Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

"Den globala uppvärmningens fader" James Hansen ger inte upp hoppet om klimatet

Publicerat torsdag 13 september 2012 kl 14.12
"Jag är inte modig, bara energisk"
(11 min)
James Hansen framför bilder sina barnbarn, som inspirerar honom att fortsätta sitt arbete. Foto:SR/Bergendorff

En forskare som varnat för den globala växthuseffektens konsekvenser i flera decennier, och som gått så långt att han låtit sig arresteras under protester mot USA:s klimatpolitik, är Doktor James Hansen, chef för NASA Goddard institute for space studies.

Klotet har träffat James Hansen som i USA ofta kallas "Den globala uppvämningens fader". Trots sin oro för klimatet tycker han sig se en ljusning nu, då hittills motsträviga republikanska politiker börjar ta frågan om växthuseffekten på allvar, säger han.

James Hansen är troligen USA:s mest kända klimatforskare som deltagit i otaliga TV-program. Till exempel hos David Letterman som skojar om den dystopiska undertiteln på Hansens bok "Mina barnbarns stormar, sanningen om den kommande klimatkatastrofen och vår sista chans att rädda mänskligheten"

Hansen blev känd för en bredare allmänhet när han 1988 vittnade inför amerikanska kongressen om vad som var att vänta med ett allt varmare klimat på grund av mänskliga koldioxidutsläpp. Nyligen publicerade han en ny statistisk beräkning som visar att den extrema sommarhettan över Europa 2003 (som dödade 50 000 människor) eller värmeböljan och skogsbränderna i Ryssland 2010 (som ledde till 15 000 dödsfall) är en effekt av mänskligt påverkad global uppvärmning. Sådant extremväder inträffar nu på 10 % av jordytan. Före 1980-talet handlade det om promillerisker, enligt Hansen.

James Hansen vill få folk att förstå att den globala uppvärmningen inte kommer att göra vädret just där de bor lika extremt varje säsong. Klimatets naturliga variation år från år kan jämföras med en sexsidig tärning, förklarar han: en sida ger extrem hetta, flera andra sidor bara varma somrar, och en sida en kyligare säsong. För att se hela bilden måste man titta på en väderkarta över hela jorden. Först då syns tydligt att det är ovanligt starka stormar eller torka någonstans på klotet.

James Hansen tänker skriva en ny bok där han ska förklara klimatvetenskapen ännu tydligare och han hoppas få den klar till nästa sommar. Idén fick han häromåret då den norske bästsäljande författaren Jostein Gaarder, berömd för sin filosofibok Sofies värld, ringde och berättade att Hansen vunnit Sophiepriset.

James Hansen ska alltså, liksom Gardner, skriva brev till en 13-årig tjej som heter Sophie. Men denna bok ska handla om klimatet oc vara skriven till en flicka som finns i verkligheten: nämligen hans eget barnbarn Sophie. (Som för övrigt är döpt just efter Gaarders bok, avslöjade dottern Kicki när Hansen fick Sophiepriset.)

Vi sitter på James Hansens kontor i New York där har lett NASA:s klimatforskning i mer än 30 år. Från början planerade han en rymdsond som skulle till Venus för att undersöka varför den planeten har en så extrem växthuseffekt som höjer temperaturen med 400 grader. På vägen blev James Hansen mer intresserad av vad som höll på att hända med klimatet här på jorden.

Hansen har förstås räknat på om det skulle kunna gå lika illa för jorden som för Venus, om vi bränner upp alla fossila bränslen. Men även om vi till slut troligen skulle komma upp i temperaturer som inte möjliggör liv, skulle det i alla fall inte bli flera hundra grader varmt. En klen tröst kan tyckas.

Jag frågar honom vad som fått honom att, till skillnad från så många andra klimatforskare, ta steget och bli aktivist?

Det är egentligen konstigt tycker 71-årigen James Hansen själv. Han beskriver sig som en inåtvänd person som gillar bäst att forska, men han ville inte att barnbarnen efteråt ska kunna fråga varför han inte gjorde något. Sedan var han naiv nog att tro att det skulle räcka med ett tal, och en massa vetenskapliga studier som styrkte vad han sa.

– Fast så enkelt är det inte när dessutom mäktiga intressen vill tysta en, säger James Hansen.

Idag förespråkar han att chefer för stora olje- och kolföretag borde stämmas av samma anledning som tobaksindustrin tidigare: för att de medvetet undanhåller fakta om sina hälsovådliga produkter.

Ett tag var James Hansen förbjuden av sin arbetsgivare NASA att överhuvudtaget uttala sig offentligt om klimatfrågan utan godkännande. Särskilt när han kritiserat förra presidenten Bushs administration för att frisera uttalanden om den globala uppvärmningens orsaker. Men Hansen lät sig inte skrämmas till tystnad. Inte ens när han i början av sin karriär drabbades av indragna anslag, som tvingade honom att säga upp medforskare.

På senare år har han inte bara uttalat varningsord i TV och på vetenskapliga konferenser utan även demonstrerat och blivit arresterad vid flera protester mot USAs omfattande kolbrytning, då bergstoppar jämnas med marken. Nu senaste utanför Vita huset.

I megafon berättar James Hansen hur han grät när Barack Obama valdes. Men presidenten har inte infriat sina löften om att på allvar ta itu med orättvisorna i att lämna över en uppvärmd värld till kommande generationer, beklagar han. 

– Men du har ju blivit starkt ifrågasatt, särskilt av klimatskeptiker förstås, men också tidigare av kollegor som inte tycker att forskare ska ägna sig åt opinionsbildning. Var kommer modet ifrån undrar jag?

– När jag väl bestämde mig för att berätta för folk vad jag vet så har det bara varit att fortsätta den vägen. Det kräver inget mod, bara en massa tid och energi, skrattar James Hansen. Men sedan blir han allvarlig. Det är starka krafter han slåss emot.

Kolindustrin betalar hela tiden för tv-reklam som säger att kol numer är miljövänligt och rent. Det pumpas dessutom upp naturgas ur skifferlagren i allt snabbare takt, och starka intressen driver på för att importera ännu mer Kanadensisk olja från tjärsand, fortsätter han.

Både Kongressens och presidentens politik styrs av kampanjbidrag och dödläget som uppstått mellan de två politiska partierna måste snabbt brytas om vi ska kunna stoppa klimatförändringarna medan det ännu går, anser James Hansen.

Hans egen lösning är att sätta ett pris på koldioxidutsläpp. Inte som ett utsläppshandelssystem som vore svårt att få igenom i USA, utan som en avgift på allt som ger koldioxidutsläpp.

–  Pengarna ska inte gå till statskassan utan direkt tillbaka till medborgarna så att de som är bra på att minska sitt klimatavtryck tjänar på det.

Det är en idé som James Hansen nu pratar med inflytelserika republikaner om och tycker sig få allt mer gehör för (då det inte innebär ökat statligt inflytande).

En koldioxidavgift skulle göra att de fossila energikällorna börjar betala för vad de faktiskt kostar i form av miljöförstöring, istället för att som idag vara subventionerade. Dessutom blir det då marknadskrafter som styr om det blir energibesparingar, fjärde generationens kärnkraft eller sol och vind som vinner i längden.

James Hansen framhåller Sverige som det goda exemplet och hoppas få draghjälp av svenska politiker som skulle kunna vittna mer om vad våra koldioxidskatter givit för effekt på ekonomi och utsläpp, så att fler länder följer efter.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".