Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Världen gav sex gånger mer subventioner till olja, kol och gas 2010 än till förnyelsebar energi

Publicerat torsdag 12 januari 2012 kl 13.22
Fossila subventioner
(11 min)
1 av 4
2 av 4
3 av 4
En man plockar ved till matlagning i Nigeria. Foto:AP/George Osodi "Det är vansinnigt att ta av budgetmedel för att sänka bensinpriset för medelklassen i ett land där människor dör av brist på rent vatten" säger professor Thomas Sterner
4 av 4
Mattias Svensson är författare och redaktör på tidningen Neo

Samtidigt som världens länder samlas på klimattoppmöten och diskuterar utsläppshandel, koldioxidskatter och gemensamma mål för att sänka de globala växthusgasutsläppen betalar länderna ut enorma summor i ekonomiskt stöd till produktion och konsumtion av olja, kol och gas. Enligt internationella energiorganet IEAvar summan 2010 uppe i 409 miljarder dollar eller sex gånger så mycket som satsas på förnyelsebara energikällor. Nu höjs alltfler röster nationellt och på internationell nivå inom bla EU, FN och G-20 för att de offentliga subventionerna måste bort.

– De är dyra att upprätthålla för såväl stater som skattebetalare och konsumenter. Dessutom ökar de utsläppen av växthusgaser.

Det säger Helen Mountford på OECDsom räknat ut att om G-20 länderna tog bort alla sina fossilsubventioner, skulle det kunna minska de globala växthusgasutsläppen med tio procent till 2050.

– Just när det gäller verksamheter som åstadkommer miljöskada så kan man se att de har ofta, märkligt nog, en lägre skattenivå för att det handlar om industrier som man har velat gynna.

– Till exempel så är flyg- och båttrafik helt undantaget bränsleskatt. Så de har jättebilligt bränsle. I fiskets fall är det en subvention som ofta är större än värdet på hela fångsten. Och detta samtidigt som vi har problem med överfiskning och annat. Så det är ju en rätt vansinnig ordning.

Mattias Svensson är redaktör för nyliberala tidskriften NEO och författare till rapporten Fiskesubventioner och andra bottennappmed vilken han sällar sig till den ökande skaran som kritiserar systemet med fossilsubventioner.

Tunga instanser som det internationella energiorganet IEA, G20-länderna, FN och EU-kommissionen har kommit med rapporter och uttalanden om att vi måste börja ta bort de subventioner som håller liv i användningen av fossila bränslen..

Men hur ser då de här subventionerna egentligen ut?

Det beror på hur och vad man räknar. Men ofta handlar det om olika skattenivåer, ibland även direkt ekonomiskt stöd, på kommunal, nationell, eller överstatslig nivå, som EU och världsbanken.  

I Sverige är kanske det mest iögonfallande att flyg  och fiskebåtar inte behöver betala bränsleskatt.

Men Mattias Svensson och miljöpartiets Maria Wetterstrand som han skrivit rapporten tillsammans med, menar att man också kan räkna in vårt system med lägre skatt för tjänstebilar eller när kommuner tävlar om att bygga flygplatser så att lågprisflyg kan öppna nya flyglinjer.  

I Tyskland och Polen tex går statliga pengar till att stödja inhemsk kolbrytning och i oljeproducerande länder är det vanligt att regimen väljer att hålla nere priserna på bensin till sin egen befolkning.

Gemensamt för de olika åtgärderna är att alltså att de håller uppe produktion och användning av olja, kol och gas på en högre nivå än den annars skulle varit. 

Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg har i en nyutkommen bok studerat bensinsubventioner i tjugofem länder  världen över.

– I tredje världen är det så att man kan se ett väldigt nära samband mellan hur mycket olja landet har och hur billig bensinen är.

– Så Mexico, Venezuela, Saudiarabien och många andra oljeländer har traditionellt sett haft väldigt billig bensin. Det blir väl ett sätt för regimen att göra sig populär hos medelklassen.

Enligt Sterner är det ett mönster att många av oljestaterna i tredje världen snarare än att satsa oljepengarna på utbyggd välfärd har använt dem till att sänka bensinpriset.

