Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Så här gör du din egen "gröna" cement

Publicerat onsdag 20 oktober 2010 kl 10.47
Reportage om Grön Cement
(10 min)
1 av 3
Med maskinen till vänster, en så kallad autoklav, kan man tryckkoka kalk, sand och vatten vid 200 graders temperatur så att man får en cement som är lika bra som traditionell Portland-cement
2 av 3
3 av 3

Näst efter vatten är Cement det mest använda ämnet i hela världen och världens populäraste byggmaterial. Men cementtillverkning är en dold miljöbov och koldioxidutsläppen på grund av cementtillverkning har ökat med 50 procent de senaste 10 åren. Lösningen kanske är en ”grön” cement som kan halvera utsläppen. På den här videon förklarar forskaren Peter Stemmermann på tyska hur du kan göra din egen ”gröna” cement hemma i köket. Dessutom lägger vi ut en video på tyska där Stemmermann förklarar med hjälp av legobitar hur kemin bakom den nya cementen fungerar.

Frilansreportern Marcus Hansson började sin resa på ett bygge vid Moritzplats 1 mitt i Berlin. Byggjobbare i gula skyddshjälmar skyndar förbi och det ekar från slagborrmaskiner.
– Vi bygger ett 17 000 kvadratmeter stort centrum för kreativa människor ; en teater, ett dagis, en bokhandel och ett förlag bland annat, säger Sven Wegner som är projektledare. Och för att bygga allt det här så går det åt 4 000 kubikmeter betong.

Vi står och tittar ner i det som ska bli trapphus nummer sex, samtidigt som en lyftkran hissar upp knippen med armeringsjärn och formar ställs på plats.
– Senast i morgon ska vi gjuta här, säger Sven Wegner, och här ser man att betong är oersättligt, inget annat material är tänkbart, säger han.

På miljontals byggen världen över skulle man få höra samma sak om man frågade - betong är oersättlig. Det är ett fantastiskt byggmaterial som blir hårt, håller länge och där råvarorna, sand, lera och kalk, finns överallt på jorden. Men allt byggande har också ett högt pris. Tillverkningen av cement, som är själva klistret i betong, är enormt energikrävande, eftersom det tillverkas genom att bränna kalk och lera i ugnar i 1450 graders värme.

– Mellan fem och sju procent av de växthusgaser som vi producerar på jorden kommer från tillverkningen av cement. Det säger Peter Stemmermann, forskare på Karlsruhe Institute of Technology i Tyskland, där vi träffas. Och om åtgärder för att ställa om transporter och energisystem från fossila bränslen lyckas, så kan byggindustrin snart stå för 20-25% av de globala koldioxidutsläppen! Det GÅR inte - alla viktiga spelare inser det, enligt Stemmermann.

Men nu så har Peter Stemmermann och hans forskarkolleger alltså utvecklat en ny teknik som dramatiskt skulle kunna sänka energiförbrukningen, och därmed koldioxidutsläppen, vid tillverkning av cement. En teknik som dessutom verkar löjligt enkel.

Peter Stemmermann håller upp en rund stålbehållare, cirka 30 centimeter lång och tjugo centimeter tjock. Den fyller man med kalk och lite vatten och så skruvar man fast locket ordentligt och ställer in den i till exempel en vanlig köksugn i 200 grader i 5 till 6 timmar, ungefär lika länge som när man gör en schmorbraten, alltså en stek, i ugnen, förklarar han.

Efter att det har svalnat tar man ut innehållet och mal ner det till ett fint pulver - så är det klart. Man har tillverkat cement som, enligt Peter Stemmermann, blir lika bra som vanlig cement. Där det dessutom bara går åt hälften så mycket kalk att tillverka och viktigast av allt energiåtgången och därmed koldioxidutsläppen blir bara hälften så stora. Vi har planer på att göra det här som i ett matlagningsprogram på teve, för att visa hur enkelt det är, säger han.

