Det produceras mer miljöcertifierat än det säljs.

Omkring 3-4 procent av den mat som säljs i Sverige är ekologisk. Foto: Scanpix/ Claudio Bresciani
Omkring 3-4 procent av den mat som säljs i Sverige är ekologisk. Foto: Scanpix/ Claudio Bresciani

Försäljningen av miljömärkta varor har ökat kraftigt de senaste fem åren, enligt studien State of Sustainability Initiatives Report. Men den visar också att produktionen av samma varor är ännu större. Många miljöcertifierade varor säljs därför som konventionella, utan att kunderna vet om det. Eva Eriksson, hållbarhetschef på Löfbergs rosterier tycker att efterfrågan på miljöcertifierade varor är för liten:

– Ja, efterfrågan av certifierade produkter är inte lika hög som av produktionen av dem. Ofta går man på pris, och då är de certifierade produkterna dyrare, som regel.

Publicerat torsdag 7 november 2013 kl 14:09

ML: I den här studien har forskarna tittat på tio olika produkter. Det är livsmedel som kaffe, kakao, the, socker och bananer och så sojabönor, palmolja, biobränsle, skogs- och bomullsproduktion. Totalt har de studerat 16 olika miljömärkningar.

Generellt har alla produktsorter ökat de senaste fem åren, vissa mycket kraftigt. Kakao och  bomull tex med över 50 procent och miljömärkt kaffe har ökat med drygt en fjärdedel mellan år 2008 och 2012.

JB: Det låter ju mycket - men hur stor del av den totala produktionen handlar det om nu då?

ML: Det är fortfarande en liten del. Ta bananer tex, världens populäraste frukt. Även om det idag finns stora, välkända märken som Chiquita tex som valt att certifiera hela sin produktion, så är ändå bara knappt fem procent av alla världens bananer odlade på ett miljövänligt sätt. Resterande 95 procent fortsätter att odlas konventionellt, vilket kan innebära användning av stora mängder kemikalier som kan vara farligt både för människa och natur.

IVL som leder forskningsprojektet ENTWINED höll ett seminarium i veckan där man diskuterade rapporten och där träffade jag bland andra Anna-Karin Lindberg miljöansvarig på ICA Sverige - så här sa hon om mängden miljömärkta produkter ute i handeln..

– Miljömärkta och ekologiska livsmedel står ju fortfarande för en liten del av försäljningen. I Sverige är det ungefär 3-4 procent av den mat som säljs som är ekologisk. Sen äkar den i förhållande till sig själv.

JB: Bara 3-4 procent av sålda livsmedel är alltså ekologiska. Och även övriga miljömärkta varor är fortfarande  en försvinnande liten del?

ML: Ja, men det som ändå driver på den här utvecklingen det är att allt fler riktigt stora företag bestämmer sig för miljömärkt produktion. Vi nämnde ett stort bananföretag tidigare. Andra exempel är när kedjor som IKEA och HM bestämmer sig för att deras bomull ska klara miljömärkningen Better Cotton, som är bättre än vanlig bomullsodling men långt ifrån ekologisk, då börjar det ju handla om helt andra volymer. Faktum är att det enligt forskarna produceras ett överskott av miljöcertifierade råvaror just nu, vilket fått litet oväntade effekter. Såhär sa Eva Eriksson, hållbarhetschef på kafferosteriet Löfbergs som jag också pratade med.  

– Det betyder att ungefär femtio producent av allt kaffe som produceras som certifierat säljs inte som sådant, så det ingår i de andra produkterna urtan att konsumenten betalar för det.

– Så man köper egentligen då miljömärkt kaffe, men man vet inte om det? Man köper det som konventionellt?

– Ja, det säljs ju då som konventionellt, trots att det är certifierat odlat.

JB: Gäller det här för andra de andra produkterna också?

ML: Ja, det gäller faktiskt alla produkter man tittat på i den här studien. Det produceras mycket mer miljömärkta varor än vad vi konsumenter köper. Här i Sverige är det väl känt att vi periodvis haft ett överskott av ekologisk mjölk tex som då sålts som vanlig mjölk, utan några extra prispålägg.

JB: Men varför är det så då?

ML: Eva Eriksson sa ju här att det inte är tillräckligt många konsumenter som är beredda att betala vad det kostar att köpa miljömärkt. Efterfrågan är alltså inte så stor. Och företagen är inte beredda att sänka priset, eftersom de bland annat betalar extra för att få använda själva miljömärket.

Men sedan gör nog många företag samma bedömning som kafferosteriet Löfberg. De tror nämligen att efterfrågan kommer att öka i framtiden så de ser till att börja köpa in mer miljöcertifierat redan nu. Och då kan det bli obalans mellan utbud och efterfrågan. Löfbergs har tex bestämt sig för att allt deras kaffe ska vara miljöcertifierat 2016, vare sig kunderna vill eller inte.

