Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Mikroorganismer i kamp mot skadegörare

Publicerat onsdag 13 mars 2013 kl 13.35
Mikroorganismer kan öka skördarna och motverka skadegörare
(8:20 min)
1 av 4
Det pågår en kamp under jord mellan nyttiga mikroorganismer och skadegörare. Illustration Karl F. Berggren
De rödfärgade bakterierna håller gråmögel på behörigt avstånd. Foto:Pelle Zettersten/SR
2 av 4
De rödfärgade bakterierna håller gråmögel på behörigt avstånd. Foto:Pelle Zettersten/SR
Docent Sadhna Alström vid SLU i Uppsala.
3 av 4
Docent Sadhna Alström vid SLU i Uppsala.
Björn Andersson, fältpatolog på SLU.
4 av 4
Björn Andersson, fältpatolog på SLU.

Biologisk bekämpning av skadegörare inom jordbruket har funnit länge men har tack vare DNA teknik utvecklats stort de senaste åren. Nu kan forskarna identifiera vilka mikroorganismer som bäst kan bidra till att öka produktiviteten och till viss del ersätta kemiska bekämpningsmedel. På Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala studerar forskarna mikroorganismernas kamp mot elaka skadesvampar.

Docent Sadhna Alström som är forskare på SLU visar en svart-vit teckning som hon fick i början av 80-talet och som tydligt visar vad det här handlar om.

En kamp mellan nyttiga svampar och skadegörare som kämpar om näring och utrymme i och omkring växternas rötter, de illustreras av figurer som slåss. En av figurerna liksom strålar ut någonting och ska visa att bakterier i jorden många gånger använder kemiska substanser för att hålla elaka skadegörare på avstånd.

Sadhna Alström studerar alltså hur nyttiga bakterier och svampar kan användas för att motverka skadeangrepp på grödor. Hon plockar fram ett en rund odlingsplatta i genomskinlig plast där man tydligt ser hur bakterier håller en elak brun-grön mögelsvamp på avstånd, ett tydligt bevis på att det fungerar. 

– Här är en bakterie som hämmar och inte bara en svamp utan flera svampar.

Fördelen med att använda bakterier och svampar är att de kan ersätta kemiska bekämpningsmedel. Och det handlar inte bara om  miljöskäl utan också för att priserna på kemikalierna hela tiden stiger. Metoden används redan idag i stor omfattning, tillexempel så behandlas en stor del av det utsäde, alltså frön som säljs för storskalig odling i Sverige med bakterier för att motstå olika skadeangrepp, något som tidigare gjordes med kemikalier.

Men det finns många växter som ännu inte kan skyddas med den här tekniken, vilket kan bli ett problem i framtiden. För från 2014 ska EU direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel gälla. Det betyder inte att det blir förbjudet att använda kemikalier men att andra metoder i första hand ska användas. Omställningen drivs på av att många skadegörare har blivit resistenta mot de kemiska preparaten och att reglerna för kemisk bekämpning blir striktare. Björn Andersson som är fältpatolog på SLU berättar att särskilt fungiciderna, alltså kemiska substanser mot svampsjukdomar brottas med stora problem. 

 – Vissa grupper av fungicider som har stora problem med hormonstörande ämnen kommer att försvinna. Då kan det bli så att hela grupper av grödor kommer stå utan bekämpningsmöjligheter så det är viktigt att ta fram alternativa metoder, säger han. 

Men från laboratoriestadiet till att få det här att fungera i fält, i verkliga odlingar är det en lång väg att gå, säger Sahdna Alström. 

– Det kan hända att de fungerar i växthus eller på fält här i närheten men det är inte lika säkert att de fungerar i Norrland eller i Skåne. 

För att få fram de mest verkningsfulla bakterierna eller svamparna samlar forskarna in ett stort antal varianter. Sen gör de tester och väljer ut dem som fungerar bäst, det handlar alltså inte om att manipulera och ändra på bakterierna eller svamparna utan att selektera ut dem mest effektiva. 

  – Sen identifierar vi dem via DNA-sekvensering, säger Sadhna Alström.

 – Vad tror du framåt, kommer den här metoden att kunna ersätta kemiska bekämpningsmedel?

– Nej det är nog en lång väg dit, vi tror att de kan användas som ett komplement till kemiska bekämpningsmedel. Men däremot har många av de här organismerna visat att de kan öka skördarna och där tror vi att det finns en större potential, berättar Sadhna Alström, docent på Sveriges lantbruksuniversitet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".