Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Sophantering i USA- myrsteg i ett slit och släng land

Publicerat torsdag 4 mars 2010 kl 14.41
1 av 8
Sara Coultas säljer tvålar i lösvikt för att minska förpackningshysterin Foto: Claes Andreasson
2 av 8
3 av 8
4 av 8
5 av 8
6 av 8
Hälften av innehållet i de här ska enligt lag återvinnas
7 av 8
Hälften av innehållet i de här ska enligt lag återvinnas
8 av 8

I USA är sopor och förpackningar fortfarande ett stort problem. På ett halvsekel har mängden sopor nästan tre-dubblats till 227 miljoner ton årligen, enligt den amerikanska Naturvårdsverket EPAs statistik.     
Ett avgörande skäl till den ökande mängden sopor är förstås på att det tillkommit fler än 100 miljoner amerikaner. Men även per-capita har mängden sopor ökat, från 1,2 kilo per dag och amerikan till ungefär 2 kilo.    
USA är fortfarande på många sätt ett slit-och-släng-samhälle.

Varje dag tar sig två tusen sopbilar uppför den slingrande vägen till toppen av Puente Hills, USA:s största soptipp, och lämpar av 12,000 ton sopor - varav en trejdedel kommer från byggsektorn, en tredjedel är kommersiella sopor, och den sista tredjedelen är hushållsavfall. Men den kraftiga ekonomiska nedgången i USA märks också här. När nybyggnationen stannade av, minskade strömmen av sopor tydligt, berättar Don Avila, som tagit mig med på en rundtur på soptippen:

- You can truly track the economy in trash. You've got one third of your waste coming in here is demolition-construction, one third is industrial-commercial and one third is household. And the first thing that happens when the recession is that all your demolition-construction goes because your construction stops. So we dropped from about 13,200 a day to about 8,500 and I think we're slowly starting to climb, I think we're a little over 9,000 a day now, but it'll take time, but it'll climb back up.

Även om hälften av alla hushållsopor ska återvinnas, enligt lag, så slinker det ändå med en hel del till soptippen, säger Don Avila.
Själv har han sparat in rejält på sin sopor. Det allra mesta går i dom speciella returlådor som står på hans bakgård. Men USA är fortfarande ett slit-och-slängsamhälle, med alldeles för många engångsvaror. Det är nåt som vi måste ändra på:

-We are somewhat of a wasteful society here in the United States and we need to change our ways. And become more like Sweden if you will to where we are more cognessant of what we use, and how we get rid of it.


Även om nu raden av köande sopbilar till Puente Hills har minskat något genom åren, och nära hälften av alla sopor numera återvinns - så hamnar en stor del av avfallet också "utanför systemet:"

Mer och mer skräp hamnar i havet



På andra sidan Los Angeles ligger kuststaden Santa Monica, vackert utbredd längs Stilla Havskusten. Med långa mjuka sandstränder, glittrande sol och en ljum bris.
   Om soptipparna tar emot mindre mängd sopor, så tycks problemet snarast öka i havet och på stränderna, säger Kirsten James på intresse-organisationen Heal the Bay. Bara förra året samlade frivilliga in 726 TON sopor på södra Kaliforniens stränder:


-I think it might be getting worse, if anything, because you have more and more single-use items and more and more reliance on single-use items. So the waste diversion issue at the landfill that might be getting better, but this is a different problem here, this is the waste that people are just throwing out of their car window or littering on the beach or throwing on the side walk.

Det stora problemet är kanske inte överraskande - plast. I läskedrycksflaskor, matboxar, påsar och kaffemuggar - engångsprylar som människor slängt genom bilfönstret eller lämnat efter sig på stranden:
Plast och frigolit bryts ofta sönder i små, små bitar - som fåglar och andra vattendjur misstar för föda. Det finns exempel på fiskar och fåglar som haft magen full av plastbitar, kapsyler... ja, till och med plastleksaker, berättat Kirsten James:

-The plastic that winds up in the ocean often looks like a food source to these animals. So whether it's a little piece of Styrofoam or a piece, a bottle cap - People have gone out to remote islands in the Hawaiian Islands and they found albatross birds that their guts are full of plastic and you see full bottle caps and full cigarette lighters and even little children's toys sometimes you find in their carcasses.  


 Utöver det som slängs direkt på stranden, kommer en stor del av skräpet via alla gatbrunnar - öppningar i trottoarkanten där överflödsvatten ska rinna ned efter häftiga skyfall... men som också för med sig sopor många, många mil till havet. Som här i Ballona Creek - en cementerad kanal som förbinder många av städerna i västra Los Angeles.Med vattnet följer också till exempel motorolja och hushållskemikalier, berättar Travis Longcore, forskningsprofessor på USC-universitetet.

