Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Orangutangslakt i palmoljans rike

Publicerat onsdag 17 december 2014 kl 13.35
Reportage om palmoljeplantager i Aceh Indonesien
(16 min)
 
1 av 10
Vägar till plantagerna öppnar upp ny regnskog för bosättning och skövling. Foto: Marcus Hansson / Sveriges Radio
2 av 10
Vägar till plantagerna öppnar upp ny regnskog för bosättning och skövling. Foto: Marcus Hansson / Sveriges Radio
Orangutanger blir hemlösa när regnskogen skövlas för palmolja. Foto: Marcus Hansson / Sveriges Radio
3 av 10
Orangutanger blir hemlösa när regnskogen skövlas för palmolja. Foto: Marcus Hansson / Sveriges Radio
Oljepalmer odlas idag på en yra motsvarande alla Sveriges skog. Foto: Marcus Hansson / Sveriges Radio
4 av 10
Oljepalmer odlas idag på en yra motsvarande alla Sveriges skog. Foto: Marcus Hansson / Sveriges Radio
Minst 3 miljoner indonesier beräknas avar sysselsatta i palmoljeindustrin. Foto: Marcus Hansson / Sveriges Radio
5 av 10
Minst 3 miljoner indonesier beräknas avar sysselsatta i palmoljeindustrin. Foto: Marcus Hansson / Sveriges Radio
Mike Griffith har jobbat med skogsvård 25 år i Indonesien. Foto: Marcus Hansson / Sveriges Radio
6 av 10
Mike Griffith har jobbat med skogsvård 25 år i Indonesien. Foto: Marcus Hansson / Sveriges Radio
Med hjälp av ett vasst huggjärn lossas palmoljefrukterna från palmen. Foto: Marcus Hansson / Sveriges Radio
7 av 10
Med hjälp av ett vasst huggjärn lossas palmoljefrukterna från palmen. Foto: Marcus Hansson / Sveriges Radio
Marcus Hansson intervjuar Zaidi Abdullah, guvernör för Acehprovinsen och svensktalande efter att ha bott i Alby. Foto: Sveriges Radio
8 av 10
Marcus Hansson intervjuar Zaidi Abdullah, guvernör för Acehprovinsen och svensktalande efter att ha bott i Alby. Foto: Sveriges Radio
Att odla oljepalmer ger 10 gånger mer än ris. Foto: Marcus Hansson / Sveriges Radio
9 av 10
Att odla oljepalmer ger 10 gånger mer än ris. Foto: Marcus Hansson / Sveriges Radio
20 kilo tung klase med palmoljefrukter redo att pressas. Foto: Marcus Hansson / Sveriges Radio
10 av 10
20 kilo tung klase med palmoljefrukter redo att pressas. Foto: Marcus Hansson / Sveriges Radio

Palmolja - ett billigt fett som återfinns i hälften av alla produkter vi köper i matbutiken. I flingor och kakor, i godis, i färdigpizzor,  men också i schampo, tvättmedel och stearinljus.

Klotet har besökt Aceh-provinsen på norra Sumatra i Indonesien där miljontals hektar regnskog gått åt för att göra plats för oljepalmsplantagerna. Utrotningshotade djur tvingas fly och klimatutsläppen skjuter i höjden.

Efter år av kritik har flera av de stora företagen som äger plantagerna lovat att skärpa sig - skogsskövlingen ska minska - å palmoljan ska bli hållbar och certifierad. Trots det så fortsätter skogen att förvinna. Klotets reporter Marcus Hansson reste till Indonesien som är världens största producent av palmolja - å till Aceh-provinsen på norra Sumatra. Där finns en av de få kvarvarande urskogarna kvar - men som det kastas allt fler lystna blickar efter ....

När regnskogen huggits ner så bränns den återstående vegetationen bort med följden att rökmoln lägger sig över stora delar av sydostasien. En symbol för avskogningen har den hotade orangutangen blivit. Ett djur som lever i just de två länder i världen som tillsammans står för mer än 80% av all palmoljeproduktion: Malaysia och Indonesien. Avskogningen har också gjort att Indonesien vunnit bronsmedaljen i koldioxidutsläpp och blivit världens tredje största utsläppare direkt efter Kina och USA.

När en orangutanghane talar om för sina artfränder vart han är på väg nånstans i regnskogen stöter den fram sina rop för att skrämma bort andra hanar och för att locka dit honor.  Men det är inte en riktig orangutang som gör det här ljudet, utan engelsmannen Ian Singleton, som jobbat med orangutanger i 20 år på Sumatra.

Han visar runt på organisationen SOCP:s orangutang-konvalescens-center. Eller flyktingmottagning om man så vill. I olika burar här bor det för tillfället 47 orangutanger. Nästan alla mycket unga djur vars föräldrar dödats i samband med att plantager anlagts. Ian Singleton ser orangutangerna här som flyktingar då deras hem har huggits ner, till stor del för att ge plats för oljepalmsodlingar.

