Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Dubbelt så hög temperaturhöjning i Alperna

Publicerat onsdag 16 november 2011 kl 14.29
Reportage om Alpklimat
(12 min)
1 av 7
En vandrare på väg ned från den schweiziske alptoppen Schesaplana 12/11 2011
2 av 7
Klimatforskaren Bruno Apegg vid en väderstation på alptoppen Säntiss i Schweiz.
3 av 7
Andreas Götz vid Cipra i Liechtenstein
4 av 7
Marcella Morandini Alpkonventionen i Bolzano och Marco Onida Alpkonventionen i Innsbruck
5 av 7
Passagerartåg på Rhaetische Bahn i Schweiz, en alptåglinje på UNECOs världsarvslista.
6 av 7
Protest på 2500 m av tyska miljöaktivister från organisationen "Robin Hood" på den smältande Österrikiska glaciären Vermunt Foto: Flickr creative commons visual.rebellion
7 av 7
Cykelbana i Bolzano.

Temperaturen i Alperna kan komma att stiga med 3-5 grader de närmaste 100 åren, visar klimatforskarnas datormodeller. Då har det mesta av glaciärerna smält och det blir svårt med skidturism och ont om vatten. Redan nu har temperaturen stigit dubbel så mycket i Alperna som den globala medeltemperaturen.

– Snöfläckarna  har blivit mindre under de 25 år som vi jobbat här och i takt med att snön smälter märks att skidturismen blivit aningen mindre än tidigare, berättar Irma och Claude som arbetar i kabinbanan upp till Alptoppen Säntiss i Schweiz. Frosten är inte heller lika sträng som förr, upplyser Claude om.

Klimatforskaren Bruno Apegg är inte förvånad.
– Frost är viktig för att binda stenar och klippor. Men nu kan de falla fritt och skada bergsvandrare, t o m på de platser där man förr inte kunde ana att det skulle ske olyckor, förklarar han.
Bruno Apegg är sedan över tjugo år klimatforskare vid universitet i schweiziska staden Chur. Han arbetar även med den miljöövervakande organisation CIPRA.

I höst har studien "Swiss Climate Change Scenarios 2011" presenterats. Bakom studien står flera forskare vid universiteten i Schweiz och forskare anslutna till landets meteorologiska institut. Även Abegg har bidragit till den. Nya modellberäkningar visar att temperaturen i Schweiz och i andra delar av Alperna kan komma att stiga med 3 till 5 grader.
– Två grader kan människan klara av men 5° - det är osäkert om vi klarar det, säger Bruno Apegg. Klimatförändringen kan innebära att alla glaciärer i Alperna smälter.

När vi kommer upp till Säntiss är det så tjock dimma att man knappt kan se handen framför sig. Vi drar in på ett café, där några turister leker med stora koklockor. Vi beställer en kopp varm choklad och pratar om vilka konsekvenser en temperaturhöjning redan har fört med sig.
– Fruktan att glaciärerna kan försvinna helt i Alperna är givetvis en emotionell och estetisk fråga för många. Känslor är viktiga för att människan ska må bra, betonar Bruno. Men det har redan fört med sig problem för miljön.

År 2003 när värmeböljan drog genom Europa, avled många människor på grund av vätskebrist. Det var för varmt. Rhenfloden blev så låg att där under lång tid inte gick att skeppa några transporter.
– Vi var tvungna att öka transporterna via väg och flyg, vars utsläpp av bl a koldioxid förvärrar miljön.

Plöstligt, på bara några sekunder släpper dimman...Vi travar i snön upp till väderstationen vid Säntiss.

Forskarna har samlat in fakta från gamla klimatundersökningar från Alperna och som på vissa håll pågått i över hundra år. Man stödjer sig även på alla Schweiz väderstationers uppgifter under de senaste tjugo åren. Med den samlade informationen låter man datorer räkna ut hur mycket snö och vilka temperaturer som kan bli i framtiden. Man får även fram uppgifter angående vilken mängd vatten som kommer att finnas i Alperna.

I höst har Bruno Apegg presenterat studien: "The Impact of the climate change on water use in Switzerland", som visar på framtida faror. Under de närmsta åren kommer vårfloden förmodligen tidigare än förr. Det blir också mer vatten till en början eftersom glaciärerna smälter. Men sedan kommer torkan, vilket kommer att ställa till med problem för jordbrukarna. Bevattningsmöjligheterna kommer att minska.

Även de ekonomiska aspekterna för framtiden är hotade, menar Abegg. Resultaten presenteras i OECD-studien "Climate change in the European Alps" som han själv lett. Abegg understryker att i många byar är man mycket beroende ekonomiskt av snön. När det blir mindre snö, kan man för tillfället ta till snökanoner. Men det är kostsamt och om glaciärerna smälter helt kommer det inte att finnas tillräckligt med vatten.

Abegg nämner att det förr var svårt att diskutera klimatförändringen i Alperna med anställda inom turistbranschen och industrin.
– Många ansåg då att jag var en domedagsprofet, säger han. Men idag tar man ofta emot undersökningarna med stort intresse. Många inser nu att de på sikt måste byta yrke i och med att glaciärerna smälter.

