Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Våtmarkernas ekosystemtjänster livsviktiga

Publicerat tisdag 17 april 2012 kl 13.58
Miljömålet myllrande våtmarker kraftigt försenat
(4:02 min)
Janny Lonnstad, handläggare på Naturvårdsverket säger att det går trögt att rädda våra våtmarker. Foto:SR/Bergendorff

Härom veckan kom nyheten att av Sveriges 16 nationella miljömål kommer bara 2 vara möjliga att uppnå före år 2020 som det var tänkt. Miljömålet "myllrande våtmarker" är ett av alla som inte kommer att nås. I själva verket ligger Sverige flera decennier efter sin egen planering.

– Det går för närvarande rätt trögt att uppnå målet. Mycket av de åtgärder som planerats släpar efter. När man tittar på hur mycket vi har lyckats genomföra av den svenska miljöskyddsplanen tex så återstår det i dagsläget jobb för mer än tjugo år. Ursprungligen skulle den varit klar för fem, sju år sedan ,säger Jenny Lonnstad som är handläggare på Naturvårdsverket.

ML: Så vad är problemet?

JB: Ja främst verkar det vara att Naturvårdsverket, som är den myndighet som främst har ansvaret för att se till att Sveriges våtmarker myllrar genom att dela ut pengar till länsstyrelserna, har en alldeles för lite budget för att kunna klara av det här miljömålet.

(RÄTTELSE 18/4 kl 17.40. Handläggare Jenny Lonnstad har nu ändrat sin uppgift som förekom i intervjun med Klotet och i vår sändning att det bara är 6000 kr/år i anslag för all våtmarksskötsel i svenska nationalparker och naturreservat. Den rätta summan Naturvårdsverket har att dela ut visar sig vara 6 miljoner kr/år)

Jenny Lonnstad säger att det är lätt att andra angelägna naturtyper går före hela tiden: att köpa in urskogar som annars skulle avverkats till exempel, och så får myrarna sakta växa igen som de nu gör främst i sydvästsverige.  Men eftersom de flesta europeiska länder redan dikat ut så gott som alla sina våtmarker, så bidrar EU nu med 50 miljoner kronor för att hjälpa till att skydda åtminstonde några av de 350 unika svenska myrarna som ingår i myrskyddsplanen.

MLK: Är det bara mer pengar det handlar om? Handlar det om att köpa loss myrmark då?

JB: Ja, fast myrar är ju inte så dyra, men alla åtgärder sedan för att återställa en myrmark från ett dikat läge kostar ju pengar och så behövs många fler handläggare på länsstyrelser och kommuner som ser till att jobbet blir gjort och driver processer i domstolarna kring gamla vattendomar, ibland ända från 1700-talet, som ska ändras så att man får släppa på vattnet igen. Sådana domstolsförhandlingar kan vara väldigt sega idag, så det kanske skulle behövas förändrad lagstiftning också.

MLK: I Pelle Zetterstens reportagé hörde vi ju att myrar består av torvmark, och det bryts ju en hel del torv också i Sverige?

JB: Ja, enligt Jenny Lonnstad är Sverige femte största torvbrytaren i världen. Torven som tas från utdikad myrmark används för att eldas i ett 40-tal svenska värme- och kraftvärmeverk. Men EU anser att det är ett fossilt bränsle, så det krävs utsläppsrätter för den här sortens energiproduktion.

MLK: Men varför ska man satsa pengar på att restaurera och skydda våtmarker, om man nu inte tycker att det är så viktigt att några ovanliga mossor och lavar och en del utrotningshotade djur som få hört talas om försvinner, vilka andra skäl finns för att rädda Sveriges våtmarker?

JB: Dels suger de upp överskottsnäring från jordbruket och kväveutsläppen i luften så att de bromsar övergödningen av Östersjön till exempel, och de binder också ofta koldioxid, medan utdikade marker ökar på växthuseffekten. Dessutom renar de vatten till exempel från tungmetallar som kvicksilver, och de våtmarker som ligger intill kusten kan rädda fisket eftersom de fungerar som barnkammare för ynglen. Och så skyddar de bebyggelse mot översvämmningar, en massa så kallade ekosystemtjänster alltså som kostar mycket pengar att ersätta, när inte våtmarkerna finns och gör jobbet gratis.

I takt med de förväntade klimatförändringarna i Sverige, så kan dessutom en del av de här mindre kända utrotningshotade våtmarksarter bli viktiga för människan framöver, även om man inte skulle tycka att biologisk mångfald är värd att satsa en massa pengar på..

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".