt kolkretslopp, säger han. Fast det finns förstås ett krux. Det krävs väte i den kemiska processen, och det vätet ska spjälkas ur vatten, och då krävs det energi, som naturligtvis måste vara från förnyelsebara energikällor för att kretsloppet ska fungera. Men Olah anser att så länge solen lyser så har vi inga egentliga energiproblem på jorden.

Hur mycket det kostar att göra metanol av koldioxid vill inte Olah prata om. Jag är bara en enkel kemist, svarar han. Men tillägger att han precis kommer från Island där man nu ska bygga en fabrik med privata pengar för att ta tillvara koldioxid som ändå sprutar upp ur isländska termiska källor. Och dessutom får vi ur luften inte bara koldioxid, utan rent destillerat vatten (en bristvara i torra områden), kväve till konstgödsel och syrgas, som också är värdefulla råvaror.
Men undrar jag, varför gå omvägen kring att först göra el via förnyelsebara energikällor och sen spjälka ut väte ur vatten och sen göra metanol, det blir ju enorma energiförluster jämfört med att använda elen direkt i en elbil.
– Jo men hur ska du lagra elen, undrar Olah? Och väte är allt för farligt att hantera, så vi måste gå till ett metanolsamhälle. Jag är helt säker på att mitt eventuella avtryck till eftervärlden kommer att bli just detta, inte vad jag fick nobelpriset för, säger George Olah.

En annan nobelpristagare (fysik 1984) som anser att han har en lösning på världens energiproblem är vid partikelforskningscentret CERN i Schweiz. Han tror dels på solkraft, dels på en utveckling av kärnkraften. Men då av hans egna sort som ännu inte finns, så kallade thoriumreaktorer, som inte ger kärnvapenbränsle, gör åt nästan all energi i bränslet, inte kan löpa amok, bränslet räcker i tiotusentals år och där avfallet bara behöver lagras 500 år.

Sven Kullander från KVAs energiutskott anser att thoriumreaktorer kan vara en möjlig lösning (bland många) och pekar på att som har mycket thorium visat intresse. Men Rubbias underkritiska reaktorteknik med en extern neutronkälla som gör att reaktorn inte kan rusa (som i Tjernobyl) bara finns på ritbordet och att han bedömer att det kommer vara lika svårt som att få fram en fusionsreaktor. Så först år 2050 vet vi om det gick eller inte, tror Kullander.
Också centerpartisten Ola Alterå tycker att Rubbias reaktorteknik måste beforskas.
– En thoriumreaktor har många fördelar och det är viktigt att utveckla den kunskapen, men också att utveckla det som fungerar här och nu, anser Alterå. Och det är klart att i den del kärnenergin har en del i energiframtiden, så ska vi använda den bästa möjliga tekniken och inte den som utvecklats på 50-talet.

Men näringsdepartementets statssekreterare Ola Alterå vill framhålla energibesparing som det snabbast och billigaste sättet att snabbt minska på koldioxidutsläppen. Enligt Ernst Ulrich von Weizsäcker vid som talade på seminariet kan vi göra alla prylar 10 gånger så energisnåla (precis som Amory Lovins brukar påpeka). Problemet är bara att sådan energibesparande teknik som redan finns inte når marknaden för att el fortfarande är så billigt. Men Sven Kullander är skeptisk till att sparpotentialen skulle vara så stor.
--  Nej det är ju en skön vision, men en begränsande faktor är maten för 10 miljarder människor år 2050. Bara energiinnehållet i maten är vad Weizsäcker säger hela världen ska göra av med, enligt Kullander.

Ola Alterå däremot tror att det är möjligt att spara in en faktor 10, fast att det kanske inte går riktigt så fort som Weizsäcker tror. Och Kerstin Niblaeus på KVA anser att vi skulle kunna komma väldigt långt bara genom att använda oss av bästa tillgängliga teknik och att många länder har mycket att lära av varandra. Av Sverige till exempel och vårt sätt att bygga energieffektiva hus. Ett annat exempel är fjärrvärmesystem kopplade till varje kolkraftverk, där man fördubblar energikapaciteten direkt.

Så pratade vi om vindkraft också och KVAs utspel att regeringens planeringsram på 30 Twh Vindkraft till år 2020 inte är realistisk, snarare handlar det om 10 Twh. Fast det fick inte plats i programmet, så den som vill kan lyssna på den diskussionen här:

Den som lever år 2050 får se om de fick rätt...

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".