Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Kinas miljökris hotar utvecklingen

Publicerat onsdag 5 juni 2013 kl 06.34
Nyhetsinslag om Kinas miljökris
(1:53 min)
1 av 5
Kinesisk kvinna bär ansiktsmask mot smog Foto: © Curt Carnemark / World Bank
Karl Hallding Stockholm Environment Institute
2 av 5
Karl Hallding Stockholm Environment Institute
Par i andningsmask på Himmelska Fridens torg i januari 2013.
3 av 5
Par i andningsmask på Himmelska Fridens torg i januari 2013.
Demonstrationer mot utsläpp från petrokemisk fabrik i Ningbo 2012.
4 av 5
Demonstrationer mot utsläpp från petrokemisk fabrik i Ningbo 2012.
Byggarbetare i Kina. Foto: © Curt Carnemark / World Bank CC BY-NC-ND 2.0
5 av 5
Byggarbetare i Kina. Foto: © Curt Carnemark / World Bank CC BY-NC-ND 2.0

Kina försöker locka tillbaka sina toppforskare från utlandet, till exempel från Sverige. Men en faktor som kan motverka det här är miljöförstöringen som följt i spåren på Kinas snabba ekonomiska utveckling under senare år. De stora utsläppen till luft, vatten och mark är hälsovådliga och välutbildade kineser flyr landet enligt Karl Hallding på Stockholm Environment Institute.

– Kina är i en väldigt svår situation. Miljömässigt är man inne i en pågående mycket allvarlig miljökris. Det här riskerar hela den framtida kinesiska utvecklingen. De människor som kan i Kina idag, de lämnar landet. Även kineser är rädda för att barnen ska växa upp och få dålig hälsa och det får man idag om man bor i Kina, säger Karl Hallding på miljöforskningsinstitutet Stockholm Environment Institute.

I en rapport till fredsforskningsinstitutet Sipri pekar kinaforskaren Karl Hallding på flera allvarliga miljöproblem som bristen på rent vatten i norra Kina, extrema halter av hälsofarliga luftföroreningar i städerna och torka och översvämningskatastrofer som förvärras av klimatförändringar. Dessutom har antalet missbildningar hos spädbarn de senaste 15 åren nära fördubblats. Det handlar om till exempel skador på hjärna och ryggmärg som kan kopplas till de tungmetaller som industri och kolkraft släpper ut.

28-åriga Li i Peking, som väntar sitt första barn säger att hon har många bekanta som flyttat ifrån Kina på grund av föroreningarna. Och kanske kommer hon i framtiden att göra samma sak.
– Mina bekanta har flyttat till USA, Holland, Nya Zeeland, Australien och flera andra länder på grund av föroreningarna, säger Li, som inte vill uppge sitt efternamn.

Karl Hallding konstaterar att Kina under senare år har haft en mycket ambitiöst program för att minska energi- och vattenanvändning och utsläppen från industrin. Landet är ledande när det gäller förnybara energikällor som sol- och vindkraft, men de våldsamma energi- och råvarubehoven när 1,3 miljarder människor vill ha en levnadsstandard som i väst, måste ändå till största delen mättas med kolkraft. Miljösatsningarna räcker helt enkelt inte till.

– Jag tror att det här är mycket allvarligt. När man tänker stora globala företag som tidigare har lagt sina utvecklingsavdelningar i Kina så tror jag inte de kommer att göra det i framtiden för det kommer att vara väldigt svårt att rekrytera personal till dem. Folk vill inte bo i den typen av miljöer, enligt Karl Hallding som leder forskningsprogrammet "Rethinking development" på Stockholm Environment Institute.

– Det kom en mycket intressant rapport från Hongkong China Banking Corp, en av världens största banker, för ett par år sen där man gjort en studie av risker associerade med klimatförändringar bland G20-länderna, fortsätter Karl Hallding. Kina kom ut med den tredje största risken främst vad gäller torka och översvämningar, och det gällde både för tillverkning, företag som verkar i Kina och handlar med landet. Rapporten säger att man ska tänka sig för flera gånger innan man gör affärer med Kina framöver eftersom det inte kommer att finnas tillräckligt med vatten för ett ökat företagande.

