Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Mårdhunden - "en gullig marodör"

Publicerat tisdag 21 februari 2012 kl 13.00
Mårdhundsjakt i Kalix
(9:35 min)
1 av 9
Mårdhundshona fångad utanför Kalix. Foto:Pelle Zettersten/Klotet
2 av 9
Mikael Paavola, en av yrkesjägarna i mårdhundsprojektet.
3 av 9
PA Åhlén och Mikael Paavola leter efter mårdhund.
4 av 9
Mårdhundshona med sändarhalsband.
5 av 9
Mårdhundsteamet har flyttat sig några mil och hoppas på bättre tur här!
6 av 9
Mikael Paavola med mårdhund.
7 av 9
Biologen PA Åhlén pejlar efter mårdhund. Foto:Pelle Zettersten/Klotet.
8 av 9
Mårdhundens tänder var i fint skick.
9 av 9
Ludde Norén och Mikael Paavola gräver efter en mårdhund

Mårdhunden har blivit till en plåga för bärplockare i stora delar av Europa, det här för att den kan bära på den fruktade rävens dvärgbandmask som via bär kan smitta människor. Dessutom har det här hunddjuret som egentligen hör hemma i Asien förändrat ekosystemet där den har etablerat sig. Det här för att den äter upp i princip alla groddjur som kommer i dess väg. Sverige har ännu inte fått in några stora mängder av mårdhund och Sveriges lantbruksuniversitet jobbar tillsammans med Jägareförbundet för att förhindra spridningen. Och den metod man använder handlar inte om att skjuta alla man ser eller sprida ut gift som man gör på andra håll i världen där man fått in oönskade djur, nej här använder man sig av ett raffinerat system där mårdhundarna själva hjälper till att spåra upp fler mårdhundar. Klotet följde med när mårdhundsprojektets personal letade efter mårdhund i trakterna kring Kalix.

Mårdhunden är inget mårddjur utan ett hunddjur. På engelska heter den racoon dog, alltså tvättbjörnshund och PA Åhlén säger att namnet helt enkelt är en felöversättning från ryska. Den fördes in i Ryssland under mitten av 1900-talet under Stalins beskydd, det var sovjetiska biologer som fick till uppgift att se över vilket vilkt man kunde föra över från Asien till Ryssland för att gynna pälsdjursjakten.

– Det är världens mest reproduktiva hunddjur tillsammans med fjällräven, säger biologen PA Åhlén.

– Du som är så fascinerad av mårdhunden, hur känns det att vara med och utrota det här djuret från riket, känns det motsägelsefullt?

– Nej inte alls, men ju mer man jobbar med det här djuret ju mer imponerad blir man av dem. Det är ett jättefint djur med många roliga beteenden, men de här hemma i östra Asien, här är kostnaderna för våra inhemska arter i en framtid för stora.

Sveriges förvaltningsplan mot mårdhund

– Vilka arter är det som hotas om den skulle etablera sig i Sverige.

– De stora förlorarna om vi får in mårdhund i Sverige är ovanliga amfibier, som större vattensalamander, stinkpadda, grönfläckig padda, klockgroda och lövgroda. Om vi skulle få in mårdhunden i södra Sverige så skulle nog de arterna troligen försvinna. Andra arter som tar stryk är sällsynta fågelarter i våtmarksområden.

– Har det blivit så i Finland som har flera hundratusen mårdhundar?

– Där det finns många mårdhundar har många av de här arterna försvunnit.

Att sätta en sändarhalsband på djuren har visat sig vara ett mycket effektivt sätt att hitta fler mårdhundar. För när djuret har hittat en partner bildar det revir och stannar kvar på samma plats för att fortplanta sig. Då ser forskarna och jägarna på en dataskärm var dom är någonstans och kan leta upp dom och antingen avliva den som inte har sändare, eller sterilisera och sätta sändare även på den, det sändarförsedda djuret släpps då ut den på en annan plats för att den i sin tur ska leta upp flera mårdhundar. Att försöka få bort dem genom att skjuta så många som möjligt har istället visat sig ha en motsatt effekt berättar PA Åhlén.

– Jakt på mårdhund ökar spridningen, det är alla mårdhundsforskare i Europa överrens om. För om man bara skjuter den ena av individerna i ett par, och ingen av dem är sändarförsedd, så kan den andra ge sig av långt bort utan att vi vet var den tar vägen någonstans. Det finns exempel på mårdhundar som har vandrat hundra mil på tre månader, de kan gå långt i jakt på en partner.

PA Åhlén och Mikael Paavola jobbar frenetiskt med att gräva och hacka sig ner till mårdhunden som har gömt sig nere i en tillknycklad skrotbil. Eftersom det är både sten, jord och metall och dessutom ett tjockt täcke snö är det minst sagt ett hårt arbete.

Efter ett par timmar måste PA åka därifrån, nu kommer istället förstärkning av två andra som också jobbar inom projektet. Ludde Norén och Eskil Lugnet kommer med fler redskap och dessutom en hund, en liten fisk spets som heter Nappe som skäller förtvivlat när han får vittring på mårdhunden.

Timmarna går och mårdhunden tycks flytta sig därnere i skrotbilen så den är mycket svår att komma åt. Mörkret gör att vi får avbryta.

Nästa dag åker vi istället till en annan mårdhund, en hona som har en sändare som det måste bytas batterier på.

På andra sidan en myr får Mikael Paavola indikation på att mårdhunden ska finnas, dom andra åker före på skidor och jag hoppar upp på skotern bakom Ludde Norén.

Vi kör in i skogen uppför en slänt och kommer fram till en stor sten där de andra har lokalierat djuret.

– Nu är det action, nu är det action, ropar Eskil Lugnet.

De är  väldigt nära mårdhunden som ligger i en skreva under stenen. Efter en timmes grävande får Mikael Paavola tag i den.

Han grepar den och tar fram den, här är den mårdhunden! Den ligger helt stilla och tittar på mig. Mårdhunden spelar ofta död när den blir tagen av en människa eller ett rovdjur.

Mikael Paavola berättar att det här är första gången man pejlar in och fångar in just den här individen.

– Den här fångades sent i höstas i en fälla och den har inte förflyttat sig mer än en till två kilometer härifrån och tyvärr verkar den inte ha någon partner, men det var ju ganska sent på året som den släpptes ut så den är nog på jakt efter en ny partner innan kylan och snön satte tillfälligt stopp för det.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".