Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Stor potential för våg och tidvattenkraft - men många problem kvar att lösa.

Publicerat onsdag 2 mars 2011 kl 16.00
Reportage från Orkneyöarna om Vågkraft
(13 min)
1 av 11
Vågkraftverket Pelamis i Scapa Flow. Foto: Pelle Zettersten/Klotet.
2 av 11
Utsikt över delar av ön Hoy på Orkney. Foto: Pelle Zettersten/SR.
3 av 11
Sigurd Thomsson och Colin Jackson ombord på Pelamis i Scapaflow. Foto:Pelle Zettersten/Klotet.
4 av 11
Samhället Stromness med cirka 2000 invånare.
5 av 11
Modell över tidvattenkraftverk, propellrarna snurrar som på ett vindkraftverk, fast under vattnet.
6 av 11
Hydraulrören mellan sektionerna på Pelamis.
7 av 11
Klotets reporter Pelle Zettersten ombord på Pelamis.
8 av 11
Pelamis, ca 290 meter lång, liggandes vid kajen i Lyness.
9 av 11
Vägen till färjeläget för vidare färd mot ön Hoy.
10 av 11
Scapa Flow.
11 av 11
Hamnen i Stromness. Foto:Pelle Zettersten/Klotet.

Potentialen för våg och tidvattenkraft i världen är enorm. Vissa experter inom branchen säger att vågkraften i framtiden kommer bli lika stor som vattenkraften är idag, kanske större. Men tekniken är tämligen ny och fortfarande finns många problem kvar att lösa. Tillexempel så vet man inte så mycket om hur olika kraftverk som rör sig under ytan påverkar djurlivet.

Vid en stenig strand några kilometer ifrån samhället  träffar jag orkneybon Sam Greed som rastar sina hundar. Precis som många andra här som jag pratat med så tycker han att våg och tidvattenkraften är mycket intressant och något som verkligen kan sätta Orkney på kartan. Sam hoppas att energin från havet ska bli en viktig del i omställningen från de fossila bränslena.

De 22 000 invånarna på ögruppen lever verkligen nära havet och dom vet vilka krafter det rör sig om. Med hela Atlanten på den västra sidan så uppstår stora vågor. Här finns också mycket kraftiga tidvattenströmmar som också går att utnyttja.

När det gäller vågkraft så har man kommit längst med den såkallade , en nära 190 meter lång cylinderformad skapelse som flyter på vattnet och rör sig med vågorna. Pelamis tillverkas i Edinburgh i Skottland och den som finns här ägs av energibolaget Eon. Namnet Pelamis kommer från det latinska släktnamnet på en havsorm.

Än så länge är satsningen på havsbaserad energi på forskningsstadiet och även om maskinerna producerar elektricitet när de testas så tas dom in till land regelbundet för att se hur dom påverkats av havets krafter. För att få se den långa havsormen måste jag ta färjan till ön Hoy där Pelamis ligger vid en kaj. Färden går rakt ut i Scapa Flow, platsen där den engelska flottan hade sin bas vid andra världskriget, på havsbotten ligger ett antal sänkta krigsfartyg som bland annat gick under ytan när tyska ubåtar torpederade dem.

Vi stannar till vid färjeläget i Lynnes där jag kliver av. En bit ifrån kajen träffar jag Colin Jackson och norskätlingen Sigurd Thomsson. De tillhör ett team på fem personer som jobbar och övervakar Pelamis dygnet runt, de berättar att maskinen producerar 750 kilowatt elektricitet i timmen när den är i drift, det motsvarar ungefär lika mycket som ett stort vindkraftverk, av den vanligaste typen i Sverige. Det kanske inte låter så mycket men fördelen med vågkraft, jämfört med vindkraft är, att det i stort sätt alltid är tillräckligt med vågor för att driva dem, om de är placerade på rätt ställe förståss.

Vindkraftverken står oftare still medans vågorn rör sig mer frekvent. Colin och Sigurd tar mig ombord på det röda avlånga röret som ligger ligger längs kajen.

Pelamis är uppdelad i fem sektioner. Mellan varje del finns hydraulrör som med vågornas rörelse rör sig fram och tillbaka. Oljan i rören driver en motor som i sin tur är kopplad till en generator som alstrar ström. Strömmen förs vidare till kablar som hänger ner till botten där de går vidare upp på land och till elnätet.

Sigurd Thomsson är född och uppväxt på ön Hoy, en plats med bara några hundra boende, han tror själv att det är lättare att få acceptans för vågkraft jämfört med vindkraft här på Orkney. Turistindustrin som är viktig här kan ta stryk om det blir för många vindkraftverk som skymmer utsikten i det öppna landskapet. Vågkraften behöver inte ens synas från land, säger han.

Men det finns många frågetecken hur bra och effektiv våg och tidvattenkraft egentligen är. Tillexempel så vet man än så länge inte så mycket om hur djur och växtlivet under ytan påverkas av olika maskiner som rör sig där nere. Det gäller framförallt tidvattenmaskiner som står som stora vindkraftverk på botten. Storbritanniens största fågelskyddsorganisation, som inte bara sysslar med fåglar utan vilda djur i allmänhet är skeptiska. Dom tycker att utveckligen bort från fossila energislag är bra, men Eric Meek som är ansvarig för RSPB, Royal society for the proctection of birds, på Orkney tycker att kontrollen av apparaterna under ytan är på tok för dålig. Och det är just tidvattenverken som han är orolig för.

