Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Chatt med Christel Cederberg på SIK

Publicerat onsdag 13 januari 2010 kl 11.36
Onsdag 13/1 kl 13.45-14.30, om mat och klimat.
moderator:Nu öppnar Klotets chatt med Christel Cederberg om mat och klimat. Välkomna att ställa era frågor till henne.
Dhia:vilket kanal lyssna jag?
moderator:Hej Dhia. Klotet sänds i P1. Vi har just sänt klart dagens program, men du kan lyssna på det igen på webben eller imorgon kväll 19.03. Var med och chatta nu så länge.
Jonas:Varför tar ni inte upp frågan om en generell skatt/avgift på alla kött- och mjölkprodukter? Idag får kött- och mjölkindustrierna i EU miljardbidrag och ingen punktskatt. Varför ska vi som tagit steget och blivit vegetarianer av djuretiska skäl och miljöskäl tvingas subventionera köttätares destruktiva vanor?
Christel Cederberg:skatt/avgift på köttoch mjölk produkter diskuteras alltmer inom forskning, för att det skall komma vidare måste politiker påverkas och det är väl upp till oss alla
Jan Eksvärd:Om man på ett enkelt sätt vill minska proteinintaget hur ser du då på att helt enkelt minska på köttandelen eller t ex blanda morötter, matvete etc i köttbullar, korv mm?
Christel Cederberg:Absolut, en köttfri dag eller mindre portioner med mera grönsaker istället - hur man väljer spelar inte så stor roll. Det är den totala konsumtionsnivån som avgör.
Tom:Hur mycket av kött konsumtionen måste bort för att vi ska klara 2-graders målet?
Christel Cederberg:Jag passar på denna fråga, mycket komplicerat. De olika köttyperna har ju olika belastning där fågelkött har minst utläpp per kg. Dvs om vi byter ut endel nötkött mot fågel så innebär detta också en minskning. Sedan kan vi minska utsläppen i produktionen också, hur långt beror på åtgärder och ny kunskap, t ex om utfodring av idisslarna. Sedan är det också en fördelningsfrågan över världen - vem skall minska? I usa äter man runt 120 kg/cap och år, vi ligger på dryga 80, Kina på dryga 50 och Indien på runt 5 kg/cap. Så det handlar väldigt mkt om rättvis fördelning också...
Jonas:Ni tog inte upp några djuretiska frågor i programmet utan antog bara att det är rätt att spärra in, döda och ofta orsaka lidande till djur på det sätt som sker vid "köttproduktion". Men varför skulle det vara rätt enligt dig?
Christel Cederberg:Begränsat tid i programmet. Du får be P1 om att detta tas upp i speciellt program
Mia:Jag missade programmet och vet inte om ni tog upp det då, men varför inte gå hela vägen ut och ha helt vegetarisk skollunch?
moderator:Hej Mia Vi tog upp att man i Gent har vegetariska skolluncher på torsdagar. Du kan lyssna i efterhand på vår sida eller imorgon 19.03 i P1.
moderator:Hej alla som ställt frågor. Christel hälsar att hon svarar för brinnande livet, så ge inte upp. Snart får ni svar.
Mikusagi:Vad finns det för vettiga motargument mot att sluta servera kött i skolmatsalar? Är det särskilt viktigt med kött?
Christel Cederberg:Jag hänvisar till Livsmedelsverket idenna fråga, Monica Pearson som har jobbat med utvecklingen av miljöanpassade kostråd. Många grupper kan idag klara sig bra med betydligt mindre kött. Växande barn och tonåringar är väl kanske den grupp som är mest behöver bra protein och järn. Särskilt unga kvinnor behöver järn och där är kött en viktig källa. Men prata med Livsmedelsverket om detta.
mickael:vilket kött påverkar klimatet minst?
Christel Cederberg:Kött från fågel
Olov Osmark:Köttet står för 7-10% av konsumtionens klimatpåverkan. Hur mycket bedömer du att en köttfri dag per vecka skulle minska belastningen?
