Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Kan certifiering stoppa konfliktmineralerna?

Publicerat onsdag 2 maj 2012 kl 12.50
1 av 3
I östra Kongo grävs efter coltan, ett så kallat konfliktmineral som används bland annat i mobiltelefoner. Foto: Arnaud Zajtman/Scanpix.
2 av 3
Varje vägd säck får ett id-nummer. Foto:Marcus Hansson.
3 av 3
Regeringssoldat vaktar gruvdistrikt i DR Kongo. Foto:Sasha Lezhnev/Enough Project.

Utan de viktiga grundämnena tenn, tantal och wolfram stannar våra mobiltelefoner och datorer. De här tre mineralerna kallas tillsammans för de tre t:na och är alla så kallade konfliktmineraler - som anses göda krig och misär. 

Många av mineralerna finns i stora mängder mitt i Afrikas hjärta - i Demokratiska republiken Kongo där mer än fem miljoner människor har dött i det som kallats för Afrikas världskrig och där massvåldtäkter blivit ett fruktat vapen. Och det är delvis på grund av konfliktmineral som kriget i Kongo har kunnat fortsätta. Tack vare dessa får olika väpnade grupperna en stadig inkomstkälla att köpa nya vapen för.

Utöver ett oerhört mänskligt lidande leder de väpnade konflikterna också till att känsliga naturområden förstörs. Regnskog huggs ner, vattendrag förorenas i gruvornas spår och tusentals gorillor har dödats. Klotets reportrar Marcus Hansson och Peter Bjurbo reste till östra Kongo för att ta reda på vad som görs för att stoppa handeln med blodsmineral.

– coltan is black! black, heavy.

Coltan, det är en svart, tung sten, berättar en man som vi kan kalla för Joseph, för oss. Vi sitter bredvid varandra längst bak i en liten buss som far fram sent på kvällen längs en slingrig bergsväg i det lilla landet Rwanda och som är på väg till Goma i grannlandet Demokratiska Republiken Kongo. Joseph berättar hur han skapade sig en förmögenhet genom att handla med konfliktmineralet coltan.

– Involved in that business-  I became rich!

120 dollar kilot fick han för coltanet som han lät fattiga daglönare gräva fram åt honom. Ett mineral som är hett eftertraktat inom den moderna elektronikindustrin, eftersom det behövs i tillverkningen av kondensatorer, som i sin tur är komponenter i våra mobiltelefoner.

– Coltan has paid me a lot of things!

För pengarna som Joseph tjänade köpte han fem kor och kunde finansiera sina studier. Idag jobbar han för en internationell organisation. För Joseph har alltså coltan inneburit en vinstlott, men för miljoner kongoleser har coltan och andra så kallade konfliktmineral fört med sig våldtäkter, död och elände. De fyra konfliktmineralen är cassiterite, tungsten, coltan och guld. Gruvorna där de bryts i kongo är inte värda att kalla för gruvor. Det rör sig om leriga dagbrott där luggslitna arbetare med enkla spadar gräver fram de värdefulla stenarna. Ofta övervakas de av beväpnade vakter som tillhör de olika miliser som gjort sig skyldiga till omfattande brott mot de mänskliga rättigheterna, och som tack vare den här gruvnäringen får in pengar som de kan köpa nya vapen för, så att konflikten och våldet i östra kongo kan fortsätta.

Förutom att kriget i östra Kongo är en mänsklig tragedi som skördat fler människoliv än någon annan konflikt sedan andra världskriget, så är det också ett stort miljöproblem. Östra kongo är till stora delar täckt av tät regnskog. å där gömmer sig många av de olika väpnade grupperna å som uppges kontrollera hälften av gruvorna i östra Kongo. Men här bor också de unika gorillorna. Tillsammans med primatforskaren Augustin Basabose ger vi oss in i regnskogen. Omgivna av den prunkande grönskan berättar han för oss att kampen om mineralerna här har drabbat särskilt låglandsgorillorna mycket hårt, en art som är starkt utrotningshotad.

Regnskog skövlas för att komma åt mineralen, och gorillor dödas för så kallat bush meat, alltså som mat åt gruvarbetarna, berättar Augustin Basabose. I en av nationalparkerna här, Kahuzi-Biega, har troligen mer än 50 procent av alla gorillor dödas på grund av mineralbrytningen, säger han.

Från regnskogen så reser vi nu till den skitiga och nergångna gränsstaden Goma i Östra kongo. Här sker en stor del av handeln med coltan och andra konfliktmineral.

I så kallade comptoirs - alltså varuhus, samlas mineralen in från olika gruvor, vägs, packas och skickas vidare för export. Men sen ett drygt år tillbaka så är nästan alla comptoirs stängda. Det är bara tre som är igång och de säljer bara till kineser och ryssar. Vi får inte besöka dem - kineserna låter hälsa att de inte vill träffa några journalister, eftersom det är dåligt för affärerna.

Men varför är alla andra comptoiors stängda? För att få svar på den frågan besöker vi det lilla forskningsinstitutet POLE, omgivet av en hög mur täckt av blommande bougainvillea.

För att undvika kontroverserna som omger de kongolesiska mineralerna så har internationella uppköpare slutat köpa mineral från östra Kongo - det har lett till att  mineralbranschen i landet nästan helt har stannat av, säger Alois Tegera, chef för institutet.

