Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Mer forskning om slutförvar krävs

Publicerat torsdag 11 februari 2010 kl 17.55
1 av 7
2 av 7
3 av 7
4 av 7
5 av 7
Peter Szakalos. Foto: KTH
6 av 7
7 av 7

Idag kom Kärnavfallsrådets utlåtande om hur man ser på metoden att förvara uttjänt kärnbränsle i kopparkapslar (efter ett expertseminarium föranlett bla av Klotets rapportering i höstas). Dessutom slår Kärnavfallsrådet (som är ett exportorgan inom miljödepartementet) fast att vi måste börja diskutera om kärnbränslet ska gå att ta upp igen ur slutförvaret och upparbetas istället.
Klotet skriver dessutom om varför det inte är troligt att EU kan tvinga Sverige att bryta uran om vi inte vill…

Inom ett år beräknas företaget Svensk Kärnbränslehantering SKB lämna in en ansökan om att få slutförvara det använda kärnbränslet i 500 meter djupa borrhål i Östhammars berggrund. Kärnbränslet ska stoppas i kopparkapslar som sen sveps in i betonitlera. Men om man inte kan garantera att den här metoden håller det starkt radioaktiva kärnbränslet borta från jordytan under 100 000-tals år, så lär inte SKB få ett ja av regeringen. Och eftersom SKB inte har någon annan metod på lager som det verkar, så lär det dröja flera decennier ytterligare i så fall innan ett nytt sätt att slutförvara det svenska kärnbränslet kan godkännas. Mycket står på spel med andra ord.

I till miljöministerns kräver man att  SKB ”gör fler studier av hur kopparkorrosion påverkar den långsiktiga säkerheten”. Som Klotet kunde rapportera i höstat så har en forskargrupp på KTH, med forskarna Peter Szakalos och Gunnar Hultqvist i spetsen, gjort experiment som de tolkat som att koppar korroderar allt för snabbt i den slutförvarsmiljö med syrefritt vatten som företaget  SKB planerar för. I november hölls en internationell hearing där KTH-forskarna och SKBs experter fick förklara sina ståndpunkter och i slutet av januari kom ett .

Där riktades kritik mot Szakalos och Hultqvists experiment som de internationella experterna inte ansåg var tillräckligt väl kontrollerade, det skulle kunna finnas felkällor som förklarar att kopparn korroderade. Kanske hade syre trots allt läckt in, kanske spelade orenheter i kopparn eller bentonitleran in. KTH-forskarnas experiment verkar strida mot all annan publicerad forskning hittills. Men man rekommenderar nu att en neutral tredjepart gör om experimenten under extremt kontrollerade former för att kunna utesluta att koppar kan brytas sönder snabbt i slutförvaret. För även de försök som SKB har gjort för att motbevisa KTH-forskarna får kritik för att inte vara tillräckligt noggrant genomförda.

SKB får också en släng av de internationella experterna för att de inte publicerat alla svagheter som deras egna forskare kommit fram till eller följt upp dem. Och ”Kärnavfallsrådet anser att SKB aktivt bör medverka till att frågan om korrosion av koppar i rent syrefritt vatten utreds på ett vetenskapligt oantastligt vis och att dess eventuella betydelse avgörs”. Vidare skriver rådet ”Kärnavfallsrådet menar att SKB måste ställa tydligare krav på bentonitlerans kvalitet, bland annat när det gäller gränsvärden för de föroreningar som får förekomma”.

Slutligen skriver rådet ”Internationellt är möjligheten att återta använt kärnbränsle från slutförvaret en högaktuell fråga. Transmutation och framtida återanvändning av använt kärnbränsle gör att återtag bör diskuteras även i Sverige”. I Klotet nästa vecka ska vi gå igenom forskningen kring att återanvända det uttjänta kärnbränslet istället för att gräva upp nytt uran bland annat. Vi frågar oss helt enkelt om det behövs några svenska urangruvor?

Sen var det frågan om EU kan tvinga Sverige att bryta uran mot ett kommunalt veto, eller regeringens beslut på grund av att vi skrivit på Euroatom-fördraget när vi gick med i EU 1995. Avtalet går ut på att Europeiska atomenergigemenskapen äger allt uran inom EU. Vid en bristsituation har vissa menat att Sverige kan tvingas bryta uran för att tillgodose andra EU-länders behov.

I förra veckans Klotet medverkade Gabriel Michanek som är professor i miljörätt vid Uppsala universitet. Han svarade att enligt hans bedömning så kunde inte EU tvinga Sverige att bryta uran mot vår vilja, men däremot i en bristsituation sätta hård politisk press på Sverige.  Man skulle kunna tänka sig att Euroatom-fördraget ger EU rätt att straffa Sverige så att vi förverkat vår rätt till den gemensamma urankakan om vi inte tar fram egen råvara bara för att vi inte vill smutsa ned här hemma.

Inför programmet hade jag också talat med professor   vid Göteborgs universitet som just avslutat ett stort forskningsprojekt om juridiken kring svenskt kärnavfall och uran. Han svarade att Euroatom var en för het potatis att ta in i det nya Lissabonfördraget, så ingenting är ändrat i Euroatom. Sverige kan enligt hans tolkning inte tvingas att bryta uran ens vid en bristsituation. Däremot så kommer Sverige i så fall att utsättas för ett hårt politiskt tryck från EU att börja bryta. Men om Sverige väljer att bryta uran så blir detta en EU-gemensam tillgång och man skulle också kunna tänka sig att EU kräver att få del av Sveriges uttjänta kärnavfall (om det inte redan är slutförvarat) till tex mox-bränsle. Men Per Cramér tror inte på att EU skulle stämma Sverige. Det tar för lång tid och skapar för mycket badwill, den politiska vägen är effektivare.

Den ideella miljöorganisationen verkar dela ovanstående professorers bedömning. Men det är klart, bara om detta tas upp rättsligt vet man exakt hur Euroatom ska tolkas.  

Läs mer i Klotets tidigare rapportering:




Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".