Christel Cederberg:Om vi antar att en köttfridag motsvara en total konsumtionsminskning om ca 15 % så skulle belastningen av de 7-10 % minska med 15 %. Men hela minskningen får man inte ut eftersom man äter något annat istället som har haft utsläpp (dock sannolikt inte så mkt som köttets). Men det är en fråga om fördelning också. Konsumtionsnivå är hög i Sverige och utsläppen från den mängden kött vi skulle äta mindre flyttas borde då flyttas över till människor i utvecklingsländer där köttkonsumtionen är mycket liten på många håll. Ett exempel, Kenya konsumtion ca 15 kg/cap
Marcus:Hur mycket kött eller protein behöver en vuxen per dag/vecka? Och hur mycket kött äts per dag/vecka av en genomsnittlig vuxen idag?
Christel Cederberg:Jag har många frågor på gång nu om produktion som är mitt område. Kontakta livsmedelsverket, de har bra kunskap om detta.
Eric Sylwan:Hur är miljöpåverkan från fisk vild? odlad?
Christel Cederberg:Mina kollegor på SIK har precis avslutat ett stort arbete om detta. Skicka en mail till Friedrike Ziegler, mail: fz@sik.se så får Du uttömmande svar
Åsa:Vem vill egentligen införa köttfria måndagar i Sverige? Var? I hela ländet eller är det ett lokalt initiativ?
moderator:Ursprungsiden verkar vara Paul Mc Cartneys Meat Free Monday - det finns en webbsida med samma namn på svenska på http://kottfrimandag.se/ som stöds bla av föreningen Klimataktion 170 medlemmar på en svensk FB sida http://www.facebook.com/group.php?gid=219171895488
Patrik Andersso:Hur är det mökligt att man inte tar hänsyn till att WHO (och en en smärre lavin av forskare) förkastat sambandet mellan mättat fett, eller fet mat och sjukdom? Även sambandet mellan kolestorol och hjärtsjukdom är ju ifrågasatt på goda grunder.
Christel Cederberg:Synpunkterna om "rätt" mat är många och förvirrande, jag håller med. Men min synpunkt står fast, en fördubblad köttproduktion i världen till 2050 ställer stora belastningar på miljön, inte bara klimatet, och därför måste detta diskuteras av miljöskäl.
Mia:Som vegetarian, är finns det någon matprodukt man ska undvika ur klimatsynpunkt?
Christel Cederberg:Svårt att svara på så där rakt av, vegetabilier som transporterade med flygplan har ofta ett mycket högt Carbon Footprint (men det är inte så vanligt,,,)
Jonas:Finns några juridiska hinder för skolor, kommuner, universitet osv att införa en köttfri veckodag?
Christel Cederberg:Inte vad jag vet
Kalle:Hur många vegetarianer finns det i Sverige ungefär?
Christel Cederberg:Detta har jag tyvärr ingen uppgift om.
Jonas:Ungdomar som vill äta vegetarisk/vegansk mat i skolan motarbetas tyvärr ofta av okunnig skolpersonal idag (SR:s skolministeriet har gjort ett reportage om det). Här kan väl ni forskare göra stor skillnad! Varför engagerar ni er inte mer i sådana fall och backar upp ungdomarna!
Christel Cederberg:Jag jobbar vid SIK, Institutet för mat och bioteknik - vi har bla ett klimatnätverk för livsmedelsindustrin där vi tar upp klimatfrågan och det finns ett stort och ökande intresse hos industrin. Vi upplever också att att fler kommuner och offentlig upphandling hör av sig och vi är ofta ute och pratar om de här frågorna. Jag upplever det nog som att det sker en snabbt ökande kunskapsuppbyggnad nu vilket är väldigt positivt. Det har alldeles för länge varit en trend om att man inte brytt sig om maten och hur den producerats. Detta tycker jag ändras - och det går fort.