– Sälar, delfiner och dykande fåglar men även stora fiskar som tillexempel brugd kan slå emot de stora rotorbladen, övervakningen under ytan måste bli bättre, säger Eric Meek.

Just som vi står där, vid hamnen i samhället Stromness så tittar några knubbsälar upp från vattnet.

Och det är hos just sälar som man har sett skador. Längs den brittiska kusten har sälar som varit uppskurna i något som forskarna på St Andrew universitetet i Skottland beskriver som "korkskruvsskador". På Orkney har man precis funnit dom första sälarna som dött pågrund av detta, längs hela Storbritannien har man hittat ett sextiotal döda knubb och gråsälar, men troligen är mörkertalet stort. Och även om man inte vet exakt hur hur skadorna har uppstått så tyder det mesta på om att djuren kommit emot en speciell sorts propeller på arbetsbåtar som används vid olika anläggningsarbeten på sjön. Båtar som troligen skulle användas i större omfattning här om flera våg och tidvattenverk ska sättas ut, det berättar Dave Thompson  forskare på  .

OBS! När rapporten om sälskadorna skrevs hade man inte funnit några döda sälar på Orkney, något man gjorde senare.

Sälarna verkar lockas till ljudet som uppstår under vattnet och allt tyder på att dom simmar rakt in i proppelrarna och bokstavligen skruvas genom röret. De spiralforamade skärsåren går ifrån huvudet ner till stjärtfenan. Till våren ska forskarna gå vidare och försöka ta reda på vad det är som gör att sälarna dras till båtarna. Nu är det ju inte så att tidvatten och vågkraftverken har med skadorna att göra, men den här typen av båtar kommer troligen användas mer om fler kraftverk ska ut i sjön. När det gäller eventuella skador från våg och tidvattenkraftverk så är det stora problemet att hitta bra metoder för att övervaka undervattensmiljön, det säger Jennifer Norris, forskningschef på European marine energy center, .

EMEC är ett forskningsföretag som hjälper de bolag som vill utveckla och pröva olika våg och tidvattenverk på Orkneyöarna. Dom sköter övervakningen, tillhandahåller stationer för att ta hand om den elektricitet som produceras och hjälper till med olika tillstånd. Om kraftverken fungerar här, kan företagen gå vidare och sälja de på marknaden. Jennifer Norris tror att en form av ekolod kan vara lösningen för att få reda på hur djur under ytan påverkas. Apparaten skickar ut ljud som sen studsar tillbaka, på en skärm så kan man se konturerna av vad som finns där och som möjligen kan ha slagit emot något av kraftverken.

Men helt säker tror hon inte att systemet är, tillexempel kan dykande fåglar bli svåra att se med den här tekniken. Dessutom finns risken att de ljud man sänder ner ligger på samma nivå som vissa valar eller delfiners kommunicerar på, vilket skulle kunna störa dem.

Från de europeiska havsenergicentret i Stroemness åker jag till den största orten på huvudön, Kirkwall vars gråa stenhus ger en ganska dyster bild. Men väl inne i den lilla staden där ungefär 5000 människor bor så är det en mysig stämning, en hamn ligger ett stenkast från den smala lilla shoppinggatan med små butiker. Och just denna kväll har företag, myndigheter och olika organisationer samlats i en kyrkbyggnad för att informera och diskutera frågan om havsbaserad elproduktion. Nyfikna Orkneybor tar sig en titt och passar på att ställa frågor.

Väl inne i lokalen ser jag olika modeller av tidvattenkraftverk. De flesta är propellrar i olika storlekar som sätts fast på botten och snurrar med hjälp av tidvattnet. En del är stora med rotorblad på upp till 20 meter, andra mindre men flera, ståendes bredvid varandra. Sue Barr på företaget Open hydro berättar att fördelen med tidvattenkraft är att vattnet strömmar fram och tillbaka oavsett hur vädret är, i motsats till våg och vindkraft kan man därför räkna ut exakt hur mycket ett tidvattenverk kommer att producera.

Men även om tidvattenverken har kommit längre rent tekniskt i utvecklingen jämfört med vågkraften så är de mer ifrågasatta när det gäller påverkan på djurlivet under ytan, Ruth De Silva som jobbar för Scottish natural heritage, ungefär motsvarigheten till Länsstyrelsen och Naturvårdsverket i Sverige, säger att även om man inte riktigt vet ännu, så är olycksrisken betydligt större med kraftverk som rör sig under vattnet.

Utvecklingen med tid och vågkraft i stor skala är ännu i sin linda och vilka kraftverk som kommer att bli kommersiellt gångbara i framtiden är för tidigt att säga, fortfarande har företagen flera år av testverksamhet kvar. Men om ambitionen som den brittiska staten har, att vattnen kring Orkneyöarna ska producera lika mycket elektricitet som två normalstora kärnkraftsreaktorer så måste många våg och tidvattenkraftverk ut i vattnet. Då kan påverkan på turism, miljö och fiske bli en helt annan sak än nu, när bara ett fåtal maskiner testas. Om det också visar sig att det verkligen är de båtar som används vid anläggningsarbeten till sjöss som orsakar skador på sälar, då är det nödvändigt att man löser det problemet om satsningen skall vara trovärdig i ett miljöperspektiv.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".