Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

FN vill hejda spridningen av kvicksilver men starka krafter håller emot

Publicerat onsdag 26 oktober 2011 kl 11.26
"Kvicksilvret går direkt in i lungorna"
(10 min)
1 av 4
Barn i Filipinerna vaskar guld med hjälp av kvicksilver. Foto:Mats Hellmark, Sveriges Natur
2 av 4
Gulduppköpare i Peru häller över kvicksilver i påsar för försäljning till guldletarnaFoto: André Bärtschi / WWF-Canon
3 av 4
Miljontals människor vaskar guld med hjälp av den giftiga metallen, här i Filipinerna.Foto:Mats Hellmark, Sveriges Natur
4 av 4
Docent Lars Hylander vid Uppsala universitet har studerat guldutvinning i flera länder. Foto:Pelle Zettersten/Klotet.

En stor del av utsläppen av den mycket giftiga metallen kvicksilver kommer ifrån småskalig guldutvinning där kvicksilvret används för att hitta guld. I vissa länder kan man köpa kvicksilver  som egentligen skall användas till tandfyllningar i form av amalgam, men som istället använts till guldutvinning.

FN håller i slutet av månaden ett internationellt möte där syftet är att få till en konvention som ska stoppa utsläppen av kvicksilver. Men lyckas man inte med att hejda användningen av amalgam så kommer användningen av kvicksilver för att få fram guld fortsätta i oförminskad omfattning, det hävdar Lars Hylander som är docent på geovetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet.

Maskiner krossar bergsstycken som brutits loss. Malmen blandas med vatten och kvicksilver för att få fram guldet som ligger gömt i sand och grus Med bara händer utan någon som helst skyddsutrustning vaskar man fram guldet som med hjälp kvicksilvret sugs ihop i till små korn.

Den här typen av guldutvinning bedrivs av miljontals människor i över 50 länder och ungefär 20% av guldet på den öppna marknaden från den här typen av guldproduktion, det betyder alltså att även guld i svenska butiker kan ha tagits fram med dom här metoderna. Förutom att de människor som jobbar med det här utsätts för höga halter av den mycket giftiga metallen kvicksilver så läcker stora mängder ut i naturen.

När man ska avskilja guldet ifrån kvicksilvret och annat löst material som kommit med börjar man med att skölja allt med vatten, ofta rinner kvicksilverrester rakt ut i vattendrag eller i marken. Tillsist så hettar man upp allting, kvicksilvret övergår då i gasform och går till väders, kvar blir det värdefulla guldet. 

Lars Hylander som är docent på Institutionen för geovetenskaper på Uppsala universitet har studerat den småskaliga guldutvinningen i flera länder, bland annat i Brasilien. Han har skrivit många forskningsrapporter om kvicksilver och säger att den direkta faran för människorna som jobbar med guldutvinningen är just att man bränner kvicksilvret, helt utan skydds eller reningsutrustning.

-- Folk står runt omkring där man bränner av det här kvicksilvret och får i sig kvicksilverånga som direkt tas upp i blodet via lungorna, 80% av kvicksilvret tas upp i blodet. Sen har man har man den indirekta exponeringen när det har gått upp i atmosfären och regnar ner och kommer i sjöar och vattendrag och omvandlas till metylkvicksilver, en organisk form av kvicksilver, berättar Lars Hylander.

Kvicksilvret är direkt dödligt i höga doser. När stora mängder metylkvicksilver läckte ut från en fabrik i Japan på 50-talet dog tusentals personer, tiotusentals skadades och barn vars mödrar ätit fisk som fått den giftiga metallen i sig fick hjärnskador eller missbildningar. I en film från den amerikanska miljöorganisationen Blacksmith institute berättar en guldletare i Indonesien hur han får jätteont i huvudet när han bränner kvicksilvret.  

Jag får svårt att andas säger han också, Men hur vilka sjukdomar de får eller hur dom drabbas på längre sikt är svårt att få fram berättar Lars Hylander.

-- Det finns ingen systematisk rapportering om skador. Vi gjorde en studie i Filipinerna där vi mätte kvicksilver halten i blodet och gjorde en neurologisk test där vi kollade hur bra deras motoriska system och nervsystem fungerade. De som hade höga halter kom inte tillbaka, man vill helt enkelt inte veta hur farligt det är. Man kan jämföra det med de som röker, de flesta inser nog att det är hälsovådlig att röka men man vill inte erkänna det för sig själv.

FN:s miljöprogram UNEP har under flera år jobbat med att få till en konvention för att stoppa kvicksilverutsläppen i världen.

Intergovernmental Negotiating Committee

Den absolut största spridningen globalt sätt kommer ifrån kolförbränning men på andra plats kommer guldutvinningen som ger mer direkta konsekvenser eftersom halterna lokalt sätt är betydligt högre. Och mycket av kvicksilvret som används på guldfälten kommer ifrån amalgam som till hälften består av kvicksilver, amalgamet importeras för att användas till tandfyllningar men säljs i flera länder öppet i apotek och används istället för guldutvinningen.

– På de här flaskorna med kvicksilver ute på guldfälten så står det ”För tandlagningsändamål”. När man går in i en guldgrävarbutik i Brasilien så finns det kvicksilver som säljs där om man har pengar att betala med. Man behöver inget tillstånd, inte ens på apoteken, säger Lars Hylander.