Gitte:Jonas frågar om juridiska hinder för bla. skolor. Hör med Globala Gymnasiet i Stockholm eller Rudbeckianska i Västerås där eleverna röstat igenom minskad köttanvändning.
moderator:Bra tips. Vi på Klotet går vidare med detta tips.
mickael:viltkött då?
Christel Cederberg:Kött från rådjur, älg har ju också en belastning eftersom även dessa djur släpper ut metan. Men däremot ingen foderproduktion som har odlats. Viltköttet är definitivt ett bra alternativ men vi kan ju inte äta hur mkt som helst, vi kan ju inte skjuta av "stocken", dvs ta ut mer än vad de naturliga systemen producerar. Konsumtionen av vilt ligger på några kg/cap - om den ökar kraftigt skulle vi tvingas föda upp djuren i hägn och tillföra foder - dvs en uppfödning som tamboskap. Så att ersätta kyckling/gris/nöt med vilt är inte en lösning - viltköttet räcker inte.
Gitte:För friskare hav! Även övergödningen av Östersjön minskas när vi väljer veg i stället för kött.
Christel Cederberg:Jag håller med. Nu när klimatet är så debatterat glömmer vi lätt andra miljöeffekter. Kväveutsläppen till luft kommer bl a från ammoniak från stallgödsel och bidrar till övergödning såväl som försurning.
Kalle:Vilket ansvar tycker du att våra politiker har, när det gäller att minska köttkonsmtionen i Sverige?
Christel Cederberg:Ett stort ansvar: det har varit så mkt fokus på energisystemet och miljöbilspremier etc. Matens betydelse har nog inte varit uppenbar för många politiker, men jag tror att det håller på att ändras
Gitte:På www.wwf.se finns en kalkylator där skolor kan mäta sina ekologiska fotavtryck och där val av mat är en viktig del
moderator:Intressant. Det får vi kolla upp.
Johan:Hur ser köttkonsumtionen ut globalt, jag tänker mig att den ökat stadigt under de senaste decennierna, finns det några tecken på att ökningen faktiskt börjar avta? Och isåfall vet man varför - pris, medvetenhet eller något annat?
Christel Cederberg:Ökningen förefaller gå på, jag har dock inte de sista siffrorna för 2008, som en följd av finanskrisen är det nog troligt att det har skett en minskning. Men siffrorna är anmärkningsvärda: Kina har ökat från ca 25 kg till drygt 50 kg/cap sedan 1990 och vi i sverige har också förändrat konsumtionen, från ca 60 kg/cap till över 80 kg idag. FAO:s prognos är alltså en fördubbling totalt till 2050
Eric Sylwan:Det största problemet med tillgången på mat och förstörningen av odlingsbar mark är att vi är för många mäniskor på planeten. Vi borde nog minska jordens befolkning till lägre än en trediedel mot nu. Hur det ska gå till innom ordnade former vet jag inte, men jorden fixar det åt oss, om vi inte gör det själva.
moderator:Vi har planer på att göra ett program om befolkningsfrågan och klimatet framöver. Kom gärna med tips inför det programmet.
moderator:Nu stänger chatten för ytterligare frågor. Men Christel har lovat att försöka besvara så många som möjligt av de redan inkomna.
Kristin Walande:Hej Christel, Hur stor påverkan på klimatet i förhållande till kött har mejeriprodukter? Bör man i allra möjligaste mån även avstå mejeriprodukter eller kan det anses vara acceptabelt att äta? Tack på förhand! Vänliga hälsningar, Kristin
Christel Cederberg:Om man skall avstå något handlar ju väldigt mkt om den totala konsumtionen och vilka avtryck den sätter. Enl Naturvårdsverket innebär den svenska konsumtionen idag (inkl flyg och importerad varor) ett utsläpp runt 10 ton CO2ekv/cap. Konsumtionen av animliska livsmedel ligger runt 1,1 ton där mejeriprodukter utgör 35 % (ca 350 kg/cap). Om vi i den rika delen av världen skall dra ner våra utsläpp med 80 % till 2050 så innebär det kanske ett utsläpp runt 2 ton/cap - hur man fördelar på olika konsumtion är säkert olika från person till person.
