Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Viktigaste miljöhändelserna 2014

Publicerat onsdag 7 januari 2015 kl 13.25
Klotets årskrönika 2014
(24 min)
Vetenskapsradions Klotets Johan Bergendorff, Pelle Zettersten och Marcus Hansson blickar tillbaka på det gångna årets viktigaste miljöhändelser. Foto: Lisa Abrahamsson / Sveriges Radio
Vetenskapsradions Klotets Johan Bergendorff, Pelle Zettersten och Marcus Hansson blickar tillbaka på det gångna årets viktigaste miljöhändelser. Foto: Lisa Abrahamsson / Sveriges Radio

2014 verkar bli det varmaste året sedan slutet av 1800-talet enligt preliminära siffror från Världsmeteorologiska organisationen (i slutet av januari vet vi säkert). FN kom med nya klimatrapporter och förnybar energi slog rekord. För skog, hav och utrotningshotade djur såg det dystert ut på många håll. Men flera storföretag satte miljömål som går betydligt längre än politiska avtal. Välkomna till Vetenskapsradion Klotets årskrönika.

I Sverige rådde extremväder på flera ställen under 2014, särskilt i somras med häftiga skyfall och massiva åskväder där skolor och vårdcentraler översvämmades och fick stängas och tunnelbanestationer vattenfylldes. På andra håll rådde det ju istället torka och vi drabbades av den största skogsbranden i modern tid.

Inom några år går det inte att försäkra visa fastigheter i Sverige mot översvämningar trodde Staffan Moberg på branschorganisationen Svensk Försäkring i Klotet och Ulf Moback som är ansvarig för Göteborgs klimatanpassning ansåg att Sverige är ett u-land på att ställa om vårt samhälle så det klarar varmare väder och stigande havsnivåer.

FN:s klimatpanel IPCC kom med flera nya rapporter under året om just hur vi nu snabbt måste anpassa städer och landsbygd till ett förändrat klimat och hur vi ska få ned koldioxidutsläppen till noll före århundradets slut, men det är inte tagelskjortan på framöver enligt FN:s klimatpanel. Med stöd av tusentals forskarrapporter konstateras att omställningen till ett klimatneutralt samhälle skulle minska den globala tillväxten med pyttiga -0,06 procent per år och då har man inte tagit med att folk kommer få bättre hälsa om man resar bort smogg, som egentligen gör att det blir en pluskalkyl.

Det där verkar för övrigt finansindustrin ha fattat. Ivrigt påhejade av Fossil freerörelsen som velat övertyga universitet, pensionsfonder och kommuner att divestera, att sälja av de riskabla fossila tillgångarna när vi nu snabbt ska lämna dem bakom oss, det alltså för att våra pensionsfonder inte ska bli värdelösa.

På det stora klimatmötet i New York i september var det flera stora banker, pensionsfonder och försäkringsbolag som nu planerar att sälja värdepapper i kol- och oljeindustrin för hundratals miljarder dollar och i stället satsa på klimatsmartare alternativ. På samma möte påpekade USA:s förre vice president Al Gore att solcellsmarknaden formligen exploderat under året och inom 6 år bor mer än 80 procent av jordens befolkning på platser där solel är lika dyrt som eller billigare än smutsig fossilkraft.

Att Kina och USA sagt att man ska minska sina utsläpp, är betydelsefullt för de pågående klimatförhandlingarna. Och när världens ledare samlades i Perus huvudstad Lima i december för att försöka få till ett utkast till ett globalt klimatavtal, det som ska skrivas på senare i år i Paris, så lyckades de ju faktiskt tillslut komma fram till en kompromiss som går att bygga vidare på även om den inte blev så kraftfull som många hoppats på.

I mars 2015 ska sedan alla länder redovisa hur mycket de ska få ned sina utsläpp med framöver och så ska FN utvärdera om det räcker för att hålla sig inom målet att den globala uppvärmningen inte får stiga med mer än två grader.

Elbilarnas framfart, är en sak Klotet tittat närmare på förra året. Till exempel Formel-e bil, årets stora nyhet inom motorsporten, med en helt eldriven tävlingsgren. Det är lite som en kopia på Formel 1 fast med elmotorer.

