Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Kärnkraftsavvecklingen i Tyskland

Full fart på energiomställningen i Tyskland

Publicerat onsdag 22 augusti 2012 kl 13.58
Full fart på energiomställningen i Tyskland
(13 min)
1 av 3
Professor Martina Klärle visar solceller på ett hustak i Frankfurt. Foto:Marcus Hansson.
Här sker elektrolysen, med hjälp av elektricitet till vätgas.
2 av 3
Här sker elektrolysen, med hjälp av elektricitet till vätgas.
Robert Döring på Enertrag (till vänster) och Lutz Wiese, pressekreterare på Vattenfall i Berlin (till höger). Vattenfall är med och betalar 50 000 euro för vätgasfabriken.
3 av 3
Robert Döring på Enertrag (till vänster) och Lutz Wiese, pressekreterare på Vattenfall i Berlin (till höger). Vattenfall är med och betalar 50 000 euro för vätgasfabriken.

Den tyska energiomställningen pågår för fullt. Die energiewende innebär att 80% av landets energiförsörjning ska vara förnybar år 2050, nu står den förnybara delen för ungefär en femtedel. Enligt motsvarigheten till det tyska naturvårsverket har stängningen av de första åtta reaktorerna inte lett till någon ökning av landets koldioxidutsläpp. Kärnkraften har ersatts främst av sol och vind, visar statistik sammanställd av bland andra den tyska kolindustrin och finansminisiteriet. Die Energiwende verkar alltså ha fungerat hittills, men fortfarande återstår en stor utmaning då den största delen av Tysklands elproduktion genereras av kolkraft. Kritiker hävdar att det är i stort sätt omöjligt att ersätta allt med förnybar energi medans förespråkarna för den gröna energin menar att det bara är en tidsfråga.

En riktigt solig dag i maj i år bjuder forskningsinstitutet Fraunhofer in till konferens - energidagarna kallas det och man träffas i en ombyggd kyrka som idag är känd som Miljöforum.  De här dagarna leverar de mer än 1 miljon solcellsanläggningarna i tyskland mer än 1/3 av landets energibehov och i predikstolen avlöser talare från olika forskargrupper varandra. En av dem berättar muntert hur han utomlands brukar få frågan, om det verkligen stämmer att Tyskland tänker stänga av kärnkraften?

Ja, det är svårt att förstå hur världens näst största exportnation, världens fjärde största ekonomi, och världens sjunde största energiförbrukare, om tio år inte kommer att ha någon kärnkraft. För att få en del av svaret på frågan varför det är så, så tar vi tåget till Frankfurt, Tysklands ekonomiska maktcentrum. Där, uppe på ett tak med vidunderlig utsikt över hela stan, står lantmätaren Martina Klärle omgiven av solceller.

– Här  på taket har vi både gamla och nya solceller, förklarar Martina Klärle som är professor i geomatik, alltså ungefär lantmäteri, på högskolan i Frankfurt. Hela taket är ett slags laboratorium där man testar hur solceller påverkas av snö, fågelskit och olika vinklar mot solen.

– Solceller är inga konstigheter, förklarar hon. Här i kabeln kommer strömmen ut, säger Martina Klärle och pekar på den svara sladd som hänger ut på baksidan av varje solcell.

Martina Klärle brinner för solceller och för att hjälpa andra att installera dem har hon tagit fram ett webbverktyg som hjälper husägare att räkna ut om just deras hus lämpar sig för solceller. Tillbaka på hennes kontor visar visar hon hur det fungerar. Genast hittar hon ett hus med en passande yta - 68 kvadrat på taket. Förutom att sajten talar om huruvida ditt tak är lämpat så räknar den även ut hur mycket du kommer att tjäna på solcellerna - med hänsyn till kostnader för banklån.

Webbverktyg för solenergi

En knapptryckning senare får vi veta att inom en 20-årsperiod skulle en sån anläggning ge en ren vinst på 14 000 euro, alltså cirka 125 000 kronor. Liknande sajter finns för de flesta områden i Tyskland - och de är välanvända. 2011 installerades lika många solpaneler i Tyskland som alla föregående år tillsammans. Kapaciteten fördubblades alltså på bara ett år. Det betyder att en riktigt solig dag så producerar solcellerna idag lika mycket el som 20 genomsnittliga kärnreaktorer.