I samband med skogsavverkning klubbas vuxna orangutanger ihjäl, så att de ska släppa ifrån sig de små orangutangerna som sen fångas in och hålls som husdjur. Det är den historia som de flesta av orangutangerna här bär med sig.

Vi går förbi en klätterställning som kunde höra hemma på vilket dagis som helst. I den hänger två bebisorangutanger iklädda blöjor. De är omgivna av människor med munskydd för att minska risken att överföra sjukdomar. Här får de av sina mänskliga lärare lära sig det som deras mamma aldrig hann visa dem. Hur man bygger bo att sova i och vad som går att äta och inte äta. Färdigheter som de behöver när de sen släpps fria.

Idag finns bara cirka 6000 orangutanger kvar på hela Sumatra, en ö stor som Sverige. Nästan alla bor i ett regnskogsområde som kallas Leuser Ecosystem, stort som Dalarna i Sverige. I Leuser-ekosystemet finns över tretusen meter höga berg, aktiva vulkaner, världens största blomma och förutom orangutanger också noshörningar, tigrar och elefanter. Alla fyra däggdjuren är akut hotade arter.

En anledning till att orangutangerna här på Sumatra är mer hotade än nånsin hänger ironiskt nog också ihop med tsunamin för tio år sen, som tog 200 000 människorliv i Indonesien. När tsunamin slog till rådde inbördeskrig i provinsen Aceh där rebellgruppen GAM kämpade för självständighet från resten av landet. Det osäkra politiska läget omöjiggjorde stora investeringar och fungerade därför som ett skydd för skogen. Plantager låg i träda och nybyggare hade flytt till städerna istället för att hugga ner skog. Men så kom alltså Tsunamin och mycket på grund av den fullständiga förstörelsen  så satte sig gerillan och regeringen ner och kom överens om ett fredsavtal.

Men freden och behovet av byggmaterial och timmer för hundratusentals hemlösa efter flodkatastrofen, ledde till att avverkningstakten i Aceh flerdubblades. Stora plantager som övergivits och delvis vuxit igen togs åter i drift.

Tio år efter tsunamin är spåren efter flodkatastrofen i huvudstaden Banda Aceh, så gott som utplånade. Det är fullt med människor på gatorna, motorcykeltaxis far fram och det som istället hotar Aceh idag är en ny sorts tsunami - från ovan.
– Tsunamin från havet det var ett allvarligt hot, men hotet nu, det kommer uppifrån i form av vatten från bergen, säger Rudy Putra som en känd miljöaktivist i Aceh.

Vi träffar honom på ett enkelt kontor där ett gäng mestadels unga människor sitter bakom laptops och jobbar. Vad menar han då, med en tsunami från ovan? Jo, det snabbt minskande skogstäcket har fört med sig mycket omfattande översvämningar och jordskred, säger Rudy Putra.

Vid flera tillfällen har hela byar svepts bort av vattenmassorna och 100-tals människor omkommit. Många pekar på avskogningen som den stora boven i det här. Med mindre skog att absorbera vattnet och hindra erosion och jordskred drabbas byar och städer nedströms hårdare, säger man.
– Att skydda skogen är nyckeln för att lösa vattenfrågan, säger Rudy Putra.

Det finns lagar som skyddar värdefull skog i Indonesien. Problemet är att de inte efterlevs. Rudy Putra har därför gjort det till sin uppgift att attackera de oljepalmsodlingar som idag olagligt breder ut sig inne i skyddade skogar, till exempel Leuser Ecosystem.

Han är en liten tanig kille, men får ägarna till olagliga oljepalmsplantager att skaka av skräck. Tidigare i år dömde en domstol två direktörer för en mycket stor oljepalmsplantage till åtta månader respektive 3 års fängelse, för att ha anlagt en plantage mitt inne i det strängt skyddade Leuser-ekosystemet. Företaget ska också betala böter motsvarande 200 miljoner kronor för att ha förstört skyddad regnskog och för att återställa det som förstörts. Bakom åtalet mot plantageföretaget låg Rydy Putra.

När han började arbeta för att rädda skogen för 15 år sen var det stora hotet illegal skogsavverkning. – Idag är det oljepalmsplantager och gruvdrift som hotar Leuser-ekosystemet, som de senaste åren fullständigt omringats av nya palmoljeplantager, säger Rudy Putra.

Vi åker ut till en stor plantage som delvis ligger inom Leuser-ekosystemet och som därför är olaglig. Resan genom plantagen tar 45 minuter och under den tiden är det bara palmer, palmer och åter palmer. I Indonesien odlas idag oljepalmer på minst 10 miljoner hektar - en yta som motsvarar hälften av all skog i Sverige. Nästan alla plantager är koncentrerade till de två öarna Borneo och Sumatra.