Klotet var också ute och testkörde en vätgasdriven elbil, alltså en så kallad bränslecellsbil. Istället för batterier så har den en liten tank med vätgas som kan omvandlas till elkraft och som sen driver en elmotor. Det fina med den är att den har lika stor räckvidd som en vanlig diesel- eller bensinbil. Det är flera bilmärken som nu planerar att börja producera och sälja såna bränslecells-elbilar i större skala under året.

Sedan krävs det ju då att det byggs vätgasmackar runt hela Sverige för att det här ska funka. I Sverige finns för närvarande bara en enda så vitt vi vet och när det gäller snabbladdstationer med elurtag för vanliga elbilar är det också lite skralt även om nya politiska löften om satsningar nu getts. Hur vi ska kunna få en fossiloberoende fordonsflotta inom 15 år som politikerna lovat, det återstår att se.

Biobränslen kan ju driva miljöanpassade bilar också och där har utvecklingen gått snabbt framåt i Sverige. 15 procent av transportsektorn körs numer på etanol eller biogas eller biodiesel. Det här gör oss faktiskt bäst i EU på det området. Men det händer saker på anda håll också, i USA, är det inte bara utvinning av skiffergas och skifferolja som gäller, till exempel driver försvarsmakten där på utvecklingen mot förnybara bränslen. Kapten James Goudreau på US Marine säger att varje gång de beställer in nytt biobaserat flygfotogen så har priset minskat med hälften.

Utrotningen av växter och djur har inte minskat under 2014. Enligt en studie i tidskriften Nature så är mer än var fjärde däggdjur hotat, och 4 av 10 groddjur. Eftersom det är så få av jordens växter och djur som upptäckts och som undersökts vetenskapligt, så är mörkertalet enormt. Det kan handla om att 500 arter försvinner per år, eller kanske så många som 30 000.

Främsta orsaken är att vi människor hugger ned skogen och odlar nått annat där, eller bygger en stad eller gruva där det förut var natur. Klotet besökte i november Indonesiska ön Sumatra där en stor del av all palmoljan odlas, som är en billig ingrediens i allt möjligt i våra butiker.

Biologen och orangutangforskaren Ian Singleton beskriver orangutangerna som flyktingar efter att deras hem i skogen jämnats med marken för att göra plats för palmoljeplantager. Singleton driver ett rehab-centrum för orangutanger som räddats i samband med att plantager anlagts, och han berättar här hur efter att skogen huggits ner så sitter det nån ensam orangutanghona med sin unge kvar högst upp i det sista trädet och som sen klubbas ihjäl för att komma åt ungen, som sen blir husdjur.

Indonesien är världens fjärde folkrikaste land och det sker en snabb ekonomisk utveckling nu. Palmolja är viktig del av den utvecklingen. Det ger tio gånger så mycket pengar att odla palmolja som att odla ris och det innebär att stora arealer regnskog huggs ner för att göra plats för plantagerna. Just på Sumatra finns fortfarande både tigrar, orangutanger, noshörningar och elefanter som alla bor i djungeln, men som nu alla är starkt hotade. Samtidigt görs det också en hel del nu för att minska palmoljans påverkan på regnskogarna och det kommer vi att berätta mer om i Klotet den 14 januari.

En positiv sak om palmolja är att det enligt nya EU-regler från 13/12 måste stå om det finns palmolja i livsmedel, så att vi konsumenter själva ska kunna avgöra vad vi vill handla. Och på klimattoppmötet i New York som vi nämnde tidigare så lovade ju ett gäng stora skogsländer att avverkningen av naturskogar ska stoppas inom 15 år

Licensjakt på sammanlagt 44 vargar var kanske det mest kontroversiella beslutet under 2014 när det gäller biologisk mångfald i Sverige. Länsstyrelserna i Dalarna, Värmland och Örebro fattade besluten med start den 9 januari i år, fast Dalarnas jakt är förtillfället stoppad av Naturvårdsverket.

Annat är det i Tyskland där skjuter man inga vargar, där är det snarare så att många jägare snarare vargen som en jaktkollega. En stor skillnad mot hur många svenska jägare i vargbygd känner inför ulven som ibland river deras jakthundar och konkurrerar om en betydligt magrare viltstam. Vargarna här ska därför nu skjutas ned mot miniminivån 270 djur, som riksdagen och Naturvårdsverket satt upp som gräns.

