Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

2. Michael Karnerfors "Man kan alltid smaka, även om man riskerar att gilla det"

Publicerat fredag 19 februari 2010 kl 09.00
1 av 2
Hur vet du att detta smakar illa innan du provat?
2 av 2
Michael Karnerfors bloggar på Nuclear Power Yes Please

Känns det här middags-samtalet bekant?

 - Varför äter du inte det där?
- För det är äckligt!
- Hur vet du det? Har du smakat det?
- Nej men jag vet att det är äckligt!
- Vad sägs om att du smakar på det och säger vad du tycker. Du kanske tycker
om det, eller åtminstone kan äta det?
- NEJ! Jag tänker inte! Ni kan inte tvinga mig!! Det är äckligt säger jag!

…och så vidare. Samma sätt att agera ser jag i uranbrytningdebatten. Det är
inte frågan om vuxna som beter sig barnsligt, utan det är barnen vid
middagen som beter sig vuxet.

Vi har i Sverige något av världens bästa miljöskydd. Miljöbalken kräver att
alla inblandade skall fråga om lov innan de gör något som kan påverka
miljön. Enbart om man kan garantera att miljön inte förstörs får man
tillstånd att utföra sin verksamhet. Under verksamhetens gång
sitter man sedan under ständig övervakning från myndigheter.

Så vad är problemet egentligen? Varför får inte Continental Precious
Minerals gå till miljöprövning och presentera sitt förslag på hur de vill
utföra uranbrytning i Jämtland? Om de presenterar ett dåligt case får de
självklart inte något tillstånd. Varför skulle vi neka dem chansen?

Därför att nu har det gått prestige i det hela, och “risken” finns att CPM
faktiskt kan sina grejor.

Vid matbordet säger min 5-åriga tjej, när hon har provat: “Kan jag få mer?”.
10-åringen däremot gör grimaser redan innan den mikroskopiska bit mat hon
efter mycket om och men gått med på att prova ens nått tungspetsen. Den
yngre tjejen har inte prestige, men det har den äldre. Hon vill inte erkänna
att hon kanske hade fel om det hon protesterat mot. Detta är inget jag kan
klandra henne för, därför att som debatten om uranbrytning visar är det ett
högst mänskligt beteende som finns långt upp i åldrarna. Det jag ser i den
äldre tjejen är början på ett karaktäristiskt vuxet sätt att agera.

Så där sitter jag där med en maträtt som jag lagt ned stor omsorg och tid på
för att hon skall tycka om, och som sedan ratas rakt av utan att den ens har
nått hennes mun, bara för att hon har bestämt sig vad hon skall tycka innan
hon har provat.

I uranbrytningsdebatten motsvaras detta av “risken” att
brytningsmotståndarna måste erkänna att CPM’s medarbetare är ansvarstagande
människor som gjort sin hemläxa, respekterar miljön, och som oavsett vad för
nidbilder som målats upp om dem faktiskt kan bryta uran utan att förstöra
naturen. Så hellre än att riskera denna nesa genom att pröva saken på ett
objektivt och ärligt sätt, vill de som motsätter sig uranbrytning förekomma
miljöprövningen genom att utnyttja det för uran unika kommunvetot.

Låt CPM få gå till miljöprövning. Om motståndarna till uranbrytning har rätt
kommer miljöprövningen att garantera att det aldrig bli någon uranbrytning i
Sverige. Misslyckas CPM så är saken klar och avgjord, och självklart kommer
då jag och alla andra på Nuclear Power Yes Please att stödja myndighetens
beslut. Om CPM däremot klarar sig igenom miljöprövningen så kan motståndarna
glädjas åt att deras värsta farhågor inte slog in och att brytningen
kommer att ske på ett miljövänligt sätt.

Vad har vi att förlora? Förutom lite prestige vill säga. Smaka kan man ju
alltid, även om risken finns att man gillar det. / Michael Karnerfors

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".