Men även om det låter enkelt så har det krävts mer än 15 års målinriktad forskning. Trots att cement är det ämne mänskligheten tillverkar allra mest av, så vet vi otroligt lite om hur det är uppbyggt, säger Peter Stemmermann. Karslruhe Institute of Technology där Peter Stemmermann arbetar är ett så kallat storforskningscentrum. Här arbetar 4 000 forskare med att lösa problem som den tyska regeringen vill ha hjälp med. Frågor som hur man slutlagrar atomsopor, eller hur man undviker att släppa ut giftiga dioxiner när man eldar avfall. Stora, komplicerade frågor som enskilda företag inte kan eller vill ge sig i kast med.

Här har Stemmermann och hans kolleger med hjälp av en synkrotron, som är som ett slags supermikroskop, kunnat undersöka cement på nano-nivå. Tack vare det kom man fram till två viktiga slutsatser: Att hälften av materialet i vanlig cement är överflödigt och kan tas bort utan att cementen blir sämre och att det går att tillverka cement i vatten, vilket låter helt vansinnigt eftersom cement ju blir hårt när det kommer i kontakt med vatten.
– Vi kom på iden att tillverka cement i vatten, en motsägelse som ingen vågat tänka tidigare. Men eftersom vi gör det i en tryckbehållare så fungerar det, förklarar han.

Vi går några dörrar längre ner i korridoren och in i ett litet rum. En stor maskin i rostfritt stål tar upp det mesta av platsen. Den rostfria skapelsen ser lite ut som en storköksmaskin, men den är som en liten datorstyrd cementfabrik förklarar Peter Stemmermann. I mitten sitter den runda stålbehållaren som är själva tryckkokaren som man tillverkar cementen i.

Det luktar skarpt av cement här på labbet, och faktum är att Peter Stemmermann kan avgöra bara på lukten hur pass bra en cementblandning är.
– Egentligen borde inte cement lukta eftersom det är oorganiskt, men alla som har hållit på med cement vet hur det luktar. Många gillar det inte, men som vetenskapsman som arbetar med cement, så har jag lärt mig att uppskatta lukten, säger Stemmermann.
Och forskarna har faktiskt delvis luktat sig fram till rätt recept. Innan vi visste om cementen ens skulle bli hård, så visste vi att den luktade gott.
– Ett tag så gjorde vi alla våra optimeringar bara genom att lukta oss fram.

– Är det en revolution då, den nya cementen, frågar jag?
– Rent vetenskapligt är det i alla fall ett genombrott som jag är mycket stolt över, om det sen blir en revolution får marknaden visa, men om det infriar sig som den gjort hittills, ja då är det helt klart en revolution, säger Peter Stemmermann.
– Från industrins håll reagerade man först på den nya uppfinningen med misstro, sedan med nyfikenhet och nu skulle man helst av allt komma igång på en gång, berättar Peter Stemmermann.

Målet med hela projektet är att på sikt ersätta dagens energikrävande cement med den här nya tekniken. Tyvärr så kommer det inte att ske över en natt.
– Vi räknar med att det tar minst fem år att få cementen godkänd och normerad och totalt 10 år innan den finns ute på marknaden, säger Peter Stemmermann.
Men en första testfabrik har i alla fall börjat byggas, för bara några veckor sen togs det första spadtaget.

Peter Stemmernmann tror inte att den nya cementen måste konkurrera ut den gamla traditionella så kallade portland-cementen, utan istället att det blir ett generationsskifte, där allt eftersom fabriker och delar slits ut, kan ersättas med den nya miljövänligare tekniken, som dessutom ska vara både billigare och enklare.
– Idag är tillväxten inom cementproduktion helt enkelt gigantisk, inte minst i Afrika och Sydamerika, Kina och Indien, ja områden som ännu inte är helt utvecklade, där är tillväxten som störst, påpekar Peter Stemmermann.
– Vi är helt enkelt tvingade att drastiskt sänka koldioxidproduktionen från cementtillverkningen, eftersom produktionen ökar så enormt, och eftersom det inte finns något alternativ till cement.

Grön cement rankas av Massachusetts Institute of Technology  som en av tio framtidsteknologier som just nu är på väg fram Och det är inte bara i Tyskland som det forskas på grön cement, utan även i England, Frankrike, osv.

Marcus Hansson
klotet@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".