Petroleumforskare: "Stora osäkerheter om hur mycket gas som läcker ut i Nordsjön"

Forskaren Erik Lindeberg vid SINTEF.
1 av 2
Forskaren Erik Lindeberg vid SINTEF.
Gasplattformen i Nordsjön. Foto: Total E&P UK/Scanpix.
2 av 2
Gasplattformen i Nordsjön. Foto: Total E&P UK/Scanpix.

Erik Lindeberg, forskare på det norska petroleumforskningsinstitutet SINTEF, säger att uppgifterna om hur mycket metan som egentligen läcker ut ifrån gasläckaget är mycket osäkra och kan vara betydligt större än vad som tidigare kommit fram. Han framhåller också att risken för framtida olyckor ökar när det blir vanligare med utvinning av gas och olja på stora djup.

Publicerat onsdag 4 april 2012 kl 11:46

I början var oron för en explosion vid den franska gasplattformen Elgin som ägs av det franska företagen  Total stor och arbetare evakuerades både från Elgin och andra närliggande plattformar. Men nu bedöms explosionsrisken mindre och total har fått tillstånd av engelska myndigheter att gå om bord på plattformen och börja undersöka läckan. 

Lösningarna liknar de som beskrevs vid den allvarliga olyckan på oljeplattformen Deepwater horizon i Mexikanska Golfen 2010. Antingen ska man försöka pumpa ner tung lera som kan "döda" läckan, som man säger. Eller så får man helt enkelt borra nya hål, på säkert avstånd från plattformen och försöka komma åt att täta den läckande reservoaren på annat sätt. Det kan ta allt mellan några veckor och ända upp till ett halvår har  bolaget uppskattat.

Under tiden fortsätter läckaget och varje dag läcker omkring 200 000 kubikmeter metangas ut i atmosfären. Metan är en växthusgas och räknas oftast som en 25 gånger starkare än koldioxid, ibland till och med mer.

Erik Lindeberg som är forskare på det norska petroleumforskningsinstitutet SINTEF, tror att utsläppet är betydligt större än vad företaget har gått ut med.

– Jag har också sett hur de kommit fram till det och det är ett rätt så grovt estimat, en rätt så enkel metod och en ganska osäker siffra, och det säger de själva. Så just nu skulle jag säga att det kan ligga mellan 250 000 till 500 000 kubikmeter metangas per dygn.

– Om man räknar om det till hur mycket bilarna använder så rör det sig faktiskt om en till tre miljoner bilar i genomsnittligt utsläpp per dag. Det är lika mycket , eller fler bilar än som finns i Norge, så det är ett betydande bidrag till de engelska klimatutsläppen, säger Erik Lindeberg.

Det råder också stor osäkerhet om varifrån gasen läcker. Ovanför den reservoar som man utvinner gas ifrån finns nämligen en mindre fyndighet, och om det enbart är därifrån som gasen kommer är i nuläget inte klarlagt.

– Det finns uppgifter om att det kan vara en gaskappa som är i förbindelse med reservoaret så där har jag sett båda uppgifterna och jag är inte säker på att de vet de än. 

–  Du tror att det är så osäkert så att de själva inte vet?

– Jag tror att det är en viss osäkerhet där.

– Men om det finns en gasfyndighet ovanför den reservoar som man utvinner nu, varför har man inte tagit hand om den gasen, varför har man gått djupare förbi den?

– Det är nog för att man hittade den största reservoaren först, men det kan också vara att man inte sett den mindre fyndigheten, för det är inte allt man ser med seismisk när man letar efter olja och gas.

Total planerar att skicka ett första team till plattformen för att undersöka läckan närmare i dag eller i morgon. Enligt norska miljöorganisationen Bellonasom följer olje- och gasutvinningen i Nordsjön har det länge varit problem med tryckförändringar både här och i andra borrhål i samma område. Franska Le Mondeskriver att personal funnits ombord under en månads tid för att försöka komma tillrätta med tryckproblem. Det var när det misslyckades som olyckan var ett faktum och personalen fick blixtevakueras. En representant från plattformsarbetarnas fackförening anklagar också Total för att ha underskattat riskerna och agerat alltför sent.

I takt med att de lättåtkomliga gasfyndigheterna utvinns blir det nu vanligare att man tar gasen djupare ner i berggrunden. Den här reservoaren ligger på ungefär 4000 meters djup, under havsbotten alltså. Eftersom trycket där är mycket högt blir allting mycket mer komplicerat. Att ta hand om gasen vid en sån här olycka på ett snabbt sätt finns det helt enkelt ingen teknik för, säger Erik Lindeberg på det norska petroleumforskningsinstitutet.

– Vi är inte särskilt bra utrustade för det, man kan ju gå ut och sätta på jättestora trattar, som man också försökte i gulfen vid den stora olyckan där. Det här är väldigt mycket större volymer när det gäller gas än olja så det är dimensioner som vi inte alls är vana vid att hantera och vi har inte utvecklat några teknologier för att ta hand om det här offshore, inte heller på land kan jag förövrigt säga, säger Erik Lindeberg vid SINTEF.

Andra miljöeffekter av olyckan bedöms av flera forskare som Klotet har varit i kontakt med inte vara så stora. Läckaget är på 100 meters djup och eftersom gasen snabbt strömmar upp till ytan är i nuläget konsekvenserna för fisk och andra vattenlevande organismer små. Lokalt kan dock fisk skadas och dö. Lite olja har observerats men än så länge verkar den vara tämligen lättflyktig vilket gör att den avdunstar på ytan. Men beroende på hur olyckan utvecklas kan vi komma att få se effekter på det marina livet. franska Greenpeace har tagit prover på luft och i vatten i området kring plattformen och kommer att presentera resultaten om en vecka.

Skriv ut

Dela

Användarkommentarer

2 Kommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare av sverigesradio.se och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar Sveriges Radios regler för kommentering

Visa fler