Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Sverige världsledande på värmepumpar - men hur miljövänliga är de?

Publicerat onsdag 16 februari 2011 kl 05.07
1 av 4
Björn Karlsson, professor i energisystem vid Linköpings universitet.Foto:Pelle Zettersten/Klotet.
2 av 4
Monica Axell, chef på IEA heat pump center. Foto:Gustaf Klarin/Klotet.
3 av 4
Doktoranden José Acuna med sin handledare Palne Mogensen på KTH. Foto:Gustaf Klarin/Klotet.
4 av 4
Värmepump under utveckling på KTH. Foto:Gustaf Klarin/Klotet.

Värmepumpar blir allt populärare för att värma upp svenska hus, idag finns det över en miljon värmepumpar i landet. Nere i marken finns det gammal lagrad solvärme. Med hjälp av en värmepump kan man fånga upp den här solvärmen och till exempel använda den för att värma upp sitt hus. Men det finns kritik mot värmepumparna eftersom de drivs av el, elektricitet som enligt Björn Karlsson, professor i energisystem, gör bättre nytta på annat håll.

Intresset för värmepumpar har bokstavligen exploderat. Annat var det på 1970-talet, då det inte många som trodde på tekniken. Det berättar Jan-Erik Nowacki, idag anställd på svenska värmepumpföreningen, men tidigare forskare på KTH i Stockholm där han experimenterade med värmepumpar.

– De såg ju på värmepumpar med yttersta skepsis. Jag blev uppkallad till olika organ som håller på med energi och där sa man att det här är ingenting att hålla på med, en värmepump blir alldeles för dyr och måste skötas av två personer, de kommer dessutom bara hålla i två år och ha en värmefaktor på 1,2 sa man då. Och det var väl delvis på goda grunder, för de värmepumpar som fanns då var ju ganska usla, säger Jan-Erik Nowacki.

Idag är värmepumparna nästan tre gånger så effektiva och Sverige har blivit det land i världen med störst andel pumpar för värmeproduktion i bostadshusen, enligt Svenska värmepumpföreningen finns det någon form av värmepump i hälften av de svenska husen.

Marken under oss är uppvärmd sedan lång tid tillbaka. Ett par hundra meter ner i marken är det mellan fem och tio grader varmt. Det är gammal lagrad solvärme som sakta spridit sig ner i marken. Den här gamla solvärmen kan man använda genom att borra hål och cirkulera ner en kallare vätska som tar upp den här värmen. Väl uppe vid ytan kan man leda in den här vätskan till en värmepump. Den här vätskan får i sin tur överföra sin värme till en annan vätska inne i värmepumpen som då omvandlas till gas.

Värmepumpens gas är fortfarande rätt kall men den trycks sen ihop av en el-driven kompressor och då blir den het. Den heta gasen avger sen sin värme till det vatten som cirkulerar i elementen och det vatten som vi duschar i.

Men varför har då Sverige blivit världsledande vad gäller användning av pumpar som har som huvuduppgift att producera värme. Jo, själva värmepumpen drivs av el-ström, å historiskt sett har Sverige haft ett lågt el-pris.

För att skapa 4 tWh värme i huset med en modern bergvärmepump går det åt en kilowattimma el och tre kilowatttimmar värme från marken, och den här lagrade solvärmen från marken är värd mycket pengar säger Jan-Erik Nowacki.

Värmepumparna verkar vara rena vinstmaskinerna, men det finns en hake, och det är de drivs med elström. Björn Karlsson, professor i energisystem vid Linköpings Tekniska universitet, tycker att värmepumpar är jättedåliga för miljön, just för att de drivs med el.

Den elen ställer till med en del klimat och miljömässiga problem, och den kommer bara bli dyrare och dyrare. Istället så är fjärrvärme att föredra, för ju mer fjärrvärme det går åt ju mer el kan vi producera. Och då kan vi lätta på klimatproblemen rejält.

– Men det är ju inte överallt som man har fjärrvärme?

– Nej, ute på landet istället för elvärme, där passar värmepumparna. Man kan säga att om det finns förutsättningar för fjärrvärme så är det att föredra. Det blir bara vinnare. För ju med mer el producerad från fjärrvärme ju mer mindre kol behöver man använda i andra länder för att få fram samma mängd el.

– Men beror inte det på vad man bränner i kraftvärmeverken och hur mycket resurser det har gått åt för att få fram bränslet?

– Nej, till och med om man eldar fossila bränslen i kraftvärmeverken så är det väldigt mycket bättre än värmepumparna. Det här eftersom elen som produceras kan ersätta elektricitet producerad i kolkondenskraftverk.