Han menar också att man kan man se en viss skillnad på radikalare regimer som använder oljeinkomster till att sänka priset på  tex fotogen för belysning och matlagning, som främst de fattiga i befolkningen använder och länder som Nigeria som hittills framförallt priviligerat de som är rika nog att äga en egen bil. 

Fördubblat bensinpris i Nigeria när subventionerna togs bort 

När Nigeriaden första januari i år tog bort sina fossilbränslesubventioner var det också medelklassen i städerna som protesterar högst. Bensinpriset fördubblades över en natt och massdemonstrationer utbröt.

När oljelandet Bolivia försökte sig på samma sak för ett par år sedan blev proteststormen så stark att regeringen tvingades dra tillbaka sitt beslut efter kort tid.

Den nigerianska regeringen har förklarat att de vill använda de 8 miljarder dollar som fossilstödet kostade förra året till förbättrade skolor, sjukvård, kollektivtrafik och bevattningsanläggningar.E

Enligt Thomas Sterner är det en helt nödvändig väg att gå.

– Det finns ju många människor i Nigeria som dör i enkla sjukdomar för att de inte har ordentligt med vatten och avlopp och sådant. Att då satsa budgetmedel på att sänka priset på bensin till övre medelklassen är ju en vansinnig politk och det har den nuvarande regeringen insett.

Även om subventionerna är skadliga för Nigerias ekonomi, enligt Thomas Sterner, tror han att det en farlig väg Nigerias politiker nu försöker gå, som utmanar både oljeindustrin och andra mäktiga intressen.

Men han hoppas att de lyckas och att fler länder kommer att följa efter. För enligt Thomas Sterner är just slopade bensinsubventioner ett av de mest effektiva verktygen vi har för att minska världens utsläpp av växthusgaser.

– Om man både tog bort subventionerna och ökade skatterna så att man hade en europeisk skattenivå i hela världen så skulle man säkert minska utsläppen med ungefär en tredjedel.

– Det skulle ta några årtionden... för det handlar om en fördubbling, eller tredubbling av priserna, så det är många procent.

ML:  Men en tredubbling av priserna, hur realistiskt är det?

– Ja, vi har det i Sverige, så det vet du och jag redan. Men de i USA de hisnar om de hör det. De tror inte att det är sant! Jag brukar föreläsa om detta i USA och då säger de: Nej det är inte möjligt! Och då säger jag, det är faktiskt möjligt. Vi har det redan i hela Europa.

Vid G-20 mötet i Pittsburgh 2009 kom länderna överens om att börja ta bort fossila subventioner till ett värde av 300 miljarder dollar, vilket enligt USA:s president Barack Obama skulle leda till ökad energisäkerhet, minskade utsläpp av växthusgaser, bekämpa hotet om klimatförändringar och skapa nya jobb. Enligt planen ska subventionerna vara borta till år 2050.

Även FN och EU-kommissionen har uttalade mål om att miljöskadliga subventioner, där fossilsubventioner ingår, ska ha fasats ut senast 2020. Kanske är detta det sista halmstråt när världen misslyckats med att få ner användningen av fossila bränslen på annat sätt.

Men det finns också ett hårt motstånd. Inom EU fanns faktiskt ett beslut att all subventionering av kolgruvor skulle upphöra från och med januari 2011 – men starka intressen i flera kolproducerande länder, bland andra Tyskland, lyckades skjuta upp avvecklingen till 2018. 

Annars är avskaffandet av fossilsubventioner också en fråga som kan förena även politiska motståndare. I USA driver miljöorganisationen Jordens vänner  i samarbete med skattebetalarnas förening och i Sverige skriver alltså nyliberale Mattias Svensson en rapport för Timbro tillsammans med Miljöpartiets Maria Wetterstrand. 

– Ja det borde ju ligga nära tillhands för partier som gillar marknadsekonomi kan man ju tycka, eller partier som ogillar miljöförstöring, kan man tycka.

– Men det är en sån här fråga som, den är inte så sexig, plus att det innebär ju att ta ifrån grupper pengar och skatteprivilegier och det är aldrig populärt, för de hörs politiskt och de kommer att bråka om det här, avslutar Mattias Svensson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".