Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Tällberg Forum 2013: Om globalisering, Big data och New Economic Thinking.

Publicerat onsdag 19 juni 2013 kl 16.18
Nya former för ekonomi och samarbete
(8:17 min)
1 av 5
2 av 5
3 av 5
Jaqueline McGlade, fd generalsekreterare för EUs miljöbyrå på scenen i Tällberg. Foto: Sveriges Radio/ Kristola
4 av 5
Eric Beinhocker, VD för Institutet för New Economic Thinking vid Oxford Martin School. Foto: Sveriges Radio/ Kristola
5 av 5
Pete Ondeng, grundare av East Africa Leadership Institute Foto: SR / Kristola

Det stora tältet som står uppställt mitt i den vackra byn Tällberg i Dalarna, med utsikt över gröna ängar, faluröda stugor och sjön Siljan, var i år inrett som ett situation room - mötesrummet i vita huset där USAs president och hans team möts i en krissituation. Stora dataskärmar i tältet visade aktuella väderrapporter, flygtrafik, nederbördsmönster, koldioxidutsläpp och annat som skulle inspirera mötesdeltagarna att diskutera lösningar på brinnande världsproblem - allt från den aktuella konflikten i Syrien till fattigdomsbekämpning och miljöproblem. Tällbergstiftelsens programchef Rebecca Olivier förklarar tanken:

– Aldrig i vår historia har vi kunnat mäta och hålla koll på så mycket. Men vad gör vi med all den här datan? Gör vi rätt saker? Använder vi den här kunskapen för beslutsfattande, och blir vi bättre på att ta bra och rätt beslut för en positiv utveckling?

80 procent av den datainformation som finns idag, fanns inte för tre år sedan. Det är data från sociala medier som ökat explosionsartat.

– Det är text, sociala medier, det är interaktioner helt enkelt mellan människor.

Mikael Hagström på SAS institute analyserar och säljer kunskap från så kallad "big data" Hör honom berätta om FN-projektet Global Pulse där företaget utarbetat metoder för att följa epidemier och förutspå jordbävningar genom att följa och analysera människors twittrande i ljudfilen ovan. Här nedan en film från economist Magazine om fenomenet.

Pete Ondeng, chef och grundare av  Östafrikanska Ledarskaps Institutet i Kenya, tycker att något av det bästa med globalisering är möjligheten att lära av andra och kunna undvika andras misstag.

– Vi har lärt oss om ny teknik, solenergi och annan förnyelsebar energi som inte fanns på kartan när ni i väst byggde era ekonomier. I bästa fall kan vi hoppa direkt på det tåget nu när det är dags för oss att utveckla våra samhällen, säger han.

Men många afrikanska länder upprepar ändå gamla felsteg och fortsätter tömma jorden på ändliga resurser som olja, kol och mineraler. Inte sällan med hjälp av kinesiska investerare.

– Jag mötte en kinesisk ekonom på Tällbergs scen som sa "Ni kanske tycker att Kina äter er lunch, men vi bjuder i alla fall ut er på middag".

– Men jag svarade honom: Ni äter inte bara vår lunch, ni äter vår midddag och vår frukost också! säger Pete Ondeng.

– Kinas hunger efter resurser är enorm. De kommer inte till Afrika och bygger vägar och annat för att hjälpa oss. De gör det för sin egen skull, för att få ut råvaror. Om de afrikanska länderna ska fortsätta att sälja sin själ bör de i alla fall se till att få ut nånting av det själva.

Kinas expansion är verkligen en global fråga och inte lätt att lösa, avslutar Pete Ondeng

I Tällberg diskuterades också ekonomiska frågor. Den pågående finanskrisen har varit en riktig jordbävning för världens ekonomer, det säger Eric Beinhocker, en brittisk ekonom som menar att dagens teorier måste skrivas om, något som miljöekonomer länge sagt, men nu börjar även tradtionella ekonomer svänga.

– En del av de ekonomer jag talar med tror fortfarande att de traditionella teorierna är korrekta och det bästa sättet att sköta vår ekonomi, medan ungefär lika många tror att vi måste hitta helt nya synsätt och ramar.