Johan C:Ang vilt kött - jag tror inte att du tar med att logistiken kring jakt är ganska ineffektiv. Om man räknar med jägarnas bilkörande, förberedelser, ineffektiva transporter till styckning, mm, så kommer i alla fall jag fram till utsläpp i trakterna av 4-6 kg älgkött, bara från dessa transporter.
Christel Cederberg:Jag vill minnas att någon har försökt att räkna på detta och att utsläppen från biltransporten till jakten faktiskt inte var så stor. Men jag minns inte exakt, jag får återkomma om detta.
Cristel:Varför tror du att köttet anses så "heligt" av vissa? När man börjar prata om att dra ner på köttet blir en del människor väldigt upprörda.
Christel Cederberg:Jag förstår Din fråga, tror att mat är något väldigt personligt och många har ídag ångest inför maten och hur man skall välja. Och kvällstidningarna hjälper ju inte precis till med alla dessa uppslagna artiklar om bantningsdieter. Jag tror att det behövs bättre baskunskap generellt om vilket mat som är bra för miljön och hälsa samt lite mera sunt förnuft....
Anders:Hur lång tid tror du det tar innan köttätande uppfattas ungefär som rökingen gör idag? - Ursäkta, måste du äta kött precis revid mig..
Christel Cederberg:Jag hoppas att det aldrig kommer att gå så långt. Att jämföra rökning och köttätning är helt fel! Man skall inte glömma att kött är ett bra livsmedel som många uppskattar. Debatten måste vara nyanserad, det är inte svart eller vitt, - till syvende och sist handlar det om hur stora mängder vi konsumerar och hur produktionen har genomförts. Alla behöver inte bli vegetarianer
Eric Sylwan:Som vegetarian, är finns det någon matprodukt man ska undvika ur klimatsynpunkt? Ditt svar på den här frågan var undflyende, svaret borde varit, födoämnen som odlas på regnskogsmark tex, soja, palmolja etc.
Christel Cederberg:Om du redan har ett färdigt svar på frågan behövde du ju inte ställa den till mig....Expansionen av soja i världen drivs av en ökande animalieproduktion, inte av vegetarianer som äter sojaprodukter... Palmoljan är ett ingen stor ersättningsprodukt för vegetarianer.
Kristin Walande:Jag såg att det skrevs om olika grönsaker som fraktats med flyg. Anses det vara mycket lägre Carbon footprint att äta avokado från Peru, bönor från Kenya etc än kött?
Christel Cederberg:Jag kan inte ge ett exakt svar på denna fråga för det beror lite på hur transporterna har sett ut. Men livsmedel som transporteras med flyg kan lätt få högt carbon footprint och jag misstänker att om vi jämför med t ex svensk kyckling som har ett förhållandevis lågt CF så är nog flygalternativ sämre
Fredrik:Larvigt att bojkotta kött etc. Vi skall istället ta ordentligt tag i det stora som verkligen betyder nåt. Ju mer man hör om köttbojkott, ju mer kött handlar jag. Underskattar ni inte folket?
Christel Cederberg:Bojkotta kött behövs inte, och jag menar att vi kan fortsätta att men inte de stora mängder som vi äter idag (köttkonsumtionen i Sverige har ökat 460 till drygt 700 milj kg mellan 1990 och 2005). Men din reaktion är nog inte ovanlig - det är därför jag tror att man inte skall "kräva" att alla skall bli vegetarianer utan snarare öka kunskapen om att man inte behöver äta så stora köttportioner som nu är fallet eller ha en köttfri dag i veckan
Olov Osmark:Tack för ditt svar nedan. Att införa en köttfri dag skulle, om jag förstår dig rätt, som mest minska klimatbelastningen med 1-1,5%. Skulle man inte nå längre om man istället anpassade sin konsumtion till Livsmedelsverkets råd och samtidigt endast åt svenskt kött?