Men hur har Tyskland kunnat bygga ut de förnyelsebara energikällorna så mycket och så fort? Förklaringen är en särskilt lag för ersättning till producenter av förnyelsebar energi  - den så kallade EEG - Erneuerbare Energien Gesetz - en tysk exportschlager som kopierats av en lång rad länder i hela världen.

Det handlar om ett regelverk som ger producenter av förnyelsebar energi företräde i kraftnäten, förklarar Martina Klärle. När solen lyser eller vinden viner - ja då måste kärnkraftverken och kolkraftverken stänga ner och ge företräde för sol och vind. Ersättningen per kilowattimme är fastställd för 20 år framåt vilket innebär att producenterna - till exempel en villaägare i Regensburg med 45 kvadratmeter solceller på taket vet hur mycket han eller hon kommer att tjäna. Den säkerheten har gjort att det blivit lätt att få banklån för att bygga förnyelsebar energi. Det har i sin tur drivit på en teknologiutveckling som skapat jobb och innovation.

Idag har mer än en miljon människor i Tyskland solceller på taket. Därmed så håller ägarförhållandena inom energisektorn på att ritas om, bort från ett centraliserat ägande. Så den kanske största revolutionen med die Energiewende - är att makten över elproduktionen sprids ut. I Tyskland finns fyra stora energikoncerner, varav svenska Vattenfall är en, de har alla varit mycket sena att hoppa på det gröna tåget. Tillsammans äger de idag bara 6,5 procent av all förnyelsebar energi i Tyskland. Den enskilt största ägargruppen är vanliga hushåll med hela 40%. Resten är uppdelat på bland annat banker och lantbrukare.

De stora koncernerna börjar bli oroliga över den här utvecklingen och satsar på storskaliga lösningar för att behålla greppet. säger Martina Klärle:

Efter intervjun med Martina Klärle följer mig en av hennes studenter, Tarik Balcik, med på spårvagnen tillbaka ner till centralstationen. Han pekar ut hus med solceller på taket medans vi närmar oss de glänsande skyskraporna nere i centrum. Solen skiner, och Frankfurts nyvalde bortmästare har gått till val på att han vill göra Frankfurt till landets solhuvudstad. Die Energiewende har blivit ett positivt modebegrepp som alla vill skruda sig i. Alla talar om den nya gröna ekonomin och om hur idag fler människor jobbar med förnyelsebar energi än med kol och atomkraft.

I början var det många som tyckte att det var ett löjligt påhitt av gröna hippies, men som ingenjör ser jag kritiskt på tekniken och den fungerar, konstaterar Tarik Balcik.

Så den gröna energin flödar - frågan är bara vem som ska betala för den?

Tillbaka i Berlin tar jag pendeltåget till Potsdam för att träffa Reinhard Hüttl som är president för Tysklands tekniska vetenskapsakademi.

– Elen kommer bli dyrare, säger han. Det vore blåögt att tro något annat, säger Reinhard Hüttl. Men han tillägger att långsiktigt så blir det ändå en bra affär för Tyskland.

Långsiktigt är det en bra affär, Tyskland utvecklar teknologier som kan exporteras och det genererar arbetstillfällen, förklarar han.

Men i euforin över den gröna revolutionen är det också lätt att glömma bort att fortfarande mer än hälften av Tysklands elförsörjning kommer från kol och gas. Bara en av fem lampor drivs med förnyelsebara energikällor. Det mest av jobbet återstår alltså fortfarande att göra. Ändå menar Reinhard Hüttl att die Energiewende inte kan misslyckas.

Det kan inte misslyckas, det är bara en fråga om kostnader och hur fort det kommer att gå. 

Idag hamnar en stor del av priset för die Energiewende på konsumenternas elräkningar. Förra året subventionerades utbyggnaden av förnyelsebar el med 13 miljarder Euro. Det betyder en extraskatt på cirka 30 öre för varje kilowattimme för strömkonsumenterna. Visserligen bara några euro mer i månaden för ett vanligt hushåll, men Tyskland har redan bland Europas högsta elpriser. Ändå visar opinionsundersökningar att nära 80 procent av tyskarna tycker att extraskatten är acceptabel - eller till och med för låg.

