Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Sveriges chefsförhandlare i Nagoya tror på uppgörelse

Publicerat onsdag 27 oktober 2010 kl 16.58
Åsa Norrman, förhandlare i Nagoya
(5:01 min)
1 av 3
Åsa Norrman, chef för enheten för naturresurser vid Miljödepartementet.
2 av 3
Förhandlare på FN-mötet i Nagoya.
3 av 3

Klotet fick tag på Åsa Norrman chef på miljödepartementet som leder den svenska förhandlingsdelegationen (under miljöminister Andreas Carlgren) på om biologisk mångfald i Japanska staden Nagoya.
– Hur går det?
– Jo det går bra. Vi har varit här i 1,5 vecka och jobbat intensivt i många arbetsgrupper och hittar nu lösningar. Men det finns utmaningar kvar som miljöminstrarna nu måste enas om.

– Vad är de viktigaste frågorna att lösa?
– Det återstår att enas om det sk ABS-protokollet om tillträde och rättvis fördelning av nyttan med genetiska resurser. Det nämndes redan 1992, men man har ännu inte lyckats komma överens, men nu är förhandlingarna inne i ett intensivt slutskede.
Konkret handlar det om att mycket biologisk mångfald är koncentrerad runt ekvatorn och finns i U-länder där. Vad vi i de rika länderna på norra halvklotet vill är att ha rätt att få komma dit och leta efter till exempel substanser till framtida läkemedel. Men de genetiska resurserna tillhör de länder där de finns, det står i konventionen. Så vi måste ersätta dem för den nyttan vi får och det är ett komplicerat juridiskt system som förhandlas fram nu.

– Det finns ju nu en prislapp på ekosystemen som motsvarar tusentals miljarder kronor, är det något som tas med i förhandlingarna?
– Ja det är otroligt viktigt att man får länder att bygga in i sina ekonomiska system värdet av naturkapitalet så att kostnaden att hugga ned en naturtyp eller utrota arter syns i exploateringsplaner. För annars blir värdet noll i bokföringen. Vi är överens om att börja verka för att alla länder för in naturvärden i sina nationalräkenskaper och utvecklar detta.

Åsa Norrman berättar också bland annat att en motsvarighet till IPCC, FNs panel av klimatforskare, är på gång för biodiversitet. Den ska heta Intergovermental Science-Policy Platform for Biodiversity and Ecosystem Services med förkortningen och det formella beslutet fattas av FNs generalförsamling senare i höst.

Dessutom finns nu texter som förhandlas i Nagoya om så kallade "safe guards" för skogarna eftersom de är så rika på liv. Men skogar är ju också viktiga för att binda koldioxid ur atmosfären så lyckas man rädda fler träd är det en fördel både i arbetet med biologisk mångfald och i klimatarbetet. EU driver på för att binda ihop klimatfrågan och mångfaldsfrågan och det verkar gå betydligt bättre än det gjort i klimatförhandlingarna hittills.

– Det har sagts att detta möte är symbolladdat eftersom det är det första efter klimatmötet i Köpenhamn där världens ledare skulle kunna visa att man kan komma överens om en miljöfråga, håller du med?
– Det här mötet är oerhört viktigt oavsett Köpenhamnsmötet. Biologisk mångfald är grundläggande för klimatarbetet och det handlar om de livsuppehållande systemen på jorden så det är en mycket bredare fråga. Klimatfrågan borde vara lättare att enas om eftersom den är mer begränsad och vi har en gemensam atmosfär. Här handlar det mer om lokala frågor, men vi kommer att visa att världens länder kan komma överens om en väldigt svår fråga.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".