Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Det brinner i Skogsbo och räddningsledaren uppmanar alla som befinner sig i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Dalarna.
(Publicerat idag kl 17.31)
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.
Ny kärnkraft

Svenska forskare planerar kärnkraftsreaktor som drivs på återvunnet kärnbränsle

Publicerat onsdag 9 maj 2012 kl 13.00
Bränslet räcker i tusentals år
(5:58 min)
Foto:Pelle Zettersten/SR
1 av 5
Professor och kärnkemisten Christian Ekberg på Chalmers. Foto:Pelle Zetteresten/SR
Janne Wallenius, professor i reaktorfysik. Foto:KTH
2 av 5
Janne Wallenius, professor i reaktorfysik. Foto:KTH
Det nya märket för radioaktivitet.
3 av 5
Det nya märket för radioaktivitet.
Skiss av den planerade blykylda reaktorn, Electra. Skiss:KTH.
4 av 5
Skiss av den planerade blykylda reaktorn, Electra. Skiss:KTH.
Göran Bryntse, ordf. i SERO och tidigare ordförande i Folkkampanjen mot kärnkraft.
5 av 5
Göran Bryntse, ordf. i SERO och tidigare ordförande i Folkkampanjen mot kärnkraft.

Några snabba reaktorer, eller bridreaktorer som de också kallas har aldrig funnit i Sverige. Längre tillbaka har det funnits planer på det, men eftersom det handlar om en betydligt mer komplicerad teknik jämfört med dagens lättvattenreaktorer och dessutom är dyrbart har planerna aldrig förverkligats. Nu hoppas forskare på KTH, Chalmers och Uppsala universitet att i alla fall kunna få fram en experimentanläggning som skall drivas på använt kärnbränsle och ha bly som kylmedel. En världsunik teknik hävdar forskarna som hoppas få sätta upp den lilla reaktorn i en lokal vid Oskarshamns kärnkraftverk.

Jag står i ett kärnkemiskt laboratorium på Chalmers i Göteborg. Här jobbar professor Christian Ekberg med att ta fram ett nytt kärnbränsle som skulle kunna användas i framtidens reaktorer. Det handlar om att återvinna kärnavfall och kunna utvinna den energin som finns kvar i uranet men som dagens vanligaste reaktorer inte kan utnyttja.

– Vi utnyttjar någon procent, maximum av energiinnehållet, och det tycker man nuförtiden i ett mer hållbart perspektiv inte är så bra, säger Christian Ekberg.

Genom att blanda plutonium som finns i det idag använda kärnbränslet med andra ämnen som finns i kärnavfallet kan man i den typ av reaktor som det planeras för utvinna över 90% av energiinnehållet. I de allra flesta reaktorer i världen idag tas bara knappa en procent av energin i uranet till vara. Precis som i Indien så handlar det om ett system av olika kärnkraftverk som samverkar för att på så sätt mjölka ut så mycket energi som det bara går. 

Om alla kärnkraftverk var av snabbreaktormodell skulle uranbrytning bli överflödig. Det använda kärnbränslet och de rester som blir över i anrikningsverken skulle om man återvann det, kunna räcka i flera tusen år. Men för att kunna återvinna bränslet behövs alltså en snabbreaktor som inte bara kan klyva dom atomkärnor som finns i uranet utan också kan fortsätta att klyva dom restprodukter som uppkommer när de radioaktiva ämnena söderfaller. 

Jag tar mig till Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Där träffar jag Janne Wallenius, professor i reaktorfysik. Han är svartklädd och bär ett halsband med ett radioaktivitets märke runt halsen.

– Det är väl för att visa att radioaktivitet är både nyttigt och roligt i rätt mängder, säger han. 

Janne Wallenius jobbar tillsammans med bland andra, Christian Ekberg på Chalmers, med en ny typ av snabbreaktor, eller bridreaktorer som dom också kallas. De få snabbreaktorer som finns och har funnits har nästan uteslutande haft natrium som kylmedel i reaktorn, det koncept som Wallenius och Ekberg jobbar med ska istället ha flytande bly. Tekniken har tidigare använts i ryska ubåtar.

– Vad vi vill göra nu är att överföra den här tekniken till civila ändamål, och just för återvinning av kärnbränlse är en blykyld reaktor perfekt! 

Enligt Janne Wallenius är också en blykyld reaktor säkrare än dagens reaktorer säger han och tar olyckan i Fukushima som exempel.

– Olyckan i Fukushima berodde på att man förlorade elförsörjningen, man förlorade alltså försörjningen av el till nödkylpumpsystemet, så man kunde inte föra bort den restvärme som är kvar efter att man stängt av en reaktor. I en blykyld reaktor behöver man ingen sådan reservkraft för att blyet cirkulerar så bra av sig själv så att restvärmen förs bort automatiskt, säger Janne Wallenius.