JB: Och så hoppas de förstås kunna ta mer betalt för det kaffet då.

ML:  Säkert. Forskarna i Entwinedprojektet tror också att det till viss del handlar om riskhantering för företag som ger sig in på känsliga produktområden. Man kan ta exemplet palmolja, där miljöorganisationer var med och drev en stor debatt får några år sedan då det stod klart att den ökade produktionen av olja ledde till regnskogsskövling. Genom att företagen väljer en miljöcertifierad produkt hoppas de få bättre kontroll över hur deras produkter tillverkas och på så sätt minska risken att de ska drabbas av negativ press.

Sedan är det också så, om vi fortsätter med kaffeexemplet, att allra mest miljömärkt kaffe säljs till kaféer och restauranger som gör så stora vinster på varje kopp att det inte gör nåt om de betalar litet mer för att köpa in ekologiskt kaffe. Det tar de igen på att det ger dem en bättre image.

JB: Men den här studien visade väl också att det blir allt fler olika miljömärken och certifieringar?

ML: Ja, något som företagen i regel gillar, men konsumenterna ogillar, eftersom det riskerar att leda till ökad förvirring, berättade Carolyn Fisher, en annan forskare i projektet. Det som hänt är också att många stora företag börjat ta fram egna märken. Och så här beskriver Carolyne vad den konkurrensen kan leda till.

– NGO groups will not be able to ask the same stringency that they might if they were operating on their own. Because otherwise industry can come in with it's own version and take away large part of their market share.

ML: Det kan förstås bli svårare för märkningar som är drivna av frivilligorganisationer, tex svenska Bra miljöval, att ställa hårda miljökrav på företag om det finns andra märken med lägre krav som företagen då kan välja att byta till.

JB: Vi har ju ett aktuellt exempel på svenska miljömärkningen Svanen som sänkt kraven betydligt på hur mycket bomull som måste vara ekologiskt odlad för att få använda deras märke. Från 100 procent till 10 procent ekologiskt odlad bomull för att få med fler företag. Men Svanen själva säger att det inte handlar om att de anpassat sig till nya mindre krävande miljömärkningar, utan mer om brist på ekologiskt odlad bomull.

ML: Just det. Och det här är verkligen en knäckfråga. För vad är bättre för miljön, att några få företag väljer att producera med riktigt höga miljökrav, eller att de som producerar riktigt stora volymer gör något som är litet bättre för miljön? Det har forskarna i den här studien inget svar på. Men Vivek Voora, projektledare på International Institute for Sustainable Development, som ligger bakom hela rapporten, hoppas att flera konkurrerande märken trots allt ska leda till ett ännu större genomslag för miljövänligare produktion

– I think we feel fairely hopeful that owerall sustainability standards are moving us in the right direction. We feel that we would like to see it move even faster, of course. And sometimes it's one of those things that takes a long time to start up, and when you hit a critical masse, things pick up exponentially.

ML: Det kan vara en av de här sakerna som tar lång tid att sätta i rörelse, men när tillräckligt många väljer miljömärkta produkter så att man når en kritisk massa så kan produktionen börja öka exponentiellt.

JB: Ungefär som det blivit med toapapper och disk och tvättmedel i Sverige där det numer nästan bara säljs miljömärkt.

JB: Men hur säker kan jag vara på att jag gör skillnad för miljön om jag väljer att köpa miljömärkta varor?

ML: Ja just det har man inte tittat på i den här studien, men det ligger väl underförstått att man utgår ifrån att det gör skillnad. Såhär svarar Mark Sanctuary på precis den frågan som jag också ställde..

– Jag kan säga såhär; vi har inte bevis att det här leder till en bättre miljö, men det betyder inte att det inte gör det. Men vetenskapligt kan vi inte hänvisa till en rad rapporter. Det är fortfarande ett frågetecken.

– Men personligen när jag väljer, så försöker jag ta reda på så mycket information som möjligt. Jag tror det kan hjälpa oss att göra bättre val.

JB: Ja, det här med vilken sorts odling som egentligen är bäst för miljön är ju komplicerat om man tittar på en produkts hela livscykel. Särskilt när det gäller klimatutsläpp så är det inte självklart att ekologisk odling är bättre än konventionell, eftersom ekoodling kräver mer mark och bearbetning. Men forskning visar att ekoodling till exempel gynnar biologisk mångfald eftersom man inte sprutar med gifter mot skadeinsekter och ogräs, och så ökar bördigheten i marken.

Skriv ut

Dela