Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Ett steg närmare uranbrytning

Publicerat onsdag 3 februari 2010 kl 06.00
1 av 7
kylt utanför Ovikens mekaniska vid samhället Myrviken i Jämtland. Foto:Zettersten/SR
2 av 7
Borrkärnor av alunskiffer.
3 av 7
Geologen Berndt Pettersson och borraren Tobias Holtan borrar efter uran, vanadin, molybden och nickel. Foto:Pelle Zettersten/Klotet.
4 av 7
Borrmaskin som används vid provborrning efter mineraler. Foto:Pelle Zettersten/SR.
5 av 7
Continental precious vd Ed Godin. Copyright Uranium blog.com
6 av 7
Tord Borgesjö i Myrviken vill gärna ha en urangruva. Foto:Pelle Zettersten/Klotet
7 av 7
Det gröna området är där Aura energy prospekterar, de röda prickarna är där Continetal precious minerals planerar en gruva. Det rosa området är inmutat av CPM. Copyright Aura energy.

Ett av de bolag som letar uran i Sverige har nu funnit tillräckligt höga halter att de nu förbereder en ansökan för att få öppna en urangruva. Redan nästa år planerar de för en mindre provbrytning i Jämtland. Uran har inte brutits i Sverige sedan slutet av 60-talet och väcker starka känslor i hela landet.

Några kilometer ifrån samhället Myrviken som ligger ungefär två och en halv mil sydväst om Östersund letar två utländska företag uran, men även andra metaller. På den västra sidan breder Oviken fjället ut sig, borrmaskinen står mitt inne i skogen, precis i kanten av en myr i det snötäckta landskapet. 

Företaget Aura energy från Australien har satsat över en och en halv miljoner dollar på prospektering här, alltså att leta och ta reda på hur mycket uran och andra värdefulla metaller det finns i området. Geologen Berndt Pettersson, som liksom Helena Karlsson är inhyrda av det australiensiska bolaget , de övervakar borrningarna, bestämmer exakt var man ska sätta borrhållen och hur djupt man ska gå ner i backen. Totalt ska de borra 17 hål som är ungefär 250 meter djupa. Berndt Pettersson berättar att halterna av just uran är ganska låga men tillsammans med andra metaller som molybden, vanadin och nickel som också finns här så kan det vara ekonomiskt att bryta dem, särskilt med tanke på att mängden metaller är mycket stor. 

– Man kan nog säga att det är Europas, eller kanske världens största fyndighet.  I alla fall om man tittar på antalet ton metaller som man skulle kunna utvinna.

Sveriges Geologiska undersökning, SGU, kartlade mycket av uranfyndigheterna i landet redan under 50-60 och 70:talet och man vet sen dess hur höga halter av uran det är frågan om, det man däremot inte tog reda på var hur stora fyndigheterna är, eller som geologerna uttrycker det hur stor mäktigheten kan vara. Berndt Pettersson säger att något som också avgör om det skulle kunna bli fråga om en brytning är hur mycket berg, som inte anses värdefullt, som ligger ovanpå själva alunskiffret. 

Precis kant i kant med det område som Aura energy undersöker, har det kanadensiska företaget Continental precious minerals borrat och undersökt berggrunden. Dom har hållt på sen 2005 och letat efter uran i Sverige och har nu kommit så långt att dom förbereder en ansökan om att få öppna en gruva i Oviken, bara några kilometer ifrån platsen där Aura energy borrar just nu. Den svenske geologen Gustaf Åkerblom sitter med i styrelsen för det kanadensiska företaget och leder också prospekteringen för företaget i Sverige. Åkerblom tror verkligen på en urangruva vid Storsjön, särskilt eftersom halterna av andra metaller är så hög. 

– Samanlagt så ser vi att det är god ekonomi att utvinna det här, säger han.

Så det skulle bli frågan om ett dagbrott i så fall, hur stort skulle det vara?

– Ungefär 500 meter brett, en kilometer långt och 200 meter djupt.

Det som är ovanligt i fallet med det kanadensiska företaget som Åkerblom representerar är att dom också vill vara delaktiga i gruvverksamheten, vanligtvis brukar prospekteringsbolag bara stå för faktainsamlingen och sen sälja tillstånden  och kunskapen till ett gruvföretag, men Continetal precious minerals vill själva vara med om det blir en gruva.

– Vi måste ha ett företag som vill satsa alla miljarder som behövs, säger Gustaf Åkerblom. 

Men en förutsättning för att någon ska vara intresserad av metallerna ifrån alunskiffern är att det också går att laka ur, alltså utvinna metallerna separade ifrån varandra, en inte helt lätt sak när det gäller just alunskiffer. Redan i år hoppas företaget få tillstånd för en liten provbrytning, eller som Åkerblom hellre kallar det, ett litet uttag för att kunna göra just lakförsök med. 

