Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.
Hållbart mode

Mistra Future Fashion - forskning om hållbart mode

Publicerat onsdag 28 maj 2014 kl 17.07
Mistra Future Fashion
(12 min)
1 av 4
Chefen för Mistra Future Fasion-programmet Mats Westin på SP Sveriges tekniska forskningsinstitut. Foto: SP
Pernilla Walkenström på Swerea IVF är styrelseordförande för programmet Mistra Future Fashion Foto: Swerea IVF
2 av 4
Pernilla Walkenström på Swerea IVF är styrelseordförande för programmet Mistra Future Fashion Foto: Swerea IVF
Susanne Sweet på Handelshögskolan i Stockholm Mistra Future Fashion-programmet. Foto: HHS
3 av 4
Susanne Sweet på Handelshögskolan i Stockholm Mistra Future Fashion-programmet. Foto: HHS
Cellunovamaskinen på Swerea IVF. Foto: Swerea IVF
4 av 4
Cellunovamaskinen på Swerea IVF. Foto: Swerea IVF

Europas största forskningsprogram om hur man kan ställa om till mer miljövänligt mode med 35 forskare från olika vetenskapliga områden och 60 miljoner kronor i budget på 4 år heter Mistra Future Fashion. Även om forskningssatsningen är svensk så ingår också danska och brittiska forskare, men också Hennes och Mauritz och några andra textilföretag.

Forskarna vill lösa alla miljöproblem i hela klädkedjan, från bomullstuss till soptipp och allt däremellan. Hur ska man få fram miljövänliga tyger som inte kräver en massa färskvatten att tillverka och inte sprider gift? Kan modebranschen designa så att man kommer bort från slit och släng. Hur ska man få konsumenter att sluta köpa plagg som sedan aldrig används och direkt hamnar i soporna och hur kan man ge gamla kläder ett nytt liv genom att återvinna tyget?

På industriforskningsinstitutet Swerea IVF i Mölndal håller forskarna på att ta fram en ny sorts miljövänligt tyg från svenska granar och tallar som de kallar Cellunova. Just nu finns en mindre forskningsmaskin av meterehöga plåtlådor med en massa snurrande valsar och slangar och en balja med vätska i som kan få den genomskinliga trädmassan att stelna till textilfibrer.

Jämfört med till exempel viskostyg som också görs av trädråvara så är den här metoden betydligt mer skonsam mot miljön enligt Pernilla Walkenström som är styrelseordförande för programmet Mistra Future Fashion. Men eftersom det är skogsindustriföretag med i forskningsprojektet så sätter framtida patentansökningar stopp för att berätta några detaljer.

Det nya tyget kan bli en framtida produkt för svensk massaindustri när nu den digitala revolutionen gjort att det inte köps så mycket papper längre. Nu hoppas Pernilla Walkenström att man snart ska kunna bygga en demonstrationsanäggning och hon tror att det kan sys kläder av den nya sortens tyg inom några år bara.

2004 las den sista olönsamma viskosfabriken ned i Sverige. Numer blir svenska granar till viskostyg i Indien och Kina, med försurande svavelutsläpp som följd. Men Pernilla Walkenström hoppas alltså att miljövänligt Cellunovatyg ska bli en del av ny tekoindustri och rädda de svenska massabruken, men klimatet och miljön räddas inte bara med nya sorters tyger, enligt Pernilla. Det kommer att krävas effektiv återvinning också.

Det är naturligtvis bäst om insamlade kläder återanvänds. Men om de är för trasiga så vill man ju inte elda upp dem bara som är vanligast i Sverige och heller inte att de ska bli bara till lump som stoppning i möbler och sådant som det oftast är idag med det som trots allt återvinns.

Nej ska man behålla värdet så vill forskarna kunna lösa upp trådarna och väva nya tyger av dem, men det är inte enkelt. Det är ofta en salig blandning av material i våra avlagda plagg och även om det står 100 procent bomull, så stämmer det inte, berättar chefen för Mistra Future Fasion-programmet Mats Westin på SP Sveriges tekniska forskningsinstitut. Tråden är nästan alltid av polyester och tvättrådslappen likaså. Skulle plagg göras i bara ett textilmaterial så skulle återvinningen förenklas avsevärt.

De forskare på Chalmers som nu tar fram bättre återvinningstekniker för gamla kläder upptäckt att redan efter några tvättar så hade både bomulls- och polyesterfibrerna blivit betydligt svagare och att det finns en gräns när man inte längre kan använda dem i nya tyger.

Återvinning och nya miljövänliga tyger som kan ersätta bomullsodling behövs för att klara att vi ska bli några miljarder till på jorden under kommande decennier som vill klä oss. Efterfrågan på bomull ökar hela tiden, men inte produktionen och det kommer att bli en konkurens med matproduktion i framtiden tror Mats Westin.

Klädbibliotek är ett annat exempel på mer hållbar klädkonsumtion är klädbibliotek. Susanne Sweet på Handelshögskolan i Stockholm som basar över den samhällsvetenskapliga forskningen inom Mistra Future Fashion-programmet, nämner ock exempel med Mud jeans i Holland som leasar ut sina jeans.

När Mistra-forskarna frågat unga svenskar mellan 15 och 30 år så svarar många att de vill handla mer hållbart, men att de inte vet hur. Enligt Susanne Sweet så kommer det att behövas nya affärsmodeller och att samhället sätter ett tryck på modeindustrin att gå fortare fram.

Miljöorganisationeras kampanjer ger effekt enligt Susanne Sweet och påverkar klädföretagen, men vill att kommuner och landsting också använder sin enorma köpkraft när det gäller textilier för att svänga marknaden mot mer hållbarhet. Marknadens aktörer kommer att behöva både kramar och piskor och hittills har inte regeringen gjort tillräckligt anser Susanne Sweet, men nu är det på gång ett arbete både krång att minska giftiga kemikalier och textilåtervinning som hon välkomnar.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".