Flera fältförsök med GMO-aspar i Sydsverige
Genändrade grödor väcker stark debatt i Europa. Mindre uppmärksammade är planerna på GMO-träd. Just nu pågår fältförsök med genändrade aspar på två ställen i Sydsverige. Trädens gener har förändrats så att de växer bättre i växthus. Nu är frågan om samma sak händer ute i naturen.
Bakom ett högt staket på en gammal rågåker utanför Halmstad växer snörräta radar med två meter höga aspplantor.
– Nu är vi inne på inhägnade området, med de genmodifierade träden där, pekar Stefan Jansson, professor vid Umeå Universitet, som leder forskningen.
Knappt 500 av asparna här är genändrade. Enstaka gener har stängts av eller förstärkts, så att träden växer bättre. Sen två år testas om de tål kyla, insekter och sjukdomar, men ännu finns inga färdiga resultat.
– Skulle man kunna identifiera någonting som ger bättre tillväxt så kanske det är någon som vill använda en sådan gen och stoppa in i något träd någon gång. Det vore väl bra för Sverige och bioenergiodlingen om det var en del som verkligen gav bättre tillväxt utan att det gav någon negativ konsekvens, anser Stefan Jansson.
Tillståndet från Jordbruksverket för det här fältförsöket gäller bara två år till när träden fortfarande är så unga att det inte finns någon risk för att de blommar och sprider sitt pollen. Om försöket inte får förlängning måste alla träden sen sågas ned, marken plöjas och sprutas med roundup-gift för att förhindra att asparna sprider sig med rotskott och det ska kontrolleras flera år efteråt.
Träden har nästan bara aspgener, plus en gen för antibiotikaresistens för att kunna skilja dem från vanliga aspar, och i ett fall också en gen från ogräset backtrav.
På kontinenten är ofta sådana här fältförsök med GMO omgärdade av taggtråd och larm för att förhindra sabotage. I Finland sågades ett helt fält med genändrade björkar ned för några år sen. Men runt de här gmo-asparna finns bara ett viltstängsel som på sin höjd kan hålla mumsande älgar borta. Och det står faktiskt en GMO-motståndare mitt bland asparna under intervjun. Han heter Bengt Svalander och bor nära försöksfältet. Bengt har jobbat i skogsindustrin i hela sitt liv och har skrivit debattartiklar mot genförändrade träd. Nu står han formligen och hoppar för att få komma in i samtalet.
Bengt Svalander är rädd för att GMO-träden kan leda till plantager med ändlösa rader av trädkloner som besprutas och gödslas och han skulle hellre se att forskningspengar satsades på att göra dagens skogsbruk mer ekologiskt hållbart. På grund av EU-regler kring GMO-halter i mat, har också biodlare fått problem att hindra att pollen från genförändrade växter, till exempel sådana här aspar hamnar i honungen. Och GMO-odling inom jordbruket i Nord- och Sydamerika och Asien avskräcker också Bengt, där stora multinationella bolag fått monopolställning på utsäde.
Hela debatten mellan Stefan Jansson och Bengt Svalander om GMO-träd
Hela debatten mellan Stefan Jansson och Bengt Svalander om GMO-träd (33:52)
Oklippt intervju
Onsdag 10 oktober 2012 kl 16:00 (Klotet)
Inga genändrade träd har hittills godkänts för att odlas fritt inom EU. Det är bara två GMO-grödor som fått sådant tillstånd, majs och potatis. I USA däremot odlas genändrade fruktträd, som papaya och plommon, och i Kina finns GMO-skogar. Hundratals hektar med popplar för att stoppa ökenspridning och där träden fått en gen för att göra eget insektsgift.
Professor Stefan Jansson hoppas att även svenskt skogsbruk kan få plantera genändrade träd i framtiden.
– Även om det här är grundforskning så vill man ju att det ska bli nytta med det någon gång, säger Stefan Jansson.
Det går inte att ta miste på Stefan Janssons frustration. Som gammal fältbiolog brinner han för miljön. På labbet har han och de andra forskarna som jobbar med djur- och växtegenskaper kraftfulla verktyg som Stefan tror skulle kunna ge nya snabbväxande träd som kan ersätta fossila bränslen. Sorter som är klimatanpassade och klarar sig utan gifter och gödsling.