– Det vill säga ett par grävskopor, inte mer. Det skall vara så mycket så att man kan göra lakförsök i industriell skala, säger Åkerblom.

Men frågan om uranbrytning, och faktiskt också prospektering efter uran, är kontroversiell. Många minns brytningen i Ranstad mellan Skövde och Falköping på 60:talet med fasa. Då hade man inte teknik och kunskap för att ta hand om gruvavfallet och stora mängder metaller läckte ut i vattendrag och sjöar. Det finns också många gamla gruvupplag utomlands som står och läcker metaller och radongas. Men trots att miljökraven och tekniken vid moderna gruvor idag ser helt annorlunda ut,  är människor ändå oroliga för vad en uranbrytning skulle få för konsekvenser.

Samtliga kommuner i Jämtland är emot uranbrytning, med undantaget Folkpartiet i Jämtland som nyligen ändrade ståndpunkt och nu säger sig vara för uranbrytning.

Lena Olsson är med i Bergspartiet och är kommunstyrelsens ordförande i Bergskommun, dit Myrviken och Oviken hör. Hon tror att en brytning i kommunen skulle hota turismen, skogsbruket, rennäringen och även jordbruket. 

– Vi tycker det är jätteviktigt att man inte förstör marken här genom att bryta uran. Det skulle dessutom innebära att ett 20:tal fastigheter kanske försvinner, säger Lena Olsson i Bergs kommun.

Det är inte bara i Jämtland som företagen letar uran. I 11 andra län i landet, framförallt i Norrbotten, Västerbotten och Gävleborg prospekterar ett 15 tal företag, efter uran på över 130 platser. De utländska företagen följer noggrant debatten om kärnkraft och uranbrytning i Sverige och så fort någon politiker har gjort ett uttalande kan man ofta läsa om det på deras hemsidor. Något som väckte stor reaktion var när statsminister Fredrik Reinfeldt sa så här om uranbrytning i SVT:s Västerbottensnytt för en tid sen.

– Jag har inte uteslutit det, jag tycker det är logiskt att förlänga kärnkraftsparantesen och inte utesluta det. Men de som är emot detta säger ofta att det kommer baseras på rovdrift, dålig arbetsmiljö och att människor kommer förlora livet, det har jag inte sagt och det kommer jag inte acceptera, sa statsminister Fredrik Reinfeldt. 

Egentligen upprepade Reinfeldt bara den inställning som den borgerliga redogjort för tidigare, att just uranbrytning skall prövas som all annan gruvbrytning. Går en miljöprövning igenom ska det alltså inte vara omöjligt att öppna en urangruva. Kommunerna har dock en möjlighet att stoppa en brytning. När det gäller just uran har nämligen kommunerna vetorätt som gör att dom kan stoppa en brytning innan den har kommit igång, oavsett vad regeringen eller myndigheterna har sagt i frågan. Men hur kommer det sig då att företagen vågar investera miljontals dollar för att leta efter uran om de samtidigt vet att kommunerna lätt kan stoppa planerna på brytning med hjälp av vetot? De företag som vi varit i kontakt med säger att det handlar om att bygga upp kunskap inför framtiden, dessutom kan lagar och regler ändras, och kommunernas inställning kan ju också förändras. 

I samhället Myrviken i Jämtland är åsikterna om en framtida urangruva delade, frågan är känslig och många av dem jag träffar på vill inte säga sin mening. Men Britt-Marie Johansson som jag träffar utanför ICA butiken är säker på sin sak.

-- Jag tycker inte om det, det känns allt för osäkert med alla sidoeffekter av ett dagbrott, nej jag vill inte ha det.

Just som jag ska åka därifrån ser jag en stor träskylt som står utanför en mekanisk verksstad. Med gul målarfärg har någon textat Ja till brytning o arbete. Jag går in i verkstan och träffar ägaren, Tord Borgesjö som satt upp skylten.

 – Vi sitter ju på en guldgruva, varför ska vi inte ta vara på den? Sätt igång med en gång, säger Tord Borgesjö. Han tillägger att om det blir en gruva så kan det rädda kvar ungdomar och arbete i trakten.

Även om kommunerna i Jämtland, i det här fallet Bergs kommun, är överrens om att det inte ska få äga rum någon brytning av uran så kan frågan bli en annan när det kan blir tal om arbetstillfällen och skatteinkomster. Gustaf Åkerblom på Continental precious minerals tror att politikerna kommer ändra inställning när det kommer till kritan.

– Jag är övertygad om att politikerna, med ett sunt underlag bakom sig, kommer fatta ett annat beslut än idag när man säger att man inte skall ha en gruva i kommunen, säger Gustaf Åkerblom.

Pelle Zettersten
pelle.zettersten@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".