– Men de allra flesta är nog nånstans i mitten. De vet att de ekonomiska teorier vi haft hittills inte fungerar särskilt bra, men de är inte övertygade om att pröva nya vägar. Det är den allra viktigaste gruppen att övertyga nu

sa Eric Beinhocker, som nyligen startat ett forskningscenter för nytt ekonomiskt tänkande vid universitetet i Oxford. Institute for New Economic Thinking

Enligt Beinhocker har ekonomer traditionellt fått lära sig att ekonomin är ett jämviktssystem som optimalt levererar bästa möjliga resultat. Sådant som klimat- och miljöproblem har alltid räknats som sidoeffekter, externaliteter.

Nu behövs ett annat synsätt, och det börjar också komma, enligt Eric Beinhocker, där man istället ser på ekonomin som ett mer komplext nätverk som är sammankopplat med vår lika komplexa planet och biosfär. De här två systemen är inte frikopplade från varandra, utan sammanflätade och Beinhocker tror att ekonomisk framgång beror på hur vi kan samverka med och hantera miljön omkring oss.

– Ibland blir diskussionen om ekonomin som en pingpongmatch mellan människor som säger "ekonomin måste växa för att människor ska få jobb och fattiga länder ska kunna utvecklas" och en del inom miljörörelsen som säger att tillväxt är fult  och något vi måste sätta stopp för.

Det är inte särskilt fruktsamt tycker Eric Beinhocker. Antingen hittar vi ett nytt sätt att växa eller så kommer vi inte att ha någon tillväxt alls, det kommer naturen att se till på ett eller annat sätt, säger han.

På INET i Oxford samlas just nu forskare som funderar på hur man kan skapa stabilare finanssystem, och hur man ska räkna på ekonomisk ojämlikhet och hållbar utveckling, men också hur man kan stimulera tillväxt och innovation.

Till sist några ord från Jaqueline McGlade, som till för bara en månad sedan var generalsekreterare för EUs miljöbyrå EEA, men som nu går vidare efter tio år på positionen. Hon deltog i många samtal på Tällberg forum men jag passade på att fråga henne vilka miljöfrågor EU egentligen lyckats lösa, enligt henne.

– Vi har fortfarande mycket arbete att göra för att förbättra luftkvalitén i våra städer, liksom vattenkvalitén på vissa ställen och för att minska förlusten av biologisk mångfald. Men utan EUs lagstiftning hade läget säkerligen varit ännu sämre, och vi skulle fortfarande ha badat i avfloppsvatten, säger Jaqueline McGlade.

– Så man kan sannerligen säga att med en växande befolkning och ett ökande tryck på miljön är det en utmaning bara att hålla den nivå vi har idag.

– Däremot har EU tyvärr misslyckats med att hitta en balans i hur vi använder resurser och hur mycket som blir avfall och deponeras eller bränns upp.

När det gäller Europas ansträngningar att minska sina klimatutsläpp sa Jaqueline McGlade att den ekonomiska krisen tyvärr fått flera länder som drabbats av stor arbetslöshet att prioritera ner frågan, samtidigt säger hon att många länder ser att klimatarbetet också kan vara ett sätt att samtidigt reformera Europas ekonomi.

Men finns det verkligen exempel på att länder i Europa försöker förbättra ekonomin genom att göra miljövänliga investering?

– Det finns tecken överallt. De skandinaviska länderna och Tyskland gör stora investeringar i grön ekonomi, på traditionella områden som byggnader och infrastruktur.

– Men de nya idéerna kommer från Spanien, Portugal och till viss del Irland och Grekland. Det är fascinerande att när man sjunkit så lågt är det som att vissa börjar tänka "det måste finnas en utväg" och då kommer idéerna, nya gröna entreprenörer, till exempel inom delandets ekonomi eller skatteväxlingar.

Det kan handla om att beskatta överskott, där människor har ett val. Till exempel högre skatt om man har två hem, eller att hur man kan beskatta vattenanvändning. Det kan se litet olika ut beroende på vad landet har för tillgångar, avslutar McGlade.

Nu går Jaqueline McGlade vidare med ett nytt projekt som handlar om att sprida kunskap på nätet och över hela världen om hur vi kan bygga hållbara samhällen. Det handlar om nya sätt att arbeta tillsammans, som vi ska berätta mer om i Klotet i höst.

– Vi har tekniken, men nu behöver vi smarta sätt att tänka. I framtiden kommer vi att behöva lära oss samarbeta med människor över hela världen. Inte bara med dem vi gillar, utan också med dem vi inte känner, inte förstår och kanske inte ens tycker om.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".