Sverige och Norge har förbjudit amalgamanvändningen och flera andra länder är på gång med ett förbud. De kompositmaterial som används har visat sig fungera bra men det är inte alla övertygade om. Den internationella tandläkarorganisationen, World dental federation, FDI, vill inte se något förbud och har under många år tryckt på för att få fortsätta använda amalgam, det finns inget fullgott alternativ hävdar de. Men FDI visar sig ha starka band till de företag som tillverkar kvicksilveramalgamet. 

Ulf Bengtsson är forskningsingenjör på Linköpings universitet och har ägnat fritiden till att kartlägga samarbetet mellan tillverkare av kvicksilveramalgam och den internationella tandvårdsorganisationen FDI. Det är alltså inget han gör för universitetets räkning. Han visar mig dokument som styrker att det finns ett tätt samarbete och att det skulle kunna vara en anledning till att FDI stödjer en fortsatt användning av amalgam i Världen. 

– Här på deras hemsida finns det ett ställe som heter ”partnerships” och där hittar man ”corporate”, det vill säga företag som är FDI: Corporate partners med FDI. Här hittar vi  Ivoclar-Vivadent  som är en amalgamtillverkare, vi hittar Henry Schein Inc. som är en jättestor grossist i USA som levererar amalgam.

--  Vad har du då för belägg för att de verkligen är inblandade ekonomiskt i den här verksamheten? 

– Ja det skriver ju FDI:s kassör, att om det inte vore för de här industribidragen som vi får, då skulle vi inte kunna bedriva den verksamhet vi har på dagens nivå, säger Ulf Bengtsson.

På FDI som ligger i Genevé svarar Jean-Luc Eiselé, verkställande direktör, på en skrapig telefonlinje. 

Att organisationen har ett tätt samarbete med industrin är sant, säger han, men att det skulle vara något problem tillbakavisar han kraftigt! Vi är oberoende och har samarbete med alla möjliga tillverkar av tandvårdsprodukter. 

I en av organisationens årsredovisningar några år tillbaka står det uttryckligen att organisationen tackar företag som sponsrat FDI men eftersom det inte går att säga att just amalgamtillverkarna stöttat FDI mer än någon annan så räknar de sig som oberoende.

 – We´re independent, säger Jean-Luc Eiselé. 

FDI: Årsredovisning 2008-2009

Trots att det finns alternativ, som bland andra Sverige och Norge visat, så tycker organisationen att man skall hålla fast vid amalgam. Alternativen är för dyra speciellt för utvecklingsländerna där tandproblemen kan vara mycket stora. 

Ett förbud mot amalgam skulle göra att personer med tandproblem i Afrika skulle få problem menar han, där är amalgamet det absolut lättaste och billigaste alternativet, säger Jean-Luc Eiselé på FDI. 

För Svenska tandläkarförbundet som är medlemmar i FDI är amalgamfrågan närmast en ickefråga. Framförallt eftersom tandamalgam är förbjudet i Sverige sen 2009 och bara används i mycket liten omfattning inom sjukvården. Förbundets ordförande Gunilla Klingberg vill inte lägga sig i FDI:s riktlinjer som stödjer en fortsatt amalgamanvändning och har heller inga kommentarer kring att FDI får stöd från industrin som tillverkar amalgam. Gunilla Klingberg tror ändå att amalgam kommer att försvinna på sikt, men att det kommer ta lång tid eftersom alternativen enligt henne kostar mycket pengar. 

Hur världens länder kommer att ställa sig till att stoppa eller fasa ut kvicksilver i amalgam är än så länge oklart.

Enligt amerikansk media så finns det tecken som tyder på att USA kommer stödja en utfasning av kvicksilver, men inget är klart för än världens länder sagt sitt på FN mötet som hålls i slutet av den här månaden. 

Petra Hagström på Naturvårdsverket har varit med på flera av FN:s möten om kvicksilver. Hon är med i den svenska delegation som kommer att medverka i nästa möte som hålls i Nairobi i slutet av månaden. Hon tror inte att det blir ett förbud mot amalgam. 

– Vad som kommer är nog att det över tid skall fasas ut, men inte att man skall sluta använda det nu, det är nog rätt osannolikt, säger Petra Hagström.

Och att ett förbud skulle påverka hur mycket kvicksilver som kommer ut i miljön i samband med guldproduktion tror hon inte heller. 

– Jag skulle tro att de får tag i det kvicksilver de vill ha, även om det skulle bli ett total stopp för dentalt amalgam. 

Men forskaren Lars Hylander som studerar kvicksilverspridning och effekterna av det, tror visst att det skulle ha betydelse, även om han inte kan säga exakt hur mycket av guldutvinningen som har sitt ursprung från just tandamalgam. 

– Det skulle märkas på sätt att det är svårare att få tag på. Är det så att det finns ett kryphål så att det är lättare att få tag på det så kommer det kryphålet att användas, säger han.

FAKTA:Kvicksilver

Användningen av kvicksilver ökade dramatiskt efter andra världskriget innan en rad larmrapporter på 1960-talet ledde till begränsningar. Den största utsläppskällan globalt är koleldade anläggningar och småskalig guldutvinning. Kvicksilver sprids även genom utsläpp från industrier, krematorier, utlakning från soptippar och genom spridning av avloppsslam.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".