Den FN-deklaration om biologisk mångfald som världens länder skrivit under där 17 procent av all landyta och 10 procent av havet ska skyddas för att stoppa artutrotningen redan inom 5 år, den processen går framåt i en takt så att man enligt FN:s miljöprogram tror att man kommer att nå målet. Ytterligare en ljusning när det gäller biologisk mångfald under 2014 mao.

Apropå att skydda haven mot miljöförstöring, så kan man ju inte säga att 2014 var något vidare år heller. FN:s jordbruksorgan FAO konstaterar i sin senast rapport att problemet med utfiskningen inte blivit bättre. Nu är 87 % av de kommersiella fiskebestånden fiskade till sin maxgräns eller till och med överfiskade.

En lösning kan vara att vi äter ännu mer odlad fisk och havsmat än idag, men då får den förstås inte matas med vildfisk. Det blir också allt mer förpackningar i butiken miljömärkta med Marine stewardship council, den blå fisken som ska stå för hållbart fiske.

Förutom dammsugningen av haven, så stiger temperaturen i oceanerna så att arter inte trivs och simmar mot de kallare polerna om de kan. Fast de som redan anpassat sig till polartemperaturen som nu stiger snabbt, kan förstås inte ta vägen någonstans. Och som om det inte vore nog med detta, så har ju haven på grund av all koldioxidutsläpp blivit 26 procent surare, så att inte längre koraller och andra skaldjur trivs lika bra. Och så läcker det fortfarande ut stora mängder miljögifter i vattnet liksom näringsämnen som bidrar till övergödning. Som bekant är nästan hälften av Östersjöns bottnar döda eller lider av svår syrebrist.

Syrenivåerna går ned i de flesta oceaner även på flera hundra meters djup konstaterar FN:s klimatpanel IPCC i sin senaste rapport. Det beror dels på uppvärmningen av haven och dels på övergödning.

Företag vill börjar bryta värdefulla minrealer på havsbotten. Längst har det kanadensiska bolaget Nautilus minerals kommit, alla tillstånd för att påbörja brytningen på cirka 2000 meters djup utanför Nya Guinea blev klara under 2014 och man räknar komma igång om tre år.

Forskarna vet ännu inte så mycket om det eftersom djurlivet på havsbotten är tämligen outforskad jämfört med på land. Men klart är att om det handlar om storskalig gruvdrift så kommer djurlivet lokalt få stryka på foten just där man tar upp metallerna. En fördel med att utvinna ifrån havsbotten är att koncentrationen av de olika metallerna där oftast är betydligt högre jämfört med på land, det betyder alltså att man inte behöver exploatera lika stora ytor som på landbacken.

Nudging var ett nytt begrepp vi pratade om på Klotet 2014. Det bygger på forskning om mänskligt beteende och hur vår hjärna fungerar och som säger att vi är ganska lata varelser som gör mycket på rutin och gammal vana och följer omedvetna signaler omkring oss istället för att fatta rationella och nogrannt genomtänkta beslut. Ibland kan det därför räcka med en liten puff, en nudge på engelska, för att få oss att välja annorlunda. Det kan handla om att måla gröna fotsteg på trottoaren som leder till papperskorgen och som får färre att skräpa ned, eller att det miljävänligaste alternativet är förvalt när vi ska kryssa i elavtal eller pensionsfond.

De multinationella företag som nu investerar stort i förnybar energi och bygger jättestora vindkraftsparker och solcellsanläggningar för att bli helt självförsörjande på förnybar el var en annan hoppfull förändring under 2014. Det verkar som att företagen går före politikerna här.

Klädjättar som samlar in kundernas gamla textilier och gör nya plagg av dem och andra som lagar jeansen gratis när det gått hål på dem, för att komma bort från slit och släng, är ett exempel på vad som håller på att ske i modeindustrin.

Ytterligare ett hoppfullt exempel är årets nobelprisbelönade LED-lampsteknik, som minskar eneregiförbrukningen med 85 % jämfört med glödlampor och som dessutom kan styras som så att lamporna känner av hur mycket ljus vi behöver för att sova gott om natten. 

Det är också värt att nämna att det nu börjar komma reningsverk och fabriker som vill ta fram ren fosfor från vad vi spolar ned i toan för att sprida som näring på åkrarna och på så sätt sluta kretsloppet. Istället för att bara bryta nytt i Marocko av en ändlig resurs.

Klotet tillönskar alla lyssnare/bloggläsare ett gott nytt år!

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".