Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

GM myggor -en lönsam affär i ett varmare klimat?

Publicerat onsdag 16 februari 2011 kl 13.56
Thomas Böhn: Forskningen måste övervakas
(3:19 min)
1 av 4
Alltfler smittas av denguefeber över världen. Jose Manuel Heirbas insjuknade under en pågående epidemi i Bolivia 2009. Myggorna som kan sprida viruset förväntas öka i antal med varmare klimat. Foto: AP/Victor Rojas
2 av 4
Genetiskt modifierade malariamygglarver på Maryland universitet Foto:AP/Jacquelyn Martin
3 av 4
Traditionell bekämpning sk "fogging" av malaria och denguefeber i Indien vid en epidemi 2010. Foto:AP/Gurinder Asan
4 av 4
Den forskare som hittar ett bot mot virusbärande myggor har framtiden för sig. Här letar Matt Osborne i Massachusetts efter West Nile virus Foto: AP

Virussjukdomen denguefeber räknas till en av de viktigaste allvarliga infektionssjukdomar som just nu ökar i världen. Bara i Malaysia smittades nära 45 000 människor och 130 personer dog under förra året, enligt landets hälsoministerium. De senaste åren har stora utbrott med flera dödsfall ägt rum framförallt i syd- och mellananamerika. I tidigare program har vi berättat om hur virusbärande myggor ökar även i Europa och förväntas kunna etablera sig på allt nordligare breddgrader, som en följd av ett framtida varmare klimat. I och med detta kan också en ny marknad öppnas, säger Thomas Böhn, forskningsdirektör på  centrum för biosäkerhet:

- Den som tar fram en metod som kan stoppa myggornas virusspridning kan ha en mycket lönsam produkt i framtiden.

Det var alltså i slutet av december i fjol som det statliga forskningsititutet på Malaysia IMR och det brittiska företaget Oxitec släppte ut omkring 6000 genmodifierade aedes aegaptyi eller gula febern myggor i ett obebott område i Malaysia. Myggor som kan sprida Gulafebern, Denguefeber och Chikungunya feber till människor.

Myggorna har genförändrats i laboratorium så att hanarna som flyger ut för att para sig med vilda mygghonor inte kan ge upphov till nya myggor. Deras barn ska dö redan i larvstadiet. Och på så sätt ska det totala antalet myggor, som kan sprida virus mellan människor minska.

Försöket har mötts av mycket kritik både från forskarahåll och från miljöorganisationer. Hittills har den här sortens försök bara gjorts i labbmiljö och då har man förstås mycket bättre kontroll över vad som egentligen sker med myggorna.

- Det här första experimentet gjordes för att se hur länge de genmodifierade myggorna kunde överleva och hur långt de skulle flyga berättar Lim Li Ching som är forskare på, en Malaysisk miljöorganisation.

Brittiska Oxitec, som utvecklat och äger patentet till GM myggorna har redan 2009 genomfört ett liknande på Caymanöarna, en brittisk ögrupp i Karibiska havet.

- Där släpptes omkring 3 miljoner myggor ut, utan att någon på ön kände till det hela förrän efteråt, berättar Lim Li Ching. 

 Just bristen på öppenhet kring experimenten är något som Thirld World Network kritiserat hårt. Organisationen tycker inte att de svar de fått från myndigheterna lugnat dem.

-Trots att vi haft synpunkter på bristande referenser i ansökningshandlingarna tex så har man inte lyssnat. Myndigheterna sa att försöken skulle skjutas upp, men istället genomfördes de i tysthet och allmänheten blev informerad i ett pressmeddelande först i januari -då hela testet var avslutat, säger Lim Li Ching.

Thirld world Network tycker att GM myggorna väcker många frågor.

- Trots att själva idén är att myggornas larver ska dö och inte kunna sprida smitta vidare så överlever ändå några procent och vad det kan få för konsekvenser kan ingen svara på.

Kan larverna bli vuxna myggor och sprida vidare kostgjorda gener i naturen? Hur kommer de att samverka med viruset. Kan de mutera till en ännu värre virusspridande mygga? Och hur kan de påverka andra insekter? Det är sådant Thirld World Network tycker att man skulle ha haft svar på innan man släppte ut myggorna i det vilda.

Hemlighetsmakeri kring experimenten ökar misstänksamheten. 

På Caymanöarna (som är mest kända som ett brittiskt skatteparadis) fanns 2009 inga lagar om biosäkerhet som kunde reglera den här sortens experiment.

- Där fick världen kunskap om det hela först efter att det hänt, säger Thomas Böhn på Genök. Det är naturligtvis oacceptabelt.

Även Ingrid Fay,  professor i genetik vid Stockholms universitet. och myggforskare, tycker att experimenten gjorts på ett odemokratiskt sätt.

- Jag tycker det är litet synd att de haft för bråttom så att säga. Det förstör för alla som försöker med sådana här litet annorlunda metoder.

Ingrid Fay forskar på malariamyggor och letar efter bakterier i myggans mage som skall kunna vara effektiva mot malariaparasiten.

- På det sättet är det ju parasiten man tar död på och inte myggan. Det är ju också mer ekologiskt. Myggorna behövs ju också. Man skulle alltså kunna säga att man behandlar myggorna, istället för människor.

Malaria smittar miljontals människor världen över och beräknas döda över 1 miljon barn, bara i Afrika, varje år. Ingrid Fay tycker därför att man bör söka efter alla metoder som kan stoppa smittan.

- Man pratar också om klimatförändringar som ett problem när det gäller spridningen av parasiter och myggor. Myggorna sprids redan nu väldigt fort till områden där de inte funnits tidigare, men parasiten kräver en temperaturförhöjning för att kunna etablera sig.

( Klotet har sökt ansvariga på IMR och på Malaysias miljödepartement för att få deras kommentarer, men har hittills inte fått något svar. )

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".