Christel Cederberg:Om det köttet man minskade skulle vara nötkött och importerat då skulle utsläppsminskningen bli större (eftersom nötkött har högre utsläpp per kg än gris och kyckling)
Petter:Vad tror du rent konktret skulle krävas för att åstadkomma något som i Gent här i Sverige?
Christel Cederberg:Jag tror att det är på gång. Mina kollegor och jag är ute och pratar mat och miljö i olika sammanhang och vad jag förstår pratar man i många skolor om att minska köttkonsumtionen något
Per Carlsson:Hej! Jag är lantbrukare och ser debatten från ett praktiskt håll. Visst skulle det vara okej med en köttfri dag för miljöns skull. Men då skall man ju äta miljömässigt bättre alternativ. Det innebär ju inte en massa läckra färska grön-sallader -utan kanske en svensk rotfruktsgryta. I Sverige kan ju bara en liten bråkdel av den bästa jorden odlas med grönsaker. Vi skall väl inte ersätta kött med kyltransporterade, importerade, miljövidrigt odlade grönsaker?
Christel Cederberg:Absolut, håller helt med Dig. Bland grönsakerna finns det en stor skillnad i utsläpp mellan olika produkter och generellt har svensk rotfrukter ett väldigt lågt avtryck. Och transporterna spelar ofta stor roll för grönsakernas utsläpp så de svenska produktionen står sig bra.
Gitte:Rudbeckianska gymnasiet i Västerås har en köttfri dag. Globala gy i Stockholm har bara veg mat. På båda skolorna är det elever som vill ge ett konkret bidrag till miljön. Är det fler elever o skolor som är intresserade?
Christel Cederberg:Som sagt, jag tycker att man märker ett ökat intresse i offentlig upphandling. Ni kan väl bilda ett nätverk och byta idéer om hur ni skall gå vidare.
Ulf:Om alla svenskar inför en köttfridag i veckan.. har du någon bra jämförelse som förklarar hur mycket det skulle minska klimatpåverkan?
Christel Cederberg:Om en köttfridag motsvarar ca 15 % av konsumtionen så skulle det alltså innebär runt 15 %, om det görs rakt av på alla köttslag. Om man prioriterar att minska nötköttet blir minskningen större eftersom detta köttslag har högst utsläpp per kg. Just för nötkött har det skett en mkt kraftig importökning under de senaste 15 åren och en del av den importen har höga utsläpp. Så detta köttet är bäst att minska på.
Jonas:Varför fokuserar ni så på en dag i veckan? Det är väl bättre att sluta att äta kött helt och hållet?
Christel Cederberg:Vi behöver inte sluta att äta kött helt och hållet. Idag äter vi i medeltal drygt 80 kg/cap i Sverige, bara att minska detta till hur vi konsumerade 1990 som var runt 60 kg skulle innebära en stor förbättring
Jonas Borssén:Vilket är värst för miljön? Köttproduktion från djur som enbart äter gräs och ensilage eller djur som göds med kraftfoder? Skulle en ökad produktion av kalvkött istället för nötkött påverka utsläppen positivt? Med vänlig hälsning Jonas
Christel Cederberg:Den bästa nötköttsproduktionen enligt min mening är att ha en stor andel bra grovfoder under vinterhalvåret så att tillväxten är hög samt att foderproduktionen har utgjorts av vall som binder näring och kol + bete under sommarhalvåret så att den biologiska mångfalden gynnas. Dessutom kan betesmarker också lagra in kol, dvs leda till att en del av CO2 in luften och bygger upp i marken (kolsänka). Köttproduktion med stor andel kraftfoder (t ex feedlots i USA som baseras på majs och soja) kan ge snabb tillväxt vilket är bra för metanutsläppen (de blir lägre per kg kött) men kräver stora insatser av fossila bränslen, gödsel och pesticider vilket leder till utsläpp av lustgas och fossil CO2 samt inga positiva effekter på kolinlagring i marken. Våra studier av olika köttsystem visar att kombinationen mycket grovfoder/bete som som samtidigt ger god tillväxt är goda förutsättningar för att producera ett nötkött som har låga utsläpp
Kristin Cooper:Betet är viktigt för mångfalden, men hur mycket kött behöver vi äta för att hålla markerna öppna?