Jag fortsätter min resa till lilla Liechtenstein, där Cipra har sitt kontor bakom de många Bankpalatsen. Andreas Götz hälsar välkommen till Cipra, som är en paraplyorganisation för miljöorganisationer och forskare och har funnits sedan 1950-talet. Här lanserar man också miljöprojekt i Alperna och arbetar med regeringarna och EU.

Andreas Götz är upprörd. Han tycker att utvecklingen tacklat av, bl a då vissa EU-politiker ibland upplever Alpkonventionen som en farlig konkurrent.
– Efter Tchernobyl och andra miljökatastrofer var politikerna ivriga att tänka på Alpernas bästa. Men i och med den ekonomiska krisen är politikerna nu mindre benägna att satsa på ekologi, anser Andreas Götz.

Cipra existerar i alla åtta Alpländerna, som förutom Liechtenstein består av Schweiz, Tyskland, Österrike, Slovenien, Italien, Monaco och Frankrike. I Alperna bor uppåt 14 miljoner människor. Aurelia Ulrich, också på Cipra i Liechtenstein, understryker dock att EU stödjer vissa projekt med pengar. Fast i vissa kommuner är det istället lokalpolitikerna som tar initiativen till miljölösningar:
– Som i staden Bolzano - där man siktar på att bli självförsörjande på förnybar el, berättar Aurelia Ulrich.

Det ger mig lust att åka till Norditalien...

Fast först stannar jag till vid centralstationen i Innsbruck där passagerartågen tätt. Politikerna i alla Alpländerna har bestämt sig för att satsa mer på tåg. Fast för tillfället går bara 1/3 av all lastbilstrafik i Österrike med tåg. Det är för lite, menar Marco Onida. Han arbetar vid "Ständiges Sekretariat der Alpenkonvention", ett miljösamarbete mellan regeringarna i Alpländerna som i höst firar 20 års-jubiléum.

– Vetenskapliga mätningar visar att EU's miljökvalitetsnormer för luften inte respekteras, hävdar Marco Onida. Ofta tvingas man sänka hastigheten eller t o m stoppa bil- och lastbilstrafiken när gränsvärderna är som värst.

En bit längre bort från Centralstationen i Innsbruck rullar lastbilar upp på tågvagnarna för att transporteras så miljövänlig som möjligt, riktning Italien. Men tågen tar lång tid, då banorna är gamla och slingrar sig runt bergen. År 2026 ska dock en ny tunnel för snabbhastighetståg stå färdig vid Brennerpasset.
– När tunneln är färdig ska minst 2/3 av lastbilstrafiken gå på räls genom Tyrolen, berättar Marco optimistiskt.

Under en minut räknar jag till 30 lastbilar när jag kör från Innsbruck till Bolzano. Varje år passerar här vid Brennerpasset 2 miljoner lastbilar. Fast i alpstaden Bolzano är cyklisten kung. Staden har fått flera internationella utmärkelser för satsningar på miljöprojekt. 1/3 av befolkningen går till och från jobbet eller skolan varje dag och 1/3 tar cykeln.

Därför, säger ingenjören Ivan Moroder på borgmästeriet, finns i Bolzano snart 50 kilometer cykelbanor. Staden har cirka 100.000 invånare. Ivan visar mig några, som liknar cykelmotorvägar. Fler miljöprojekt i Bolzano: Det satsas enbart på energisnåla bussar. En gammal nedlagd tåglinje till grannstaden Merano har återinvigts och lockar många resenärer att lämna bilen hemma. Dessutom ska alla nybyggda hyreshus uppvärmas med solenergi eller andra förnyelsebara energikällor.

Tillbaka till Innsbruck igen konstaterar jag att alla lastbilar är borta nu på kvällen. Marco Onida vid Alpkonventionen, förklarar det med:
– Ett viktigt drag i den Österrikiska regeringens miljökamp har varit att mellan klockan 19 och 7, förbjuda lastbilstrafiken i Tyrolen - mellan grannländerna Tyskland och Italien. Det tycker Marco är bra, för det minskar bl a utsläppen av CO2.

Österrike har nyligen infört ännu ett förbud mot tyngre lastbilar. Man kräver att transporter av exempelvis nytillverkade bilar, måste gå med järnväg. Fast här har en internationell kontrovers uppstått.
– Problemet är att Österrike är ett litet land mellan mäktiga Tyskland och Italien - där starka lobbygrupper trycker på, berättar Marco. De har dragit ärendet inför EU-domstolen, som tyvärr kan komma att tvinga Österrike att tillåta de tyngre lastbilarna igen, säger Marco pessimistiskt.
– Vad ska man då göra för att få politikerna att respektera miljökrav i Alperna, undrar jag.
--Politikernas högsta önskan är inte tvunget människornas välmående utan att dom själva ska bli omvalda. Kanske borde det vara tvärtom, svarar Marco Onida.

Frilansreportern Johan Tollgerdt
Klotet@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".