Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Vintern ovanligt kall OCH varm i år

Publicerat onsdag 3 februari 2010 kl 15.35
1 av 2
2 av 2

Känns det som att vintern varit ovanligt kall i år? Tja, det beror på var man mäter. Mycket snö har vi i alla fall haft i Stockholmsområdet. Mensenaste siffror visar både att det varit ovanligt kallt i södra Sverige - på vissa ställen kallaste vintern sedan 1987, men i norra Sverige var januari månad kallare både 2003, 2004 och 2007 än i år. Och tittar man ut i världen har det varit likadant. Kallare på vissa ställen och varmare på andra.

Stora delar Sibirien och USA har haft mkt kallt  men samtidigt har det varit varmare än vanligt  i norra Kanada, Alaska och Arktis tex. Så sammanfattningsvis har det varit väldigt på jordklotet hittills i vinter enligt bland annat SMHI.

Hur står det då till med den globala uppvärmningen?

"Å ena sidan sägs att det senaste decenniet varit det varmaste sen man började mäta jordens medeltemperatur, samtidigt säger andra att det blivit kallare på jorden de senaste åren. Hur hänger det där ihop?"

Det beror också på om man väljer att titta på enskilda år eller om man ser på den långsiktiga trenden.

Egentligen är det ointressant att diskutera ett särskilt årtal. Det finns inga klimatforskare som gör så när de ska utläsa trender i klimatet. Då tittar man på långa perioder -20, 30 år minst. Och då ser man att 2000-talet varit varmare än 90-talet som var varmare än 80-talet som var varmare än 70-talet. Den trenden är tydlig, och 2000-talet befinner sig högst upp på temperaturkurvan .Det är det allra varmaste decenniet sedan vi började mäta den globala medeltemperaturen i mitten av 1800-talet.

 Så det stämmer inte att den globala uppvärmningen stannat av?

Nej, det kan man inte säga. Framförallt inte genom att välja ut vissa årtal. För att kunna dra den slusatsen måste man se hur 2010-talet står sig mot 2000-talet och sedan hur 2020-talet utvecklas och 2030-talet - ja det är så långa tidsperspektiv det handlar om när man ser klimattrender.

Hur gör man då för att överhuvudtaget mäta en global medeltemperatur?


Forskarna använder sig bland annat av mätstationer till havs, på marken och av satelliter.
När det gäller mätningar på marken finns det framförallt två stora viktiga centra. Det är dels det brittiska och den amerikanska rymdsyrelsen.

De visar båda två samma långsiktiga temperaturökning - men de har olika toppår. Alltså år då det varit som allra varmast.

Det brittiska Hadley center har en kurva som visar att 1998 är det varmaste året hittills, inget år på 2000-talet har varit varmare än det- säger de. Så jämför man allt med 1998 - vilket inte vetenskapsmännen gör alltså -så skulle man kunna säga att 2000-talet är kallare ( trots att snittet för 2000-talet blir varmare än om man räknar ihop snittet för de tio åren på 1990-talet ).

Men de amerikanska siffrorna från NASA - de visar att 2005 är det varmaste året hittills.
 
Varför får de så olika resultat?

Det beror på hur många mätstationer de har. Det finns omkring 6000 stationer över hela jordklotet. Men från vissa platser saknas mätdata.

Brittiska Hadley väljer då att inte räkna med de platserna alls när de räknar ut medeltemperaturen. Medan NASA menar att det är vettigare att göra en uppskattning av temperaturen där mätstationerna saknas å då har de fått litet olika resultat.
Men båda instituten visar alltså samma långsiktiga uppvärmningstrend- dvs att jordens medeltemperatur ökat med omkring 0.8 grader under 1900-talet.

Enligt FNs klimatpanel IPCC beror den största delen av temperaturökningen på människans utsläpp av växthusgaser. ( Forskningen säger att koldioxidhalten i atmosfären ökat med 35% sedan förindustriell tid )

Vad vet vi om hur mycket temperaturen kommer att stiga i framtiden då?

Det är mkt svårare att se in i framtiden. För det finns en hel del osäkra faktorer.
Tex hur mycket mer värmande växthusgaser vi kommer att få i atmosfären och hur känsligt klimatet är. Läs mer om detta i inlägget om nedan, där du också kan testa klimatet själv. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".