Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Gör katastrofbiståndet på Afrikas horn ont värre?

Publicerat onsdag 9 november 2011 kl 13.20
Afrika skulle inte behöva svälta
(8:31 min)
1 av 5
Gert Nyberg SLU.
2 av 5
Läger i Dadaab i östra Kenya för somalier på flykt undan torkan
3 av 5
Bruce Campbell CCAFS
4 av 5
Margaret Kroma AGRA.
5 av 5
John McDermott ILRI

Mångmiljardbelopp har pumpats in i katastrofbistånd till Afrikas horn de senaste månaderna, men både forskare och hjälporganisationer är överens om att akuthjälpen inte är hållbar i längden. Kanske gör den till och med ont värre, för Afrika skulle med rätt hjälp kunna föda sig självt.

I en rapport från Röda korset om torkan i östafrika slår man fast att mycket av lidandet och svälten skulle kunnat ha undvikits. Pengar från insamlingar måste framöver satsas på annat än säckar med mat. Katastrofpengarna gör ju inget åt grundorsaken, de förlänger lidandet och är i det långa loppet oansvariga skriver Röda korset.

Framöver måste hjälppengarna satsas på Afrikas småjordbrukare så att de får upp sina skördar och blir klimattåligare. Torkan återkommer ständigt på Afrikas horn och blir ännu vanligare framöver i spåren av den globala uppvärmningen. Men samtidigt finns i till exempel Kenya exempel mitt i de hårdast drabbade områdena där småbrukare lyckas odla mat så att det räcker. De har lärt sig så torktåliga sorter, i skydd av träd, med vattensparande tekniker och där jorden blivit mer bördig och näringsrik. Sådana jordbruksutvecklingsprojekt kostar bara en bråkdel av vad katastrofhjälpen slukar visar en studie från Kenya.

– Det är svårt att undvika katastrofbistånd för de kritiska behoven på kort sikt, men det har också funnits en diskussion bland hjälporganisationerna om hur man förändrar hjälpen så att en blir långsiktigt hållbar, säger John McDermott som är forskningschef på ILRI ett internationellt boskapsforskningsinstitut i Kenya.

Han tycker också att så fort den värsta nöden är över så måste pengar satsas på jordbruksutveckling istället. Det finns för många herdar med stora hjordar på Afrikas horn som betar hårt, de måste få stöd till annan försörjning och så behövs försäkringar som täcker förlusten av djur under svår torka.
– Vi har till exempel prövat torkförsäkringar till herdar så att de under ett sådant här år får ut pengar och kan bestämma hur de ska investera dem framöver, så att inte herdarna tvingas skaffa extra många djur som en säkerhetsmarginal, berättar John McDermott.

Det fanns varningar från metereorologer redan många månader i förväg att en katastrofal torka var på väg, berättar sydafrikanen Bruce Campbell som är chef för ett gemensamt klimat och matsäkerhets program för 15 internationella jordbruksforskningsinstitutioner.
– Våra studier visar att i vissa delar av Kenya har 60 procent av bönderna en mobiltelefon, men de har aldrig fått en väderprognos på dem. Tänk om vi kunde ge dem varningar i förväg via sms, att de måste odla mer torktåliga sorter, eller sälja av sina djur innan det är för sent, säger Bruce Campbell.

Vi vet egentligen tillräckligt mycket redan för att hjälpa Afrika att bli självförsörjande på mat även om klimatförändringarna framöver kommer kräva mer forskning för att få fram tork- och saltvattentåliga grödor, anser Bruce Campbell. Vi vet att ett plöjningsfritt jordbruk i Zimbabwe eller Zambia kan öka skördarna trefalt samtidigt som det binder kol i jorden och vi vet hur man gödslar så att det inte leder till övergödning.
– Vi kan inte odla ekologiskt på en global skala, men det finns sektorer av samhället som är beredda att betala extra så det finns nischer för ekologisk odling, anser Bruce Campbell.

Bruce Cambell som själv odlat och forskat kring ekologisk odling under många år tror inte att djurgödsel och besprutningsfritt jordbruk räcker för att mätta allt fler människor på jorden. Han tar som exempel Zimbabwes sandiga granitjordar som nästan helt saknar näring. Studier visar att där räcker inte kvävet och fosforn från djurgödsel och växtdelar till i området, medan ekokaffeodling i Uganda däremot har visat sig mycket lönsam. Länderna på Afrikas horn behöver också satsa på vägar och marknader så att småbrukarna kan nå ut med sina grödor och få ordentligt betalt påpekar Bruce Campbell.

– Du kan inte ha en grön revolution i Afrika utan en jämställdhetsrevolution, säger Margaret Kroma som jobbar med jämställdhetsfrågor på AGRA. Organisationen försöker få igång Afrikas gröna revolution med hjälp av biståndspengar från bland annat Sverige och Rockefellerstiftelsen samt Bill och Melinda Gates. Den afrikanska bonden är oftast en kvinna, eftersom männen tagit sig in till jobben i stan.

Fortfarande tas ofta besluten i byarna om gemensamma frågor av ett råd som består av män. Kvinnor har inte samma chans att äga land och då kan de inte heller låna pengar för att köpa in gödsel och bättre utsäde. Men AGRAS projekt visar att när kvinnorna får hjälp att överkomma de här problemen då slipper barnen svälta och även flickorna kan gå i skolan säger Margaret Kroma.

Petter och Salazaarbrödernas låt "Kedjan - Ringar på vattnet" till förmån för Radiohjälpens insamling till offren för Afrikas horn.

– Jag har jobbat med framgångsrika bönder i Kenya, Uganda, Tanzania som har trefaldigat sina skördar och det handlar om 10 000-tals bönder, berättar Gert Nyberg på Sveriges Lantbruksuniversitet.
Han har forskat om agroforestry under många år och sett vilka effekter det har att plantera träd längs med fälten. Träd som ger skugga, binder näring i jorden och skyddar mot uttorkning. Dessutom ger de ved, foder till djuren, virke och frukt. Och han är hoppfull att Afrika på sikt kan utveckla sitt jordbruk så att maten räcker även vid svår torka.

– Jag tror att man kommer att få en medeklassdriven lansbygdsutveckling där de duktigaste bönderna köper up eller hyr grannarnas mark och odlar den intensivt och effektivt. Jag är optimistisk om att på 20-30 års sikt så är stora delar av Afrika riktigt ordentligt produktiva när det gäller jordbruksproduktion och kan då kompensera för de här extremt torra miljöerna där det fortfarande kommer att vara svårt, tror Gert Nyberg.

Konferens om Afrikas jordbruk på SLU i oktober

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".