Men om värmepumparna utvecklas och blir ännu mer effektiva, hur ser du på effektiviteten?

– En eldrivenvärmepump med en värmefaktor på 3, vilket är ganska vanligt, i alla fall för bergvärmepumpar. Då är det ungefär lika bra som en oljepanna ur klimatsynpunkt. Så man kan säga att ur klimatsynpunkt är elvärme värst, och näst värst är värmepumparna, säger Björn Karlsson, professor i energisystem vid Linköpings universitet.

Efter den här sågningen av värmepumpen vänder jag mej till den IEA, Internatinal energy agency, IEA, är en självständig organisation som grundades efter först oljekrisen 1973 Sverige är ett av de 28 medlemsländerna som grundades organisationen. IEA arbetar med att se till att medlemsländerna har tillgång till säker och ren energi till ett överkomligt pris. Den adelning imom IEA som ansvara för värmepumpar finns i Sverige och leds av Monica Axell.

-- Jag tror personligen att värmepumpar kommer ha en ljus framtid och kommer spela en viktig roll, framförallt när det gäller bostäder och lokaler. Både ur ett europeiskt perspektiv, men också globalt.

--Varför det?

Byggsektorn som helhet, både när det gäller bostäder och lokaler står för stora utmaningar när det gäller att minska energianvändningen. Värmepumpar är en lösning som man kan använda både för värmning, tappvarmvatten och också för luftkonditionering.

Monica Axell är civilingenjör med maskininriktning och har har doktorerat på värmepumpar. och vad gäller Björn Karlssons resonemang att värmepumpar är lika dåliga för klimatet som att elda med olja säger hon att Detta bygger på ett förenklat resonemang och att en oljepanna í praktiken är har lägre verkningsgrad.

Hon säger också att det inte är sant att fjärrvärmeverk eldade med olja eller gas är bättre än värmepumpar. Det är viktigt att beakta att fjärrvärme är behäftat med distributionsförluster. Hon tycker dessutom att det är fel att anta att den el som används till värmepumpar alltid kommer från skitiga kolkondenskraftverk i Europa, det kallas marginalel i debatten, det  ger en mer realistisk bild att räkna på hur Europas medelel är producerad säger hon.

-- Den här marginalelsdebatten är olika i olika delar av Europa. Långsiktigt får man också se att vi kopplar upp oss mot ett europeiskt elnät. Då kommer frågorna när det gäller marginalel att förändras.

Monica Axell understryker att framtidens energiförsörjning, energibesparing kommer att bestå av en mix av åtgärder och där har värmepumparna en plats och enligt EU:s nya definition är värmepumpen att betrakta som förnyelsebar.

-- Rent definitionsmässigt så är det faktiskt det. Nu har EU tagit fram ett direktiv där man definerar all värmepumpsteknik som förnyelsebar, säger Monica Axell som är chef på heat pump center som är IEA:s informationscentrum för värmepumpar.

Debatten om värmepumparna kommer säkert att fortsätta, med bland andra Björn Karlsson, professor i energisystem vid Linköpings Tekniska Universitet, han tror att el-priserna i framtiden kommer att bli ännu högre än idag och just höga el-priser motverkar värmepumparna.

Att det inte finns så många värmepumpar utomlands beror på att elpriset är högre där. Elvärme utomlands, i tillexempel Tyskland, är nästan uteslutet. I Tyskland producerar man el med hjälp av kol, och det går åt 3 kwh kol för att producera 1 kwh el, stoppar man då in den elen i en värmepump så får man 3 kwh, men det har man ju redan i kolet, så då kan man ju lika bra elda kolet direkt!

Nej Björn Karlsson tror inte på värmepumpen men på KTH i Stockholm håller flera forskare på att utveckla värmepumptekniken (för att göra pumparna mer effektiva och mer miljövänliga. Ingejören Behzad Abolhassani Montferad från Iran arbetar med att byta ut det miljöskadliga köldmedium som finns i de flesta värmepumpar till ett mer miljövänligt alternativ.

Och José Acuna från venezuela håller på att utveckla nya typer av slangar som ska göra att pumparna tar upp värme mer effektivt från borrhålen i marken. Han tror att det går att förbättra värmepumpens effektivitet med 8-10%. Det kan innebära en besparing på 0,3 twh i Sveriges elnät, tror vi.

Bergvärme växer och växer och blir attraktivt i många länder. Världen blir mindre och mindre så det finns möjligheter att jobba med det här världen runt, säger värmepumpsforskaren José Acuna på KTH.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".