Gasen i botten – men åt vilket håll?

Ny leverans av grödor och restavafall till biogas i Örebro.

I en reklamfilm på TV4 har energijätten Eon annonserat efter råvaror till sin biogasproduktion. En värdetransportbil åker fram till en gödselstack och väktarna lastar in dynga och tittarna får veta att gödseln blivit guld värd i jakten på biogasbränsle. Eon funderar nu på att bygga nya anläggningar och utreder ett 15-tal alternativ, några mycket stora. Idag gör företaget biogas främst av gödsel och avloppsslam, men överväger att också använda odlad gröda i de framtida anläggningarna, på samma sätt som flera konkurrenter redan gjort.

Majs och vete på väg att malas ned för rötning. – Det här är majs. Hela majsplantor är nedhackade och hela vetestrån med korn och allt. Sen har du resterna från öltillverkningen då.
Tomas Hägle är produktionschef på Swedish biogas och visar stolt upp den nya fabriken i Örebro som har en kapacitet på 6 miljoner kubikmeter biogas om året, vilket motsvarar ungefär lika många miljoner liter bensin. Från bönderna i trakten hämtas gräs och klöver som lagras i gigantiska ensilagekorvar och sen blandas i röttanken vartefter. Spannmål slinker också ned, och malda sockerbetor. Och så en massa rester, vin som blivit över, och hallonsaft och två långtradare om dan med drank från Spendrups ölbryggning. Tomas Hägle, produktionschef Swedish Biogas. Foto: Johan Bergendorff

I de jättelika syrefria tankarna jäser en svart sörja som hela tiden avger metangas och det som blir över körs sen tillbaka till bönderna som gödsel. Swedish Biogas växer nu så att de knakar. Man har en likadan anläggning i Lidköping, och är på gång i Stockholm med två till och bygger dessutom i Korea och i USA, berättar Tomas Hägle.
– Vi fanns inte för fyra år sen och vi räknar med att om ett och ett halvt år är vi störst i Sverige och då har vi en produktion på mer än 26 miljoner kubikmeter gas per år.

Men alla välkomnar inte att biogasproduktionen kommer att fördubbla sin produktionskapacitet de närmsta två åren enligt branschorganisationen Gasföreningen. Torbjörn Rydberg är forskare och lärare vid Centrum för Uthållig Lantbruk på Sveriges Lantbruksuniversitet och han tycker att klimatkalkylerna på biogas är fel. Den metod han använder, emergianalys, tar med inte bara utsläppen från att tillverka traktorn och köra den på diesel, och tillverka konstgödseln, som vanliga livscykelanalyser. Nej han räknar också in alla el och bränsle som går åt för att värma upp husen och göra maten åt bonden och lastbilschaufören som kör biogasen. Dagens storskaliga biogaslösningar bygger bara in oss ännu mer i ett ohållbart samhälle framöver menar han. Hälften av biogasen levereras via ledning till Örebros bussar.

– Att göra biogas i liten skala har väldigt liten miljöpåverkan, men om det ska byggas ut till kvantiteter för att ersätta fossila bränslen då bygger vi på oss väldigt stora nya miljöproblem. Som att mycket mark ska användas till biogasproduktion och att mängder av andra förnödenheter behövs för att driva den processen i form av maskiner, kemikalier, människor som behöver sitt understöd av det vi tar för givet idag, säger Torbjörn Rydberg.

Johan Bergendorff på Swedish Biogas anläggning i Örebro. Men forskare på Torbjörn Rydbergs eget universitet SLU som också räknat på hur man kan framställa hållbar biogas, håller inte med honom.
– Det bästa vore naturligtvis att vi slutade köra bil och åka flygplan allihop, men vi måste ju ändå på något sätt få samhället att fungera. Och vi som forskare har i uppdrag att titta på vad behöver samhället och hur kan vi göra för att få det så miljövänligt som möjligt, anser biogasforskaren Charlott Gissén på SLU.

Hon håller på att doktorera på hur man ska få till ett produktionssytem för biogas som blir så hållbart som möjligt. Effektivt, med minimal besprutning och där rötresterna som blir kvar från gastillverkningen läggs tillbaka på åkern så att man inte behöver konstgödsel. Gissen påpekar att Sverige idag faktiskt har en hel del åkrar i träda och att om man odlar biobränslegrödor på dem så tar man inte mat från fattiga människor i Afrika.
--  Mat och energi har alltid samsat på våra åkrar. 1920 var 30 % av odlingsarealen till hästfoder, idag är vi inte på en bråkdel av den mängden. Så energi på åkermark är väl inte dumt tycker jag, säger Gissén.

Energimyndigheten har regeringens uppdrag att ta fram en biogasstrategi för Sverige och ska vara klara i maj. En första delrapport har kommit och Energimyndighetens utredare Urban Kärrmarck anser inte att biogas från odlade grödor ska få några statliga bidrag, bara gas från gödsel kvalar in tycker han när jag träffar honom på Sveriges Energiting häromveckan.
--  Använder man avfallsprodukter så får man samhällsnyttor som det finns anledning för samhället att kompensera för. Som minskade metan- och lustgasutsläpp, och växtnäringsläckage. Använder man odlad gröda så får man inte de samhälliga mervärdena utan då är biogas som vilket biobränsle som helst.

Urban Kärrmarck tror inte heller att Sveriges bilister i någon högre utsträckning kommer gå över till biogas framöver.
– Någon storskalig utbyggnad av fordonssytem baserad på rötad biogas, det tror jag inte är möjligt. Utan det nog de nivåer vi talar om idag, anser Kärrmarck.

De biogasforskare klotet varit i kontakt med, är besvikna så här långt på utredningen liksom branschorganisationen Gasföreningen och dess VD Anders Mathiasson. Han tror att den svenska gasbilsflottan kan öka från 1 % till 10 % till år 2020. Och om man kommer igång med förgasning av skogsrester, skulle det på sikt kunna bli ytterligare en fördubbling.

Men Charlott Gissén på SLU, hoppas att biogasen inte ökar för snabbt i Sverige, det kan lätt sluta med en smäll...
– Det är så himla poppis med biogas just nu. Jag är rädd att man går för snabbt fram nu och inte vet vad man ska mata de här stora anläggningarna med. Och då fick det risk att det blir jätteallvarliga backlash för biogasen i Sverige, befarar Gissén.