Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Inga bevis för skotträdda vargar

Publicerat onsdag 20 januari 2010 kl 07.00
1 av 4
2 av 4
3 av 4
4 av 4

Nu är det bara en varg kvar som får skjutas under årets licensjakt. Jägare som deltagit i jakten tycker sig redan märka att vargarna blivit skyggare även om det inte går att belägga vetenskapligt ännu. Jägaren  Henrik Widlund, som är ordförande för rovviltsgruppen i Örebro län där man fortfarande har ett djur kvar att jaga, tror tex att vargarna blivit försiktigare.
--  Vi ser mera frekvent när vi nu har jagat dem ett tag att de  blir mera skygga och kollar verkligen av vad som rör sig, säger Henrik Widlund.

Även om vissa jägare har noterat att vargen blir mer skygg efter att de jagats så finns det inga vetenskapliga belägg för att jakten i sig ger den effekten. Vargforskaren på viltforskningsstation säger att det inte är troligt att jakten som genomförts nu ger den effekten, främst beroende på den jaktform som man använder.
– Man skjuter de djur man får syn på som kommer framför pipan och ibland är det inte alls säkert att vargarna kopplar samman just  den situationen med att människor var närvaro utan man bara är på fel ställe vid fel tidpunkt, säger Håkan Sand. 

Jakten kan dock enligt forskarna på Grimsö ändå ha en effekt på det sättet att mer oförsiktiga individer löper större risk för att bli skjutna, på så sätt skulle det kunna ske en selektion, alltså en utsortering av mer oskygga djur. Men samtidigt är det mycket osäkert om det verkligen är de individerna som blir skjutna eftersom jakten utförts slumpvis på dom djur man kommer åt. Trots det utesluter ändå inte biologen och vargforskaren Håkan Sand att jakten kan komma att påverka vargens beteenden på lång sikt, även om han understryker att det är väldigt osäkert om det blir så.


– I vilken omfattning det här sker, hur fort det går, och hur fort det sprider sig i populationen till en märkbar beteendeförändring, det vet vi inte. Och det vet ingen, för det finns väldigt lite forskning gjort på det här, slår Håkan Sand fast.

Beslutet att skjuta av ungefär 10% (27 djur) av vargbeståndet är uträknat av forskarna på Grimsö, det är den avskjutning som forskarna anser att beståndet tål om antalet inte ska underskrida dom 210 individer som politikerna beslutat om att det ska vara i nuläget. Men jakten har väckt starka känslor och flera av vargjägarna har mordhotats för att de varit med i jakten. Över 17 000 namnunderskrifter har samlats in mot jakten, dessutom förbereder Svenska naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden och Svenska rovdjursföreningen en anmälan till EU kommissionen, det här för att de anser att Sverige brutit mot den lag inom EU, art och habitatdirektivet, som säger att man inte får bedriva jakt på en utrotningshotad art.

--  Vår ståndpunkt är att en sådan här jakt kan man inte ha på en liten sårbar instabil stam som fortfarande är under uppbyggnad, den här långtifrån säkrad på något sätt. Då kan man bara ha skyddsjakt på enskilda skadegörande individer, säger Ann Dahlerus som är generalsekreterare i Svenska Rovdjursföreningen.

Hur EU kommissionen kommer ställa sig ifrågan går förståss inte att svara på, men det hela hänger ihop med hur dom kommer att se på den svenska vargstammen, det blir helt enkelt en tolkningsfråga. Räknar man det svenska beståndet som en isolerad grupp som inte har kontakt med andra vargpopulationer är det troligt att kommissionen går på miljöorganisationernas linje. Ser man det istället, såsom Grimsö forskarna gör, att vargarna i Sverige är en del av det finsk-ryska beståndet så kan inte den svenska stammen räknas som lika hotad. Håkan Sand på Grimsö säger att oavsett utgången av den rättsliga processen så är viktigaste för vargens överlevnad i Sverige att det kommer in fler genetiskt friska individer eftersom vargarna i Sverige lider av vissa inavelsproblem.

– Det här bygger på att vi har ett genetiskt utbyte, har vi inte det så krävs det betydligt fler individer i populationen.

Men frågan är om det kommer komma in tillräckligt många individer med friskt blod. Eftersom regeringen håller fast vid att det inte får finnas några vargflockar i norra Sverige där samerna har renar, det är därför svårt att få några vargar att vandra hela vägen från Finland genom renbetesland ner till södra Sverige. De senaste två åren har det förvisso kommit in två nya individer och i riksdagen senaste beslut om rovdjurspolitiken så har man sagt att man aktivt ska medverka till att max 20 individer förs över på fem år. Om de inte kommer in på egna ben så får man helt enkelt söva djur och flytta över dem. En metod som Håkan Sand på Grimsö hoppas få slippa. 

– Vi tror att en naturlig invandring ger en större acceptans bland befolkningen. Kan man förvalta det på ett bra sätt så är det också bra för arten, säger vargforskaren Håkan Sand.

 Pelle Zettersten i samarbete med SR Värmland.
pelle.zettersten@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".