Det är den amerikanska så kallade Dodd Franc Act som är orsak till det här. Det är en lag som när den snart träder i kraft kommer att ställa krav på elektroniktillverkarna att de måste visa var deras mineral kommer ifrån - å eftersom inget företag vill bli stämpat som köpare av blodsmineral från Kongo - så bojkottas nu  alltså landet - med undantag av ryssar och kineser, och det trots att lagen ännu inte har trätt i kraft. Det här har dock drabbat de miljoner vanliga kongoleser, som oavsett om det är rätt eller fel, lever på att gräva fram stenarna. Det rör sig om så mycket som 10-16 miljoner människor, enligt uppgifter från världsbanken, säger Alois Tegera.

Att läget är desperat märker vi när Joseph, vår bekantskap från bussen, helt plötsligt tar kontakt med oss igen.

– Hello my friend ... how are you?

På telefon säger Joseph att hans syster vill sälja coltan till oss.

Joseph beskriver sin syster som en mäktig person som äger fyra bilar och är gift med en kongolesisk militär. Hon har massor med säckar med coltan i sitt hus, säger han.

Men vi säger att det ju inte går att exportera coltan från Kongo, eftersom det är brännmärkt på den internationella marknaden. Men det finns sätt att exportera ändå, säger Joseph.

Men det är ytterst känsliga affärer och systern är misstänksam och vill först att vi ska träffa Joseph så att han kan försäkra sig om att vi verkligen vill köpa coltan. Så vi stämmer träff med honom senare samma kväll, precis vid gränsen mellan Rwanda och Kongo, och åker dit med motorcykeltaxi.

När vi träffas vid gränsen så vill Joseph först av allt veta att om vi verkligen är intresserade av att köpa coltan. För att inte utsätta oss själva för fara gör vi klart att vi som journalister bara är ute efter information.

– She can not give information if like that, säger han.

Genast blir tonläget ett annat. Systern kan inte prata med oss, eftersom hon är rädd för att bli anmäld, som Joseph säger.

Därmed så blir det ingen coltanaffär med Joseph. Men vad det här visar är hur lätt det är att komma över mineraler - och att det finns sätt att få ut dom ur Kongo. Bland annat stoppades ett stort smugglingsförsök när en last med kongolesiskt coltan beslagtogs i Rwanda - på väg till den internationella marknaden.

Den amerikanska Dodd Frank-act har alltså stoppat den officiella handeln med konfliktmineral från Kongo, men istället så har nu smugglingen tagit fart. Det här är något som oroar Alois Teguera på POLE-institutet:

Många av gruvarbetarna är före detta milismän som precis lagt ner vapnen - nu finns risken att de i brist på bättre sysselsättning ansluter sig till de väpnade grupperna igen, säger han:

Flera av de experter vi talar med menar att Dodd Frank-act har ett gott syfte men att resultatet har drabbat de vanliga kongoleserna. En väg ut ur den här soppan är nu planerna på att skapa ett certifieringssystyem som kan godkänna mineral från icke konfliktområden för export. Ett sånt projekt pågår just nu i Rutongogruvan i Kongos grannland Rwanda.

Vi står under ett litet plåttak och ser ut över ett stort dagbrott där Afrikas röda jord väller upp som ett sår i det gröna landskapet. I djupa schakt under jord bryts här cassiterite, ett mineral som man utvinner tenn ur, och som är ett av de fyra konfliktmineralen.

Under det lilla plåttaket står förmannen Bruce Kazongo och kontrollerar de malmpåsar som arbetarna har med sig från gruvan. Sen försluts påsarna och arbetarna får ett kvitto på vad de producerat. I varje säck så lägger Bruce Kazongo ett litet RFID-chip, alltså en radiosändare. När sen gruvmalmen i sina påsar passerar olika kontrollstationer så registreras radiosändarna och informationen skickas vidare till en server.

– We scanned again tomorrow morning.

Albert Meintjies heter en sydafrikan som har byggt systemet. Han förklarar att innan malmpåsarna öppnas igen - så scannas dom och vägs ännu en gång - på så vis går det att kontrollera malmens väg från gruva till färdig exportprodukt, utan att någon kan manipulera innehållet.

Alla vill stoppa konfliktmineralerna säger Albert Meintjies - inte minst folk här. Nu ska hans system även testas i ett nytt projekt i Kongo, avslöjar han. Samtidigt pågår i Kongo redan andra försök att certifiera mineral så att de kan exporteras. Bland annat så håller tyska geologer på med ett kontrollsystem som bygger på så kallad fingeravtrycksteknik, där varje korn av de viktigaste konfliktmineralen kan spåras till var de ursprungligen kommer ifrån, tack vare att dom har olika sammansättning. Om spårningen sen avslöjar att ett mineral kommer från ett konfliktområde så beläggs det med exportförbud.

För Rutongogruvan i Rwanda så har märkningen av mineraler redan betytt en lösning  på problemet med konfliktmineral, genom att det nu inte längre går att smuggla in icke godkända mineral för export, och påstå att de kommer från den här gruvan, säger Bruce Kazongo.

Reportrar Marcus Hansson och Peter Bjurbo.
klotet@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".