Arbetarna här lyssnar på technomusik för att underlätta det hårda kroppsarbetet. Med hjälp av långa störar i vars ände det sitter ett brett järn, som ett stämjärn ungefär, huggs de stora upp till 20 kilo tunga klasarna med palmoljefrukter ner från palmen. Sen lastas klasarna med sina rödorangea stenhårda frukter på en lastbil och körs bort till en fabrik där oljan pressas ur.

Många i Indonesien ser skogen som en fri tillgång som det bara är att ta för sig av, säger Mike Griffith, naturvårdare som i mer än 25 år arbetat i Indonesien med bland annat Leuser-ekosystemet här på Sumatra.
– Ironiskt nog saknas det inte mark utanför skogen att anlägga plantager på, men det är lättare att hugga ner orörd skog än att köpa upp annan mark för en plantage, förklarar Mike Griffith.

Nu hotas dessutom Leuser-ekossystemet av en ny översiktsplan. Regeringen i Aceh vill snabba på den ekonomiska utvecklingen. Före detta gerillakämpar ska ska belönas och få arbete, fattigdomen ska bekämpas. Ett snabbt och enkelt sätt är att öppna upp skogen för bland annat plantager.

– Om planen klubbas igenom så betyder det slutet på regnskogen här som ett fungerande ekologiskt system, tror Mike Griffith. Nya vägar för med sig illegal avverkning och nya bosättningar vilket leder till en fragmentarisering av orangutangernas livsutrymme.

Vi beger oss till regeringsbyggnaden i huvudstaden Banda Aceh. Efter att ha väntat i mer än en halv dag och slussats genom diverse gångar och rum får vi till slut träffa Zaidi Abdullah, guvernör för Acehprovinsen och svensktalande, efter att som en av rebellrörelsen GAM:s ledare ha bott i exil i Alby utanför Stockholm under många år.

– Det som miljörörelsen säger till dig stämmer inte. Det är bara en ytterst liten liten del av skogen som kommer att stryka med, hävdar guvernör Zaidi Abdullah.

Han menar att mycket av den skog som aktivisterna påstår nu är hotad redan är nedhuggen och därför inte bör räknas. Men hans planer har mött massivt motstånd. Mer än en miljon namnunderskrifter har samlats in för att protestera och nu har också EU skickat rådgivare till Aceh för att se om det går att utarbeta en ny plan för skogen. Hur det kommer att bli i slutändan är det ingen som vet. Zaidi Abdullah håller tills vidare alla dörrar öppna.
– Vi bjuder gärna in miljörörelsen för att diskutera detta, säger Zaidi Abdullah.

Frågan är vad nya diskussioner kommer att leda till. Att skogen är väldigt värdefull, det verkar vara det enda som alla är helt överens om. Miljöorganisationerna å sin sida argumenterar att skogen är mer värd om man lämnar den orörd. Att skogen har ett mätbart ekonomiskt värde genom att den reglerar vattenflödet så att det under torrperioden går att odla ris och genom att erbjuda bär och frukter, genom turism och tillgång till bränsle och byggmaterial för de samhällen som ligger i närheten. Skogen hjälper också till att rena vattnet som fyra miljoner invånare i Aceh dricker dagligen. 

Ekosystemtjänster kallas det här och studier gjorda just över Leuser-ekosystemet visar att det handlar om stora belopp.
– En exempel är en studie som kom fram till att skogen här är värd 5 miljarder kronor om året, säger Mike Griffith.

Men det är färstås ett svårsmält argument för guvernör Zaidi Abdullah som vill se snabb ekonomisk utveckling. Ett enkelt recept för det är att med nya vägar öppna upp skogen för bosättningar och palmoljeplantager. Jämfört med att odla ris på samma yta så ger palmolja tio gånger så mycket pengar. Det ger ddessutom viktiga arbetstillfällen. i Indonesien arbetar idag minst 3 miljoner människor direkt på plantagerna och ytterligare miljontals är sysselsatta i andra och tredje led.

Men låt oss inte glömma orangutangerna i allt det här pratet om pengar. Ian Singleton, omgiven av orangutangbebisar med blöjor, tvivlar på att palmoljeplantager i slutändan är en god investering för indonesien. Han berättar hur stora arealer skog de senaste åren huggits ner för att göra plats för oljepalmerna. Skog som legat på mycket låglänta torvmarker.

När torvmarkerna dikas ur för att göra plats för plantagerna så sjunker marken ihop. Inom loppet av 25 år (så länge lever ett oljepalmsträd) riskerar stora områden att ha sjunkit så mycket att de kan dränkas av havsvatten. Alltå en på längre sikt mycket dålig affär både för regnskogen och för Acehs befolkning, avslutar Ian Singleton.

Det här är det första av två program där Klotet granskar palmoljeindustrin och dess följder för natur och människor. Nästa del som handlar om hur miljövänlig och säker den certifierade palmoljan är, sänds 14/1 2015 kl 13.35 med repris 15/1 kl 19.03 och 18/1 kl 19.35 i P1 samt förstås här på bloggen och i appen Sveriges Radio play.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".