På besök i bränslecellsfabriken

Bränslecellsforskaren Peter Blennow, Risö Danmarks Tekniska Universitet.
1 av 8
Bränslecellsforskaren Peter Blennow, Risö Danmarks Tekniska Universitet.
Mercedes-Benz bränslecellsbil som testas på en 125 dagas turné 2010.
2 av 8
Mercedes-Benz bränslecellsbil som testas på en 125 dagas turné 2010.
Magnus Larsson Topsoe Fuel cell
3 av 8
Magnus Larsson Topsoe Fuel cell
Bränslecellsstack
4 av 8
Bränslecellsstack
Tillverkning av bränsleceller
5 av 8
Tillverkning av bränsleceller
Haldor Topsoe
6 av 8
Haldor Topsoe
Bränslecell från Topsoe för mikrokraftverk
7 av 8
Bränslecell från Topsoe för mikrokraftverk
Topsoe Fuels cells pilotfabrik för bränsleceller.
8 av 8
Topsoe Fuels cells pilotfabrik för bränsleceller.

– Jag hörde för ett tag sen att Vattenfall var tvungna att släppa förbi en massa vatten i sina magasin för att de inte kunde använda det på något sätt. Tänk om man kunde ta till vara den här elektriciteten som är nästan gratis och spara energin i form av koldioxidneutrala bränslen med hjälp av bränsleceller. Men den forskningen finns inte i Sverige i samma omfattning som i Danmark där det är större nätverk och samarbete mellan industri och universitet, säger Peter Blennow. Han är en av alla svenska bränslecellsforskare på Risölaboratoriet på Danmarks Tekniska universitet och pendlar från Skåne till Roskilde dagligen.

Publicerat onsdag 2 november 2011 kl 16:46

En dansk industri som redan tagit forskningen närmare färdig produkt på marknaden är kemikoncernen Topsoe som ägs och styrs av 98-årige Haldor Topsoe.  I en förort utanför Köpenhamn har han byggt upp en pilotfabrik för att ta fram bränsleceller som ska testas i danska villor som värmepanna och elverk, eller i finska kraftverk eller i volvolastbilar så att de inte måste gå på tomgång hela natten för att få ström till hytten när chauffören vilar.

Gruppchefen Magnus Larsson, ytterligare en av alla svenskar som pendlar över sundet, visar runt. För att tillverka fastoxidbränsleceller görs först en smet som kavlas ut och torkas i olika steg på ett rullband. Det blir tillslut en porös halvmillimeter tjock värmetålig keramisk platta av ämnen som nickel och zirkonium och den ovanliga jordartsmetallen yttrium. Man måste ha handskar och skoskydd i fabriken, för att inte få nickelallergi.

På keramikplattan trycks och sprayas fast lager som ska bli bränslecellens plus och minuspol. Sen packas 30-70 sådana här plattor ovanpå varandra med en veckad metallplåt mellan varje cell för att kunna släppa in luft på ena sidan och bränsle på andra sidan. Det hela blir till ett paket på 3 kg och smälts in i glas så att den inte ska läcka.

För att få igång fastoxidbränslecellerna så att de börjar ge ström ifrån sig, eller bränsle om man kör dem baklänges, så måste de först hettas upp till runt 750 grader. Då reagerar luftens syre med bränslecellen och blir till joner som gärna vandrar genom ett membran så att de kan stöta på vätgasen på andra sidan och bilda vattenånga. På köpet blir det elektroner över som kan tas ut som ström ur bränslecellen.

Enligt Magnus Larsson, som ska se till att bränslecellerna når danska villamarknaden, så handlar det om 3 till 5 år innan vem som helst kan köpa en sådan här naturgasdriven värmepanna som också ger huset den el man behöver.
– Intresset är stort och vi står med en teknologi som är redo att komma ut i demonstrationer, men det vi ska visa är att vi har en lång livstid på våra produkter och att de kör stabilt och en väg till ett lägre pris, säger Magnus Larsson.

Drömmen om bränsleceller har funnits ända sen 60-talet då NASA stoppade in dem i sina månlandare för att få ström. Tekniken uppfanns faktiskt redan på 1800-talet men har visat sig vara väldigt känslig och kräver dyra metaller. Visst bränsleceller finns i en del specialutrustning, men vardagsanvändning som till exempel bränslecellsdrivna bilar verkar dröja.

Det finns många olika sorters bränsleceller och i bilarna handlar det om den typ som är polymerbaserade och kräver ren vätgas som bränsle, men inte någon lång upphettning för att fungera. De här bränslecellerna görs med platina bland annat och den metallen är som bekant svindyr. Biltillverkarna väntar tydligen på att någon ska bygga vätgasmackar, medan mackägarna väntar på bränslecellsbilarna, moment 22 alltså. 

Sen har förbränningsmotorer ett enormt försprång påpekar bränslecellsforskaren Peter Blennow på Risölabbet.
– Förbränningsmotorn har funnits under väldigt lång tid och har haft enormt mycket forskningspengar och har det fortfarande. Vi såg ju bara för några år sedan när EU ställde hårdare utsläppskrav. Helt plötsligt visade det sig att bilindustrin kunde göra det så fort de blev pressade lite grann. Det innebär att de har teknologin liggande, men de har inte tjänat någonting på att gå dit än. Det kommer att krävas politiska incitament också för att det här ska gå. Vi kommer aldrig att kunna konkurrera med fossila bränslen direkt om det inte kommer incitament från politiker som hjälper oss att sänka våra tillverkningskostnader och att beskatta normala fossila bränslen på annat sätt. Det som bestämmer något i det enskilda hemmet är hur mycket sparar jag på det rent ekonomiskt. Det finns klart folk som gör det för en god anledning också, men de är lätt räknade tyvärr, påpekar Peter Blennow på Danmarks Tekniska Universitet Risö.

Skriv ut

Dela

Användarkommentarer

1 Kommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@jkldsa.se”

Visa fler