Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Dålig koll på vad svenska elever lär sig om klimatet

Publicerat tisdag 10 april 2012 kl 13.40
Per Kornhall 1
(5:03 min)
Per Kornhall, undervisningsråd på Skolverket är rädd för att sjunkande kunskaper om naturvetenskapliga ämnen kan komma lämna fältet fritt för mer pseudovetenskap.

Per Kornhall, undervisningsråd på Skolverket och författare till boken Skapelsekonspirationen som skildrar rörelsen för att införa intelligent design och bibelns skapelseberättelse i skolundervisningen, som drivs av vissa bokstavstroende religiösa grupper, är inte särskilt förvånad över den ökande lobbyismen för att skolor också skall börja undervisa om klimatskepticism:

– Det är ju en beskrivning av situationen i USA som jag känner igen också från andra pseudovetenskapliga fält, hur det sprider sig i den amerikanska systemet.

– Jag följer debatten i USA och har också sett hur de institut som arbetat med andra pseudovetenskapliga föreställningar nu arbetar väldigt starkt med att informera om klimatfrågan, därför att det uppenbarligen är samma grupper i samhället som nu sprider en annan skepticism då, klimatskepticismen.

Finns det klimatskeptisk undervisning i svenska skolor?

– Det tror jag inte det finns särskilt mycket av. Situationen är väldigt annorlunda i Sverige. Jag kan inte se något spår av att samma grupper håller på med klimatskepticism, om jag tittar ut över de grupper jag känner till, som håller på mer det.  Vad som däremot kan finnas är mycket klimatskepticism hos elever som sitter och forskar själva på nätet och så. Och att det kanske inte tas emot av lärare, inte hanteras riktigt korrekt  ute i skolor.

– Jag tror det är väldigt sällan vi har klimatskeptiska lärare, även om jag träffat på sådana också under mina kontakter. Jag träffar ju mycket lärare i mitt jobb.

 Men hur menar du att det inte hanteras på korrekt sätt?

– Ja, alltså vi har väl haft ett litet problem i Sverige, att vi har haft en pedagogik som gått ut på att elever ska forska själva, ta reda på information och sen ska de argumentera för den information de har hittat. Och det är klart att skickar man ut ett antal barn på nätet att hitta information när de inte har någon bakgrundskunskaper i ämnet, då blir det ju litet grann en slumpvandring. Eftersom många klimatskeptiker är väldigt aktiva på nätet så är det väldigt troligt att de hittar den typen av källor och sitter och läser in sig på egentligen grovt felaktig information.

Och hur ska lärarna agera då, menar du?

– Jag tror det är viktigt att lärarna alltid har ansvar för vad eleverna lär sig och vad de kommer i kontakt med. Läraren har ju ett ansvar att se till att undervisningen verkligen vilar på vetenskaplig grund och är saklig.

 Men vi har en lärobok här i Naturkunskap från 2007..

Den är tryckt efter att IPCCs senaste rapportoch där finns ju en del av de här klimatskeptiska invändningarna. Det står bland annat så här:

 ”en av IPCC oberoende forskargrupp har utvärderat samma forskningsunderlag som IPCCs forskare och politiker och sammanfattar sin bedömning: det råder stor osäkerhet om i vilken utsträckning  människan bidrar till framtida klimatförändringar”

Det här är alltså samtidigt som IPCC då kommit med en rapport där se säger att det med stor sannolikhet är mänskliga utsläpp som ligger bakom den globala uppvärmningen.

Den här har du också bläddrat i? Vad tänker du?

– Ja, i det svenska skolsystemet har vi ingen som helst kvalitetskontroll av läromedel och läromedel nämns överhuvudtaget inte, varken i skollag eller skolförordning. Det finns i läroplanen att rektor har ansvar för att läromedlen är av god kvalitét, det är så att säga den enda skrivning vi har kring läromedel överhuvudtaget. 

Så det kan finnas fler sådana här böcker i omlopp alltså?

– Ja, det är ju ingen som vet om inte någon tittar efter, så att säga. Det är lärare och det är rektor som är ansvarig för vilket material man använder. De måste göra den kvalitetskontrollen i det svenska systemet.

– Det kan finnas ett problem, som vi också är väldigt väl medvetna om, och som speglas i det här amerikanska reportaget, och det är lärares utbildningsbakgrund.

– Vi har väldigt låg andel  av de som faktiskt undervisar i NO i skolan och senare också naturkunskap som faktiskt  har utbildning överhuvudtaget i naturvetenskap och ännu mindre då i de här frågorna.

I över fyrtio procent av amerikanska delstater får barnen ingen undervisning alls om klimatförändringarna. Kan det vara så i svenska skolor också?

– Nej, det tror jag inte. Det är väldigt tydligt i läroplanen att man ska undervisa om det här, alltså grundskolans läroplan för fysik innehåller ju direkt att man ska prata om växthuseffekten och miljöeffekterna  och globala effekter

 Men vem kollar att de får lära sig det då?

– Ja, det är en jättebra fråga.. Vi har ju ett system i Sverige där skolinspektionen naturligtvis kan kolla det här. Men det är ändå så att så som det ser ut i Sverige så är det upp till lärare och upp till rektorer att granska kvalitén.

Men hur kollar man det sen,? Är det nationella proven då där det kommer frågor om det här, eller?

– Nej, jag skulle vilja säga att det är väldigt många saker som vi inte kontrollerar i skolan. Så jag blir väl svaret litet grann skyldig där.

– Vi håller inte koll  på de enstaka frågorna i Sverige. Vi kan ju naturligtvis lägga in den typen av frågor i nationella prov och se. Men det är ju val man måste fatta beslut om i så fall.

– Men det finns en sida av det här som jag tycker är litet bekymmersam och det är ju den allmänna kunskapsutvecklingen i den svenska skolan där det faktiskt är så att med den senaste pisa-undersökningen  så är det arton procent av de svenska elever som inte har funktionell läsförmåga.

– Om vi har den typen av skola, att vi inte ger en barn grundläggande kunskaper så blir det väldigt mycket svårare. Det är viktigt för demokratin att vi har en bra skola som lär ut rätt saker.

Vad gör ni från skolverket  för att se till att det verkligen är den senaste granskade vetenskapen om global uppvärmning och klimatförändringar som lärs ut i svenska skolor?

– Där gör vi nog alldeles för litet egentligen. Vi har för litet fortbildning i Sverige överhuvudtaget. Fortbildningen är inte statens ansvar i systemet  som det ser ut nu, utan det är huvudmännens ansvar att fortbilda sina lärare. Så det är litet problematiskt.

– Vi från Skolverket har ju inspirationsdagar för gymnasieläraredär vi tar upp klimatfrågor bland annat. Men man skulle säkert kunna göra mycket mer.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".