Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Vattenkraftsdamm i regnskog kan läcka mycket metan

Publicerat onsdag 24 augusti 2011 kl 14.00
1 av 8
Om regnskogen översvämmas börjar ruttnande löv och gräs istället producera koldioxid och metan. Foto:Thiago Diniz
2 av 8
Philip Fearnside, regnskogsforskare. Foto: Malin Olofsson & Daniel Öhman/SR.
3 av 8
Renata Soarez Pinheiro, biolog och teknisk rådgivare för aktionsgruppen Xingu Vivo Foto: Claes Andreasson
4 av 8
Brasilianskt vattenkraftverk.
5 av 8
Teresa Rosa Cativo, miljöminister i delstaten Pará, Brasilien Foto: Claes Andreasson
6 av 8
Husen längs flodkanten byggs traditionellt på pålar för att klara stora vattennivåskillnader Foto:Thiago Diniz
7 av 8
Tungt lastad pråm på Xingufloden Brasilien. Foto: Thiago Diniz
8 av 8
Balbinadammen ger idag vattenkraftsel med tre gånger högre klimatutsläpp än om strömmen gjorts med kolkraft.

När den två hundra mil långa Xingu-floden når centralorten Altamira, är den svallande och bred. Vår långsmala balsa möter en pråm, tungt lastad med bussar och lastbilar - liksom gistna träbåtar med lördagslediga som söker svalka undan den heta och fuktiga luften i stan. Nedströms, inte långt härifrån, gör floden en tio mil tvär U-sväng - Volta Grande. Och det är tvärs över den Stora Svängen som det statskontrollerade Norte Energia just börjat bygga en konstgjord sjö och ett kanalsystem på drygt 500 kvadratkilometer - som ska leda en stor del av flodvattnet till turbinerna i Belo Monte-verket på andra sidan Svängen.

Av Altamira omkring etthundratusen invånare, kommer många tusen i stans fattigområde, där husen redan nu står på styltor i vattenbrynet, att tvingas flytta. Upp till en tredjedel av stan riskerar att läggas under vatten. Det motsatta - brist på flodvatten - är istället hotet mot ursprungsbefolkningen som lever runt den Stora Svängen. Eftersom upp till åttio procent av vattnet kommer att ledas in i kraftverkets kanalsystem, säger biologen Renata Soares Pinheiro på aktionsgruppen Xingu Vivo

"De kommer att leda av åttio procent av flodvattnet in i kanalerna och sedan vidare till själva kraftverket. Det betyder att enbart 20 procent av vattnet kommer att bli kvar till Volta Grande dp Xingu som är 100 kilometer lång, säger Renata Soares Pinheiro.

Väsentligt lägre vattennivå i Volta Grande är något som oroar Sheyla Yakarepi från Jurunafolket:

"Även om vi inte tvingas flytta, kommer våra liv att påverkas," säger Sheyla Yakarepi. Xingufloden är viktig för fiske, den är en av dom artrikaste i världen. Lägre vattennivå påverkar också jordbruk, liksom ursprungsbefolkningens möjlighet till transporter.

Tre fjärdedelar av Brasiliens elenergi kommer redan nu från vattenkraften. Och även om det är en förnyelsebar energikälla - är den långt ifrån "grön."

När regnskogen översvämmas hamnar organiskt material på botten av reservoirerna - löv och gräs, som ruttnar och bildar stora mängder koldioxid och metangas. Utsläppen av växthusgaser från vattenkraftsdammar är ett särskilt stort problem i tropiska områden, säger ekologen Philip Fearnside på det nationella institutet för Amazon-forskning, INPA, i Manaus:

"Vattenkraftsdammar släpper ut betydande mängder växthusgas. Det är sant att dammar i tropiska områden som Amazonas släpper ut mer än dammar i tempererade klimat, men det förekommer utsläpp i dessa områden också," säger Philip Fearnside.

Genom fotosyntesen tar ju växterna i regnskogen upp koldioxid från atmosfären. Men när dom sen ruttnar i dom nedre, kallare och syrefattiga vattenlagren i en reservoir, avger dom istället den minst 25 gånger starkare växthusgasen metan. "Det är därför jag kallar dom här reservoirerna för metanfabiker," säger professor Fearnside:

"Koldioxid från atmosfären genom fotosyntes tas upp från av växterna. När de sedan ruttnar på botten av en reservoir, kommer de att släppa ut metan. Det betyder att vi omvandlar koldixoid till metan - och det är vad jag kallar en metanfabrik," säger Philip Fearnside.

Beslutet att bygga Belo Monte fattades av den federala regeringen. Här i delstaten Pará är meningarna om projektet delade - även om det kan leda till ekonomiska fördelar är delstatens miljöminister Teresa Rosa Cativo oroad över uppgifterna att vattenkraften kan orsaka stora utsläpp av växthusgaser. "Även om jag inte känner till detaljerna, litar jag på forskningsinstitutet INPAs uppgifter," miljöminister Teresa Rosa Cativo.

Norte Energia, det konstortium som bygger Belo Monte är också medveten om utsläppen av växthusgaser. Men genom att ta bort all vegetation i reservoirer och hälften av växtligheten på flodbottnen, lindrar vi effekten, säger företagets talesman Joao Pimentel på en skrapig telefonledning från huvudstaden Brasilia:

"Vi har lovat att ta rensa bort allt organiskt material i floden som berörs av damm-bygget. PÅ så sätt kommer vi att kunna lindra effekten av metanutsläppen," säger Joao Pimentel.