Men att använda bly som kylmedel kan bli problematiskt eftersom det är mycket aggressivt mot dom metaller som finns i reaktorn, risken är stor för korrosion, alltså att metallerna rostar.

– Ja det är det stora problemet med blykylda reaktorer och det är därför man inte har haft kommersiella sådana i drift förut. Det som har hänt är vad jag skulle kalla ett genombrott, i Tyskland har man utvecklat en teknik för att belägga ett ståltuber med ett ytskikt med aluminium som bildar ett väldigt korrosionståligt aluminiumoxidskikt. Man har visat att det här fungerat under flera år, sen måste vi förstås också göra tester under bestrålning av skiktet, vilket vi hoppas göra inom de närmsta åren.

Att man ändå valt bly istället för natrium, som använts i dom flesta snabbreaktorer, är för att natrium är riskabelt om det kommer i kontakt med vatten.

– När natrium kommer i kontakt med vatten, vilket det gör vid läckage, börjar det brinna, det gör inte bly.

En annan fördel med snabba reaktorer är att avfallet därifrån inte behöver slutförvaras så lång tid som  dagens kärnavfall. Istället för 100 000 år handlar det i detta fall om ungefär 1000 år som avfallet måste hållas skilt från människor och miljö. Planen är att den lilla forskningsreaktorn som inte kommer vara större än ett par resväskor ska stå färdig vid kärnkraftverket i Oskarshamn någon gång under 2020-talet. En liten bränsletillverkningsanläggning skulle byggas precis brevid och få sin råvara ifrån det använda kärnbränslet som finns lagrat i ett bergrum på området. Forskningsanläggningen skulle inte producera någon el ut på nätet utan bara vara en experimentanläggning för att visa att tekniken fungerar.

– Om vi kan ta reaktorn i drift och visa att dess egenskaper är så goda som vi tror under 2020-talet, då kan vi bygga en elproducerande pilotanläggning någon gång under första halvan av 2030-talet, förhoppningsvis, säger Wallenius. 

Men det hela kostar förstås mycket pengar och är inte färdig finansierat ännu. Hela en miljard kronor räknar forskarna att kalaset med den lilla pilotanläggningen kommer gå loss på, något som väcker reaktioner.

–  Det är ju fantasisummor i andra sammanhang när man vill satsa på förnybar energi och energieffektivisering, då är man inte ens i närheten av sådant stöd.

Göran Bryntse, teknikdoktor som läst kärnfysik och förut var ordförande i Folkkampanjen mot kärnkraft och numera är ordförande i Sveriges energiföreningars riksorganisation,  SERO är upprörd.

– Jag tycker man ska satsa de pengarna på förnybar energi istället. Vi behöver effektivare vindkraftverk. Det finns ett par ny prototyper som är tysta och har högre verkningsgrad, även där så är det en teknikutveckling som är ganska faschinerande faktiskt, säger Göran Bryntse.

Inte nog med att hundratals miljarder satsats på bridreaktorer med mycket litet resultat, menar Göran Bryntse. Eftersom plutonium används i bränslet, och det är en råvara för kärnvapen så ökar risken för att det kommer i orätta händer. Dessutom har de senaste årens kärnkraftsbyggen blivit betydligt dyrare än vad som från början var tänkt, tillexempel så har Finlands senaste kärnkraftbygge blivit försenat med fem år och kostat 25 miljarder mer än vad som budgeterades för.

– Eftersom förnybar energi är klart billigare idag så tycker jag, glöm det här med kärnkraft, gör som Japan, stäng alla reaktorererna! Att producera plutonium innebär att man producerar problem därför det har en halveringstid på 24 000 år så man blir inte av med det problemet på ett vettigt och billigt sätt.

– Finns det någon typ av kärnkraftsteknik som du ändå skulle förorda om man löser de problem som finns, eller är det ett självändamål att vara emot kärnkraft?

– Nej det är det inte, jag kan säga att när jag var utexaminerad ingenjör med kärnfysik i examen var jag för kärnkraft tills jag insåg problemen, det går säkert att bygga de säkra men då blir det ruskigt dyrt, avslutar Göran Bryntse.

Vad tänker då dom svenska kärnkraftsoperatörerna om ny kärnkraftsteknik om det blir tal om att ersätta dom befintliga reaktorerna i Sverige? Jo både Eon och Vattenfall är inne på moderna lättvattenreaktorer, så som dom som nu byggs i Finland,  alltså inte några snabbreaktorer som bättre kan utnyttja bränslet. Det säger Karl Bergman, forskningschef på Vattenfall.

– Innan det där är kommersiellt så skulle ju jag bedömma att vi är framme vid 2035, eller så, tidigast. Det gör att det är av begränsat intresse för oss att fundera över just nu.

– Det är ingen teknikutveckling som ni stödjer eller jobbar med idag?

– Nej det kan jag inte säga, vi följer givetvis vad som händer men jobbar inte aktivt med det, säger Karl Bergman på Vattenfall.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".