Men - förutom att producera själva energin så gäller det också att transportera och lagra den.  Vindkraftselen från Nordsjön måste ner till sydtyskland, och solelen som  produceras i sydtyskland måste kunna lagras tills när den behövs. En lösning på lagringsproblemet som många sätter stort hopp till - är vätgas.

Det är en blåsig dag i Prenzlau, ungefär en timmes bilresa öster om Berlin. Överallt snurrar vindkraftverken för full fart, till exempel de tre precis bakom oss, med 138 meters navhöjd. Robert Döring från vindkraftbolaget Enertrag visar vägen in i ett litet hus som står vid foten av vindkraftverken.

Maskinen som väsnas är en elektrolysator och Robert Döring förklarar nästan skrikande att med hjälp av el från vindkraft så omvandlar den vatten till vätgas. Den här anläggningen är en milstolpe i Die Energiewende, säger Robert Döring. För utan vätgas går det inte att lagra de 40 TWh ström som kommer att behövas i Tyskland för att jämna ut flödet av förnyelsebar energi. Men vätgas - det kan lagras i stora mängder genom att helt enkelt pumpas in i det tyska stadsgasnätet. Nätet finns redan, och har en enorm kapacitet, säger Robert Döring.

– Att det redan funkar vet vi, för under efterkrigstidens Tyskland så var 50% av gasen i nätet vätgas, förklarar han.

Den vätgasen tillverkades genom att driva elektrysatorer med kol. Idag kan man göra samma sak med vind. Vätgas skulle alltså kunna lösa både överföringsproblemet och lagringsproblemet. Men - anledningen till att inte mer har hänt, är att det fortfarande är för dyrt. Frågan är alltså när det kan bli lönsamt att omvandla vindenergi till vätgas.

I ett rum i Enertrags nybyggda och luftiga högkvarter sitter Werner Diwald. Han är styrelseledamot i företaget som idag driver mer än 500 vindkraftverk.

– Redan idag producerar vi vind för 9 cent per kilowattimme, och det kommer att fortsätta sjunka - samtidigt som kol och olja kommer att bli dyrare. År 2020 kommer vindelen att vara billigare än kol och olja, och säkert är att vi 2020 kommer att vara billigare. Så på sikt är det den förnyelsebara energin som kommer hålla elpriserna nere, säger Werner Diwald.

Han får stöd i en forskningsrapport från  Fraunhofer-institutet som säger att redan om fem år så kommer vindkraftsel producerad på land att kosta lika mycket att producera som en mix av kol och kärnenergi.

Tiden talar alltså till de förnyelsebara energiernas fördel. Bara de senaste fem åren har priset på solceller rasat med  60 procent .Fram till slutet av det här decenniet, alltså om åtta år, räknar hela den gröna energibranschen med att priset för nya vind- och solanläggningar kommar att sjunka med 40%. Och den massiva utbyggnaden av solel de senaste åren har lett till strömpriset på börsen sjunkit med så mycket som 10% - vilket har lett till att den energiintensiva industrin i Tyskland, som inte är med och betalar för utbyggnaden av förnyelsebar energi, faktiskt fått billigare ström.

Energipriser

Det betyder att om några år kommer die Energiewende inte längre att vara en ideologisk fråga utan en fråga om att välja det billigaste alternativet. Men vad tänker Werner Diwald om Sverige då, som håller fast vid kärnkraften?

– Jag tror att det är fel väg att gå, helt enkelt eftersom det på sikt kommer att bli för dyrt och för att de förnyelsebara kommer att vara billigare.  De som håller fast vid kärnkraften är på lång sikt de ekonomiska förlorarna, säger Werner Diwald

Reporter Marcus Hansson, Berlin.
klotet@sr.se

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Psst...!
Vill du ta med dig Musikhjälpen i fickan? Ladda hem vår app så kan du fortsätta följa sändningen och önska låtar när du är på språng!
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.