Vattennivån i Xingu-floden varierar mycket - under torrperioden kommer därför stora områden att torrläggas och snabbt fyllas med gräs och buskar. Som sedan hamnar under vatten igen under regnperioden. Det gör att vi årligen kommer att få ytterligare organiskt material som ruttnar och bildar nya växthusgaser. Så att under konstruktionen av dammen rensa vegetationen löser inte problemet, säger Philip Fearnside:

"Nej, att rensa bort vegetationen på flodbotten löser inga problem," säger Philip Fearnside. "När vattennivån går ned under torrperioden kommer du att få ett stort lerområde där det snabbt kommer att växa gräs och buskar - mjuk vegetation - och när sedan vatten stiger under regnperioden kommer all den vegetationen att dö och ruttna på botten av reservoiren där det inte finns något syre."

En del av metangasen frigörs och bubblar upp till ytan av reservoiren. Men eftersom det vatten som sugs in i själva kraftverket, ofta tas från de nedre vattenlagren, kommer minst hälften av metangasen att frigöras till atmosfären när det rusar genom turbinerna. Det säger Joshua West, professor i geovetenskap på USC-universitetet i Los Angeles:

"Den mängd metan som kommer upp till ytan i reservoiren är inte all den gas som kommer att släppas ut i atmosfären. När bottenvattnet sugs in i turbiner kommer också en stor del av metanet att firgöras," säger Joshua West.

Hur stor del av utsläppen av metangas som sker vid turbinerna varierar mellan olika dammar. I till exempel Tucurui-dammen, tjugo mil österut sker omkring 75 procent av metanutsläppen vid själva kraftverket.

Men det är viktigt att komma ihåg att det är svårt att beräkna de exakta utsläppen. Mätmetoderna debatteras, och det finns ännu ingen standard - så att mäta och uppskatta utsläppen är överraskande svårt, fortsätter Joshua West:

"Om vi åkte till en sjö nu för att mäta hur mycket koldioxid och metan som släpps ut, skulle vi snabbt bli varse hur svårt det är att mäta. Överraskande svårt. Och att uppskatta hur mycket växthusgaser som släpps ut från en planerad damm är ännu svårare att göra," säger Joshua West.

Vattennivån här I Xingufloden varierar alltså rejält mellan torr- och regnperioderna. I mars och april är flödet som störst, drygt 30,000 kubikmeter i sekunden. Men under torrperioden, som i augusti-september är det bara en trettiondel så stort, säger biologen Renata Soares Pinheiro:

"Under regnperiden är flödet 30,000 kubikmeter i sekunden. Det går ned till 1,000 kubikmeter i sekunden under torrperioden - en trettiondel så mycket," säger Renata Soares Pinheiro.

Dom stora variationerna i flödet, gör att Belo Monte kommer att ha en effektivitet på omkring 40 procent, vilket är mycket lågt för brasiliansk vattenkraft. Så även om den regeringen ännu bara fattat beslut om att bygga Belo Monte - är det få som tvivlar på att ytterligare några av dom fem dammar som tidigare planerats, också dom kommer att byggas:

"Ingen här tror att regeringen bara kommer att bygga en enda damm. Skälet är att Belo Monte är så inneffektiv, på grund av de stora svängningarna i vattennivån, kommer de inte att kunna driva verket året runt. Det finns heller inget som juridiskt hindrar regeringen att bara bygga en damm," säger Renata Soares Pinheiro.

Under förutsättning att åtminstone ännu en damm kommer att byggas - här I närheten av Altamira, beräknar Philip Fearnside att dom båda reservoirerna under dom första tio åren kommer att släppa ut motsvarande 11,2 miljoner ton koldioxid om året i atmosfären. Vilket är ungefär fyra gånger så mycket som om samma mängd energi producerats med hjälp av fossila bränslen, säger han:

"Under de första tio åren, skulle kraftverken i genomsnitt släppa ut omkring fyra gånger så mycket växthusgaser som ett kraftverk som eldas med fossila bränslen. De skulle släppa ut motsvarande 11,2 miljoner ton koldioxid per år - vilket är mer än vad [mångmiljonstaden]São Paulo släpper ut, säger Philip Fearnside.

Utsläppen är allra störst när dammen är ny, påpekar Philip Fernside. För Belo Monte beräknar han att det kommer att ta fyrtio-ett år innan man når balans i utsläppen, i relation till den energi som produceras. 41 år, då Belo Monte kommer att bidra till den globala uppvärmningen och allvarligt påverka människors liv. Och därför har professor Philip Fearnside på forskningsinstitutet INPA i Manaus, svårt att betrakta vattenkraft som en "grön" energikälla, säger han:

"Enligt mina beräkningar skulle det ta 41 år innan dammarna är i balans när det gäller den globala uppvärmningen. Det är en stor skuld at betala efter de första årens enorma utsläpp. Under åren som går kommer kraftverken att bli mer jämförbara med kraftverk som eldas med fossila bränslen - men det tar 41 år! Och det innebär att vattenkraftverk inte producerar "grön," eller ren energi," säger Philip Fearnside.

Claes Andreasson
Klotet@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".