Christel Cederberg:Nu äter vi runt 25 kg nötkött och producerar runt 15 kg av dessa inhemskt. Jag skulle tro att en nivå runt 10-12 kg/cap behövs för att hålla naturbetesmarken öppen - mjölkproduktionen använder ju också dessa arealer samt en del av landets hästar samt får.
Björn Due:Hej Christel! Varför inte mer än en dag? När förändringarna som krävs för att möta klimatförändringarna är så stora känns det som ett ingenting att föreslå en köttfri dag här och där. Det känns som att man lika gärna kunde göra ingenting. Varför handlar inte debatten om köttskatt eller köttransonering? Kan man inte klimatmärka _alla_ livsmedel? Min fråga blir väl: finns det visioner och hopp om reella förändringar? Som jag uppfattar debatten nu handlar det om halvmesyrer och greenwashing. /Björn
Christel Cederberg:Stora och viktiga frågor. Jag skickar dem vidare till P1 för ett kommande program - detta behöver debatteras.
Cristel:En vanlig (miss?)uppfattning är att vi "behöver" kött. Jag är inte vegetarian men har dragit ner på köttkonsumtionen. Finns det några vetenskapliga belägg för detta?
Christel Cederberg:Många klara sig bra med litet kött eller inte alls - men det kräver kunskap och intresse så att man sätter samman sin diet och inte får några brister. Livsmedelsverket har bra underlag om detta så jag hänvisar vidare dit.
Pelle:Jag har hört talas om att naturbeten kan bidra till inlagring av kol. Vilken forskning finns om detta?
Christel Cederberg:Det finns ny intressant forskning i EU om detta som visar att välskötta långliggande gräsmarker - tex naturbeten - kan lagra in kol. Hur mkt beror bl a på biomassaproduktionen och hur hårt avbetningen sker. Globalt sett finns det stora förbättringsmöjligheter vad gäller bättre markanvändning - många betesmarker (inte i Europa direkt) är överbetade och drabbas av jorderosion. Kan detta vändas finns det en betydande potential till att lagra in mer kol (dvs bygga upp mullhalten) på dessa marker. I Sverige kan nog vissa naturbetesmarker med god biomassaproduktion binda in runt 500 kg C/ha*år
moderator:Hej Björn Due. Vi planerar program om klimatmärkning av mat framöver. Fortsätt lyssna och läsa vår blogg och kom gärna med tips.
Per Larsson:Hej! Jag skulle vilja ha tips om källor till beräkningsmodeller/ statistik / utsläpp / livscykelanalyser / jämförelser / nyckeltal för olika livsmedelstyper i olka delar av världen. Bästa häls/perL
Christel Cederberg:Vi har rätt bra uppgifter om europeiska livsmedel men för många delar av världen är det faktiskt förvånansvärt lite undersökt. FAO kommer under våren att publicera ett arbete som visar utsläppen per kg kött/mjölk/ägg producerat i olika delar av världen. Det blir den mest heltäckande studien hittills - men det kommer som sagt senare i vår.
Kristján Tjörva:Jag har inte ätit kött i många år, men har i många år varit äldst och friskast i ett företag på över 400 anställda. Men bör man inte peka på risken för B12 brist?
Christel Cederberg:Kött är ju ett bra livsmedel som innehåller många viktiga näringsämnen så äter man inte kött krävs det nog extra kunskap så att man sätter samman sin diet klokt
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".