-You get a lot of petroleum hydrocarbons from motor oil. People who maybe want to change the oil in their car and dump it in the gutter and it goes out into the ocean. We also have pollution in the form, actually sometimes from treated water that ends up in the ocean, household chemicals - anything that gets dumped can end up in the stream, and out in the Bay.

Men det finns ljusglimtar - som dom företag som börjat tillverka frigolitplast av biologiskt nedbrytbara majskulor. Så genom att minska mängden förpackningar, och samtidigt ändra material görs framsteg:

--There are companies now that are using, instead of Styrofoam beads, which are terrible, because they float and they look like food and X eat them. They use corn-based, biodegradable beads. I've gotten these - you can take them out and put them under water and they just turn into mush. Perfect!

Amerikanska livsmedelsbutiker gör varje år av med ett hundra miljarder plastpåsar...

I flera amerikanska städer har plastpåsarna förbjudits helt och hållet. Däremot har ett lagförslag att ta en krona i avgift för plastpåsar i Kalifornien stoppats i delstatsförsamligen.     Men flera butikskedjor har tagit egna initiativ, och erbjuder sina kunder återanvändbara påsar av tyg och rispapper, berättar David Schaefer, som är butikschef för Bristol Farms:



--We've taken on a special bag, that is a 100% recyclable product. We have a cloth bag and we have also rice paper bags. Actually we have about over two dozen, maybe more, different types of bags, that we offer as an alternative to plastic.


Enligt en delstatlig lag måste kaliforniska mataffärer också ta emot kundernas plastpåsar för återvinning. Och på lastbryggan utanför butiken plattas alla papp-kartonger ihop för att återanvändas.  Även om Bristol Farms erbjuder en lång rad produkter, som kött, fisk, grönsaker och frukt i lösvikt - så måste många varor vara packeterade av hälsvårdskäl. Det hindrar inte att butiken har bytt varumärken för att få dom som är mer miljövänliga.

Men, säger David Schaefer, det är ingen tvekan om att vi använder för mycket förpackningar i USA. På sikt tror jag att vi kan lära konsumenterna att stora, färggranna paket inte är nödvändiga:

--I still believe that we're the land of over-packaging. You open up something and when you actually get to the bag of the product, the product is the size of your fist and it's in a box that is the size of… four, five, ten times, it's a lot of air. I still believe there is a lot of room for packaging, it's kind of getting consumers getting used to smaller packaging and getting used to different technologies. And it's a matter of educating consumers.


Och Bristol Farms är inte ensamt. Ett möbelföretag säljer enbart återanvändbara varukassar, ett klädföretag har slutat packetera sina underkläder. Till och med Hollywood satsar på miljövänliga lösningar för sin filmproduktion.     Och kosmetikaföretaget Lush, säljer merparten av sina tvålar och krämer i lösvikt och utan förpackning. "Det är en viktig del av vår filosofi att var miljövänliga, och att sälja varor som är komposter- och återvinningsbara," berättar biträdande butikschefen Sarah Coultas:    

--It's a huge passion of ours, we're trying to be as environmentally friendly as we possibly can, have the smallest carbon footprint we possibly can. Use as much compostable, biodegradable, recycled and re-recyclable packaging as we possibly can. And 60 percent of our stuff is naked.   

Det är dessutom att agera i egen sak, fortsätter Sarah Coultas. Om vi förstör miljön kommer vi på sikt inte att ha dom frukter och plantor som vi använder till våra proukter. Och vi har stort stöd från våra kunder, säger hon.

Tekniskt skulle det vara möjligt att återvinna mer av dom amerikanska soporna. Även om det skulle kosta en slant.     Men i USA är det trögt att få till ny lagstiftning på miljö-området, inte minst på nationell och delstatlig nivå. Washington präglas av partipolitik och stora pengar. Så även om det tar litet längre tid att få till stånd en förändring, kan det ändå vara lättare att övertyga enskilda städer om att anta nya miljöregler, säger USC-professor Travis Longcore:

--Cities, however, these issues become less political. Because you're dealing with connecting these things to people's everyday quality of life. And quality of life is something that local politicians have to care about.

Även om myrstegen på miljöområdet tycks oändligt små - så har USA ändå gått framåt under dom senaste tjugo åren. Men just när det gäller sophantering och återvinning har vi ännu långt kvar, säger Travis Longcore:

We certainly made a lot of progress in the last 20 years on this issue, but trash, particularly trash is one area that where we still need, have a ways to go on.

                                                                                        Claes Andreasson i Los Angeles.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".