Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Här hamnar alla Sveriges lampor och lysrör

Publicerat onsdag 28 januari 2015 kl 13.36
"Hål i huvudet att inte återvinna metallerna"
(5:59 min)
Foto:Emil Östlund/SR
1 av 2
Göran Lundholm på Nordic Recycling synar en energisnål LED-lampa vars sken blir varmare av sällsynta jordartsmetaller. Foto: Emil Östlund / SR
Foto:Emil Östlund/SR
2 av 2
3500 ton ljuskällor kommer varje in till Nordic Recycling i Hovmantorp. I Sverige är insamlingsgraden 80 procent. Foto: Emil Östlund / SR

Det finns en typ av produkt som innehåller sällsynta jordartsmetaller och som faktiskt återvinns idag, men inte i Sverige. Det handlar om det lysrörspulver som finns inuti lysrör. Alla lampor och lysrör som samlas in i Sverige skickas till en anläggning i Hovmantorp i Småland, där plockar de isär materialet och lysrörspulvret skickas till en anläggning för återvinning i Frankrike. Förhoppningar finns att så småningom kunna göra samma sak i Sverige

 

Den gamla bruksorten Hovmantorp ligger mitt i det småländska glasriket. Här finns alltså Sveriges enda anläggning för återvinning av ljuskällor. Hit kommer lampor från våra hem, från industrin och från offentlig miljö. Och inte bara från Sverige utan också från vår granne Norge.  

– De volymer vi får in här är ungefär 3500 ton per år. Det är 100 procent av det insamlade från Sverige och Norge, säger Göran Lundholm som är vd för Nordic Recycling.

Och hur bra är vi på att samla in?

– I Sverige är vi jättebra, jag tror vi är bäst i världen. Man mäter hur mycket vi samlar in i förhållande till det vi säljer och det ligger ungefär på 80 procent.

Inne på lagret tornar de upp sig, gula plastbackar från Sverige och träpallar från Norge med diverse olika ljuskällor. 

– Här ser du, det är gamla glödtrådslampor, sådana man inte får använda längre, eller sälja. Det är lågenergilampor som vi har hemma. Den största volymen vi får in är lysrör.

Vilka av de här lamporna innehåller sällsynta jordartsmetaller?

– Det är i första hand lysrör och lågenergilampor. Sedan i de nya LED-lamporna finns det också jordartsmetaller men i väldigt små volymer. Men i de här lågenergilamporna och lysrören är det ganska mycket förhållandevis. 

– Här har du lyspulver och jordartsmetaller.

Går det att se med blotta ögat?

– Ja, vi kan titta här, här är en som är lite trasig, säger Göran Lundholm och drar med fingret inne i ett spräckt lysrör.

Ja, det är som ett vitt damm på fingret där?

– I det finns jordartsmetaller, fosfor och lite annat. De här jordartsmetallerna gör ju mycket att vi kan ställa temperaturen på ljuset. Vi här uppe i Norden gillar ju gulaktigt sken och det kan man åstadkomma med hjälp av jordartsmetaller medan i södra Europa är det mer vitt eller blått ljus. Då är det en annan typ och mindre jordartsmetaller vad jag förstår.

Så det är olika utifrån människors kynne på något sätt?

– Ja precis, vi gillar det här uppe i Norden. Det gula, det lite varmare.

Inne i själva processhallen hissas pallarna upp i en stor hiss där lampor och lysrör krossas. Till de krossade ljuskällorna tillsätts vatten och klor för att binda kvicksilvret. Sedan snurras glas och metall ut i en stor cylinderformad trumma och sorteras automatiskt ut i två stora högar på utsidan av byggnaden. Kvar är en gråaktig slurry med lyspulver och kvicksilver.

– Det här lyspulvret skickar vi idag till ett företag i Frankrike. Det finns ett i Europa som klarar av det. Enligt uppgift ska det finnas en eller eventuellt två anläggningar i Kina som klarar av det. Jag har aldrig skickat något dit, säger Göran Lundholm.

Men ni skickar hela den här slurryn till Frankrike?

– Nej inte riktigt allt. Vi lagrar en del med tanke på de projekt som vi har. Vi vill gärna hitta andra lösningar där vi kanske här i framtiden kan ha en egen process i Sverige för att plocka ut jordartsmetaller. Det är tanken men det ligger lite längre fram i tiden. Man kan säga att historiskt sett så gick allt sånt här på deponi. Ner till norra Tyskland där man stabiliserade det i de Tyska saltgruvorna.

Varför tar ni hand om den här slurryn nu, kvicksilvret förstår jag, men just de sällsynta jordartsmetallerna?

– Det är absolut intressant att få ut jordartsmetaller, dels för att göra nya lampor men så är det ju så att i stort sett all elektronik så ingår det jordartsmetaller och det är en stor efterfrågan i världen. I den här slurryn är det oerhört mycket högre innehåll av jordartsmetaller än om man skulle bryta det så om man uttrycker det rakt på sak, det är hål i huvudet att slänga bort det om vi har en bra kvalitet på det.

Efter en stund ute i anläggningen så blir man lätt lite trött i huvudet av alla ljud. På Göran Lundholms kontor är det lugnare. Göran Lundholm fortsätter berätta om återvinningen av just lysrörspulver.

– Jag tror att om vi hittar en process för att hantera lyspulvret så ligger det inte så långt ifrån att kunna köra andra avfall i samma process. Och då får man ju en riktigt bra uppsida i det hela. Det är ju bra för svensk industri, svensk återvinningsindustri.

Skulle ni behöva någon hjälp från politiskt håll för att det här ska gå snabbare?

– Ja det är klart, men det vågar man ju inte säga att man vill ha hjälp från politiker. Skulle politikerna reglera marknaden skulle vi vara tvingade att hitta lösningar. Industrin drivs ju av lönsamhet och vi skulle aldrig komma på tanken att göra olönsamma processer. Men kommer politikerna och säger att ni måste göra det här, ja då kommer vi vara tvungna att plocka fram den här processen och det kan vara ett sätt att ta ett teknikliv betydligt mycket snabbare.

Tror du det blir viktigare att ta vara på de metaller vi redan har plockat upp än att hela tiden utforska nya möjligheter att öppna nya gruvor?

– Ja, det vore väl dumt att inte jobba med det vi har. Återvinner vi det här och inte kan återvinna jordartsmetaller specifikt utan gräver ner det eller ställer det i en saltgruva i Tyskland. Det är ett väldigt resursslöseri. Det är klart vi ska återvinna det vi redan har, säger Göran Lundholm.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".