Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Stor potential för minus-utsläpp av CO2 i Sverige

Publicerat onsdag 22 september 2010 kl 06.00
1 av 4
2 av 4
Statoil har prövat att pumpa ned 1 miljon ton CO2 årligen i Sleipnerfältet .Foto: Alligator film /BUG / Statoil
3 av 4
Från etanolfabriken i Norrköpimg vore möjligt att samla in stora mängder CO2 och pumpa ned i jorden. Foto: Lantmännen
4 av 4
Klaus Lackners CO2-infångare. Foto: BBC/ FIVE WAYS TO CHANGE THE WORLD'

Sverige skulle kunna minska sina klimatutsläpp med mer än vad flyg, vägtrafik och sjöfart släpper ut årligen om de stora pappersbruken och kraftvärmeverken fångade in sin koldioxid ur skorsten och pumpade ned i jorden. På sikt skulle Sverige till och med kunna nå minus-utsläpp, alltså fånga in mer koldioxid ur atmosfären än som släpps ut med fossila utsläpp. Det säger Henrik Karlsson VD på företaget som ligger bakom en ny rapport.

– Vad det handlar om är att ta bort koldioxid ur atmosfären och vi har hittat en teknologi där man kombinerar biomassa med koldioxidlagring, ungefär som omvänd oljeutvinning, man pumpar ned koldioxid istället för att pumpa upp olja, säger Henrik Karlsson.

27,5 miljoner ton koldioxid årligen kan samlas in enligt den nya rapporten redan år 2020. Om man sätter koldioxidavskiljande teknik på skorstenarna på de 60 största massafabrikerna och bioeldade kraftvärmeverken i Sverige. Det är betydligt mer än hela transportsektorn släpper ut idag.

Koldioxiden komprimeras och lastas på tankbåtar för vidare transport till Norge där man redan har borrhål i Nordsjön som kan ta emot stora kvantiteter koldioxid under havsbotten för lagring. Kostnaden skulle enligt rapporten hamna på drygt 700 kronor per ton, alltså betydligt mindre än den svenska koldioxidskatten.

Men för att bioenergianläggningarna ska ha råd att satsa på detta så krävs att minus-utsläpp betalar sig. Och idag finns de inte med i vare sig det internationella Kyotoavtalet eller EU:s utsläppshandelssystem, så det behövs nya ekonomiska styrmedel enligt Henrik Karlsson.
– Ett sätt att finansiera det är att de som släpper ut fossil koldioxid faktiskt betalar någon sorts avgift eller att man knyter det till något slags skattesystem, anser Henrik Karlsson.

Biorecro bygger sin rapport på vetenskapligt publicerade studier och officiell statistik. Kenneth Möllersten som forskar om den nya tekniken bland annat via det internationella miljöinstitutet IASA, har läst rapporten på Vetenskapsradions uppdrag. Han anser att slutsatserna är rimliga, men att det kommer att ta några decennier innan tekniken kan vara utbyggd i stor skala.
– Det här är en potential som finns, men att den skulle vara utbyggd till år 2020 är väl lite väl optimistiskt tänkt, säger Kenneth Möllersten.

****************************************************
Tillägg efter sändning 22/9 kl 13.20

Så lite klimatmatematik. Plusutsläppen det är alla koldioxidutsläpp från fossila energikällor som legat lagrade i jorden i årmiljoner och där klimatgaserna nu frigörs i allt snabbare takt och spär på växthuseffekten. Sen släpps det ut en massa koldioxid också från när vi eldar upp eller omvandlar sådant som växer och för den delen från alla människor och djur som andas. Men de koldioxidutsläppen ingår i det naturliga kolkretsloppet där koldioxiden sen tas upp igen av nya växter som spirar där de gamla fällts. Det är ett nollsummespel.

Om man börjar plocka bort koldioxidutsläppen från biokraftverkens skorstenar när vi eldar flis, eller gör pappersmassa eller etanol till fordonsbränsle, då blir det istället minus i ekvationen. Då börjar man alltså plocka bort koldioxid från kolkretsloppet, och om det görs i tillräcklig omfattning, alltså mer än vad som släpps ut från fossila energikällor, då vore det till och med möjligt att inte bara stoppa den globala uppvärmningen utan kanske vända tillbaka igen.

Realismen i detta då? Vi har ju tidigare på Klotets blogg berättat om Columbiaprofessorn Klaus Lackner som tagit fram ett konstgjort träd av stål och plastremsor fast 1000 gånger mer effektivt att suga åt sig koldioxid än riktiga träd. Men den idén ligger långt fram i tiden och det lär bli dyrt att bygga miljontals sådana konstgjorda träd. Däremot ligger den här idén betydligt närmare verkligheten, att ta bort koldioxid från skorstenarna på redan fungerande biokraftverk med teknik som redan finns och pumpa ned i borrhål som redan testas för koldioxidlagring.

Det har skrivits flera internationella studier som räknat ut att vill man komma ned mot koldioxidnivåer kring 350 ppm, alltså lägre än vi har idag i atmosfären, som många forskare tror är nödvändigt för att förhindra allvarliga klimatförändringar, då är den här tekniken det mest realistiska. Det sa till exempel professor Christian Azar vid Chalmers till mig igår när jag talade med honom.

Företaget Biorecro planerar en pilotanläggning i North Dakota till år 2012 (årtal med fd skrivfel, ändrat 23/9) när man ska testa en mobil gasifikationsanläggning som gör el och CO2 av flis och sen pumpa ned den i ett redan färdigt borrhål om allt går enligt plan uppger VD:n Henrik Karlsson. Han har också räknat på några stora anläggning i Sverige där han bedömer att det skulle vara billigast att starta, till exempel etanolfabriken i Norrköping. VD:n för Agroetanol Bengt Olof Johansson säger att han tycker idén låter intressant och att det står på deras lista att börja göra något åt sina koldioxidutsläpp som dessutom är väldigt rena och därmed billigare att avskilja. 


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".