Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Kött spelar ingen roll för klimatet - eller?

Publicerat fredag 9 april 2010 kl 11.00
1 av 2
2 av 2

Det spelar inte så stor roll för klimatet om vi fortsätter att äta kött... kunde man tro här om dagen när man hörde om en finsk studie som beräknade vad en kostomläggning kan innebära. Om en tiondel av alla finländare skulle bli veganer skulle minskningen av växthusgasutsläpp vara ynkliga 0,7 procent. Så då spelar det ingen roll – eller?

Korna rapar och fiser. Och från svinstallarna pyser klimatvärmande metanångor. De baksidorna har vi vant oss vid att ha i bakhuvudet när vi botaniserar bland fransyskor och rökt skinka i butiken. Och så kommer denna finska studie och verkar trolla bort problemet.

Om en tiondel av finland blev veganskt skulle klimatgaserna minska med 0,7 procent. Och det lär ju inte ens ske. Är det nåt lurt med de här siffrorna? Det var vi nog en del som undrade.

Jag ringde upp Ulf Sonesson, forskningskoordinator på institutet för livsmedel och bioteknik, som har jobbat med liknande forskning för svenska förhållanden, och frågade honom just det:

Är det nåt fel på siffrorna?

– Nej, det kan jag inte säga. Studien är som jag kan bedöma seriös och väl genomförd, den ger ett gott intryck.

Och siffrorna för Sverige borde vara i samma storleksordning?

– Ja, det finns ingen anledning att tro att det skulle vara några stora skillnader. Finland och Sverige är ganska liknande både när det gäller livsmedelskonsumtion och övriga utsläpp från samhället.

SIK gjorde en utredning för Jordbruksverket förra året med ungefär samma siffror för växthusgasutsläpp från animalieproduktion.

Nej, allt beror på hur man ser på siffrorna... Här är det på sin plats med lite sifferexercis.

Växthusgasutsläppen skulle alltså minska med 0,7 procent om en tiondel av finländarna blev veganer. Då är det förstås så att om alla finländare blev veganer så skulle utsläppen minska med sju procent. Eller rättare sagt – så enkelt är det inte, eftersom det skulle ställa till det i jordbrukets växtföljder att inte odla vall åt djur.

Men i princip kan man räkna så i alla fall. För att hålla ordning på storleksordningarna – vilket är precis vad det här handlar om. Sju procent mindre växthusgaser om alla blir veganer i Finland. Och en enskild finländare som blir vegan minskar sina egna bidrag med sju procent.

Totalt står en finländares matkonsumtion för 24 procent av hennes växthusgasutsläpp ungefär: Av det står jordbruket för mer än hälften, 60-70 procent, vilket i sin tur till största delen utgörs av själva markens bidrag. Jordbruksmarken som andas ut koldioxid och läcker kväve.

Alltså: 24 procent av finländarens växthusgasutsläpp har med mat att göra, varav mer än hälften är jordbruksutsläpp, och av det är mer än hälften oundviklig även för den som vill äta bara grönsaker eftersom de kommer direkt från marken. Då är det inte så konstigt att omläggning till vegankost bara ger sju procents besparing på en enskild persons totala utsläpp.

Fast frågan är om sju procent är så "bara".

– Om man talar om procent är även sju procent rätt så mycket, anser Helmi Risku-Norja vid Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi i Jokionen, en av författarna bakom den finska studien.

Men ska det märkas nån förändring på växthusgaserna hjälper inte enskilda konsumenters goda vilja så långt. Det kommer ju inte att hända att alla finländare (eller ens en tiondel) blir veganer: Här måste andra än bara konsumenterna ta ansvar, säger Helmi Risku-Norja.

– Man väntar mer av politiker och av offentlig matförsörjning, i skolor och vid offentliga institutioner.

Det som man kan påverka politiskt alltså?

– Ja, det skulle fungera som ett exempel. Som ett slags "matuppfostran". Och politikerna skulle kunna vara mycket mera aktiva så att konsumenterna inte själva behövde fundera så mycket över vad som är bra. Om hållbar och hälsosam mat vore billigare än annan skulle konsumenterna förstås välja den.

Helmi Risku-Norja är ekonomiskt inriktad i sin forskning – kanske är det det som får henne att dra slutsatser om vem som ska agera för att det ska bli någon effekt. Hon har gjort studien tillsammans med kolleger med inriktning jordbruk och bioteknologi.

Ulf Sonesson på svenska SIK tycker inte heller att sju procents växthusgasminskningspotential är att förakta – alla sektorer måste göra sitt. Så nån slutsats om att man visst kan välja den där biffen, rätt så ofta till och med, tycker han inte alls man kan dra av siffrorna.

– Nej det kan jag inte tycka. Man får komma ihåg att Finland har ganska höga utsläpp per capita totalt sett, högre än Sverige till exempel. Då blir ju utsläppsandelen från mat mindre. Om man sänker utsläppen från andra sektorer blir livsmedlen relativt sett viktigare. Så det är fråga om att se på helheten, alla utsläppen. Hela paletten måste användas och livsmedlen är en del i det här pusslet.

Om nu livsmedelssektorn ska bidra till att få ner klimatutsläppen, har du nån synpunkt på om det är jag som konsument eller politikerna som ska ordna det?

– Det är inte någon enskild aktör ensam som har ansvar. Det måste delas mellan den politiska arenan, näringsliv och konsumenter. Det är ingen Svarte Petter som kan skickas runt.

Vad trodde vi egentligen, att en enda lösning skulle få enorm betydelse? Vi har ju hört det förr, och vi visste det redan. Ska utsläppen av växthusgaser ner måste många lösningar till på en gång. Och den som till äventyrs väljer att bli vegan för att minska sitt bidrag till växthuseffekten, tror sig naturligtvis inte kunna rädda klimatet på egen hand.

Ref: Risku-Norja, H., Kurppa, S. and Helenius, J. (2009) ‘Dietary choices and greenhouse gasemissions - assessment of impact of vegetarian and organic options at national scale’, Progress in Industrial Ecology - An International Journal, Vol. 6, No. 4, pp.340-354. doi:10.1504/PIE.2009.032323

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".