– Vad gör kommunistpartiets ledning och hur medvetna är man om problemet?
De ligger nog sömnlösa och tänker på de här frågorna. Man satte igång en mycket ambitiös politik redan under förre presidenten Hu Jintao för 10 år sen för att minska energi- och vattenintensiteten i ekonomin samt få kontroll på utsläppen av föroreningar och återbeskoga Kina. Den politiken fortsätter och man gör nog vad man kan, dilemmat är de totala volymerna av den kinesiska tillväxten är så ofantlig att även om man gör väldigt stora landvinningar ren teknik och förnybara energikällor så tillväxten i de gamla bruna energikällorna mycket större i totala termer. Det här är en ekvation som inte går ihop. Fotavtrycket av ett så stort lands tillväxt är något vi inte har sett tidigare i historien. Det finns inte tillräckligt med resurser för att förse så stora länder som Kina och Indien med vad som krävs för en så här snabb tillväxt.

– Vad är det för resurser?
– Det är mineraler, fossila energiresurser, förnybara resurser som rent vatten och luft, och ekosystemtjänster som klimatet där om vi ska klara två graders målet så får vi inte släppa ut mer än en viss mängd i världen. Den kakan måste fördelas och den räcker inte, svarar Karl Hallding.

– Om du skulle dra upp ett scenario, vad gör Kinas medelklass om de inte längre får det bättre och miljöproblemen blir allt mer allvarliga?
– Det finns en risk att Kina faller sönder på ett eller annat sätt. Kanske inte i olika länder, men att det sker en sorts implosion. Jag tror inte att man ska räkna med 7-8% ekonomisk tillväxt i mitten på 2020-talet.

– Men kan inte tillväxten bli allt mer tjänstedriven och slut bygga på ökad användning av naturresurser och energi?
– Rent teoretiskt sätt skulle man kunna tänka sig det. Men först ska vi komma ihåg att Kina är ett land som inte är uppbyggt som våra ekonomier är. Här behöver vi i princip bara underhålla vår infrastruktur. Kina har inte den infrastrukturen än. 100 tals miljoner människor lever ännu i enorm fattigdom och man måste bygga skolor, sjukhus, järnvägar, vattenkraftverk och vindkraftverk. Det finns ingen möjlighet att bygga ut förnybar el för att förse Kina som de behöver för att kunna fortsätta sin utveckling.

Protester mot föroreningar har seglat upp som en av de främsta orsakerna till motstånd mot regimen. Men enligt Linda Jakobson som är kinaforskare vid australiensiska Lowy Institute så ligger fortfarande folks ilska över den omfattande korruptionen och ett rättsväsende som inte fungerar högre upp på listan än miljöförstöringen.

Enligt en rapport från Asiatiska Utvecklingsbanken så finns 7 av världens 10 mest nedsmutsade städer i Kina och bara sjukdomar på grund av luftföroreningarna beräknas kosta mer än en procent av Kinas BNP idag. Kommunistpartiet är besatta av ekonomisk tillväxt, gärna 7-8 % per år, för om folk hela tiden får det märkbart bättre så är tanken att de inte ska bry sig om demokrati. Men få välutbildade människor är intresserade av en topplön i smoggstäder där priset är cancer, hjärtinfarkt eller astma.
Hör mer: Studio Ett i Peking: Kinas växande miljöproblem Studio Ett: Kan Kina lösa miljöproblemen?

Referenser:
Weihua, Li et al, Environment and Reproductive Health in China: Challenges and Opportunities, Environ Health Perspect. 2012 May; 120(5): a184-a185. doi: 10.1289/ehp.1205117

Yinping Zhang et al, Reducing Health Risks from Indoor Exposures in Rapidly Developing Urban China, ehp Health Consequences, Online 10 May 2013 http://dx.doi.org/10.1289/ehp.1205983
The Guardian om Kinas cancerbyar

Johan Bergendorff
johan.bergendorff@sr.se

David Carlqvist
david.carlqvist@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".