Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Skogslandskap kan ge ifrån sig mer växthusgaser än vad som tas upp

Publicerat onsdag 14 mars 2012 kl 06.32
Nyhetsinslag om projektet i Skogaryd
(1:45 min)
1 av 4
Professor Leif Klemedtsson vid Göteborgs universitet leder LAGGE-projektet.
25 meter höga torn är resta i skogen för att kunna mäta CO2 halten vid trätopparna.
2 av 4
25 meter höga torn är resta i skogen för att kunna mäta CO2 halten vid trätopparna.
Docent David Bastviken, biogeokemist vid Linköpings universitet.
3 av 4
Docent David Bastviken, biogeokemist vid Linköpings universitet.
Bryggor och pontoner gör det lättare att komma ut på sjön för att göra mätningar.
4 av 4
Bryggor och pontoner gör det lättare att komma ut på sjön för att göra mätningar.

De flesta skogar runt om i världen tar upp mer koldioxid än de ger ifrån sig. Men om man även räknar med våtmarker, vattendrag och sjöar i ett skoglandskap kan resultatet bli ett helt annat. Ett skogsområde kan då istället bli en källa till klimatutsläpp.
I en skog utanför Vänersborg mäter forskare hur utbytet av växthusgaser i landskapet ser ut. 

Vi är på väg upp i ett torn mitt inne i skogen i Skogaryd några mil väster om Vänersborg. Vi klättrar på smala stegar upp mot dom 25 meter höga trädtopparna. När vi kommer högst upp pekar Leif Klemedtsson upp mot några antenner som sitter längst upp på tornet.  

– Högt över träden så ser du mätaren av vinden och i precis i underkant av mätaren så har vi ett luftintag. Luften sugs till ett mätinstrument som mäter koldioxid, vattenånga och temperatur. Så den här boxen mäter nettoutbytet mellan atmosfären och i det här fallet det här skogsekosystemet, den ser summan om det har varit en avgång eller inte, säger Leif Klemedtsson, professor i växtekologi som leder forskningsprojektet i Skogaryd.

Extern länk till projektet om CO2-mätning

Ännu en extern länk till projektet

– Men hur själva mätningen till? Hur kan ni veta om det är  koldioxid som tas upp eller avges som ni mäter?

– Man kan se det här utbytet som sker mellan vegetationen och atmosfären som att det kommer så små bubblor som snurrar runt och som stiger upp. Bubblorna rör sig kring vindsensorn som  och då mäter vi 30 gånger per sekund vindens rörelser i tre dimensioner, tio gånger per sekund mäter vi koncentrationen av koldioxid, sen summerar vi ihop det här under 30 minuter och då kan vi veta hur många gånger vinden gått upp eller ner. Sen kan man se vad koncentrationen av CO2 var  när vinden gick upp respektive ner. Från detta kan vi se hurvida vi har en högre transport ner mot skogen än vi har upp, ja då har vi haft ett upptag – något som vi har dagtid då vi har en aktiv fotosyntes. Om vi har haft en  högre koncentration i det som gått upp, jag då har vi haft en högre respiration (utsläpp) av hela ekosystemet och det brukar ske på kvällar och nätter, säger professor Leif Klemedtsson.

Men forskningsprojektet här handlar alltså inte enbart om hur mycket växthusgaser som tas upp eller avges från själva skogen, det viktiga och unika med studierna här är att få en bild av ett helt landskaps upptag och utsläpp av växthusgaser. För även om växter och träd många gånger kan räknas som en kolsänka som tar upp mer koldioxid än det ger ifrån sig så blir det betydligt mer komplicerat om man tar med hela landskapet, och då framförallt våtmarker, vattendrag och sjöar också.

Vi klättrar ner ifrån tornet och åker bort till en sjö några kilometer därifrån. Vi går på en stig ner till den lilla sjö som via bäckar får ta emot mycket av det organiska material som transporteras från skogarna. Och det är här det blir riktigt intressant, för när organiskt material från skog och mark hamnar i vattnet bryts det ner till bland annat koldioxid och metan och den sammanvägda effekten kan då bli att det frigörs mer växthusgaser än vad som tas upp.

– Det är en stor möjlig potentiell källa. Så därför måste vi förstå hur det organiska materialet transporteras ut och bryts ner i de här sjöarna och bäckarna.  Men vi måste se det tillsammans, vi behöver torn och master för att kunna mäta i de olika akvatiska systemen och förstå och det här och modellera det.

– Hur representativt är det här området jämfört med andra områden i Sverige?

– Sjösystemen är ganska representativa, den myr som finns här är ganska representativ för de myrar som finns här, den här mosaiken som finns här visar hur det ser ut i södra Sverige, så den är nog  ganska representativ för denna del av landet.

I forskningsprojektet genomförs mätningarna i både vattenmiljöer, i trädtopparna och i marken. Förutom Göteborgsuniversitet är Linköping, Uppsala, Lund KTH och Stockholms universitet inblandade. Resultaten från mätningarna i fält sätts ihop med datamoduleringar för att få en så heltäckande bild som möjligt. Men kunskapen om ett helt skogslandskaps växthusutbyte är i sin linda och det behövs många fler studier för att veta hur det verkligen ligger till konstaterar Leif Klemedtsson.

 – Projektet är fortfarande i sin linda. Vi kommer kunna presentera intressanta resultat, men jag tror att vi kommer ställa fler frågor än vad vi har svarat på.

Om det visar sig att forskarnas hypotes stämmer kan detta få stor betydelse för klimatpolitiken. Idag räknar man inte alls med vattenmiljöerna i de riktlinjer som finns för att beräkna olika länders växthusgasutsläpp. David Bastviken är biogeokemist vid Linköpings universitet och med i projektet i Skogaryd.

- Det här att vissa länder ska kunna köpa skog i andra länder för att kompensera för sina egna utsläpp, om skogen inte är den stora kolsänka som många tror då kan ju inte den kompensera för fossila utsläpp. Samtidigt blir det ännu viktigare att bevara skogen, hugger man ner den så blir kanske landskapet en stor  växthusgaskälla istället, så det här är absolut inget argument för att avverka skog, skogen bli istället ännu viktigare för att balansera utsläpp från de blöta miljöerna i landskapet, säger docent David Bastviken vid Linköpings universitet, Tema vatten.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min spellista".