Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Människors berättelser kan bli viktig klimatkunskap

Publicerat onsdag 29 september 2010 kl 14.40
1 av 3
Professor Lennart Olsson, på Lund university center for sustainibility studies, en av Sveriges 9 IPCC-författare.
2 av 3
3 av 3
Longbeti Andrea Kezamo. Foto: Johan Järvestad

Världsbanken har uppskattat att fattiga länder kommer behöva uppåt 500 miljarder dollar för anpassning och omställning årligen 2030. Lennart Olsson är professor i geografi vid Lunds universitet och en av de nio svenska forskare tagits ut för att skriva ihop nästa IPCC-rapport som ska vara klar 2014. Han ska sammanställa hur jordens fattiga påverkas av klimatförändringarna och klimatpolitik och har också själv forskat om jordbruk och klimat i Afrika.
– Vi vet att det kommer att bli klimatförändringar, men inte i vilken riktning. Det är variationen som är problemet för jordbruket när det kan bli antingen torka eller översvämning, säger Lennart Olsson.

Lennart Olsson anser att det fortfarande finns många som tror på ETT recept för Afrikas jordbruk, och det gör uppenbarligen inte han. Istället förespråkar han att fattiga bönder får hjälp att hitta grödor som klarar olika sorters påfrestningar, till exempel sådana som klarar översvämningar och andra som klarar torka. Han propagerar också för så kallad "Agroforestry" dvs att man även odlar träd på fälten, eftersom de klarar mer påfrestningar och dessutom komibnerar med djurhållning. Det gäller helt enkelt att inte lägga alla ägg i samma korg.

– För att vi i Sverige ska påverkas negativt av klimatförändringar så krävs stormar av Gudruns kraft. Men för att fattiga människor runt Kilimanjaro ska få problem så krävs betydligt mindre förändringar av exempelvis regnsäsongen eftersom många människor redan lever med så små marginaler, påpekar Lennart Olsson.

Men om nu det finns så lite mätningar kring de pågående klimatförändringarna i Afrika, hur ska man kunna göra säkra sammanställningar då?
– Det finns väl mycket forskning gjord, men den är inte sammanställd på det sätt som naturvetarna gjort. Det naturvetenskapliga kunskapsläget är väldigt starkt och nu gäller det för IPCC att öka kunskapsläget om samhällseffekterna av klimatförändringarna. De här historierna vi hör från folk som varit med länge är en viktig informationskälla. Den har ibland avfärdats inom vetenskapssamhället, men vi måste använda oss av denna kunskap. Däremot kan man inte fråga en bonde utan man måste samla in många berättelser runt om i världen på ett vetenskapligt sätt, då blir det ett viktigt kunskapsmaterial, säger Lennart Olsson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".