Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Chalmersforskare på god väg att hitta metod för återvinning

Publicerat tisdag 27 januari 2015 kl 16.46
"Svårigheten liggeri att göra det miljö o kostnadseffektivt"
(5:10 min)
Foto:Emil Östlund/SR
Christian Ekberg, professor i kärnkemi och industriell materialåtervinning vid Chalmers i Göteborg visar upp en artikel från tidigt 70-tal om att mer måste återvinnas och cirkulera i samhället. Foto: Emil Östlund / SR

I dagsläget skickas den så kallade slurryn, innehållande de sällsynta jordartsmetallerna, till Frankrike där de separeras och renas så att de kan användas i nya lampor. Men en del sparas av Nordic Recycling i Hovmantorp i väntan på att tekniken ska bli tillgänglig här i Sverige så att alla stegen i processen att återvinna jordartsmetallerna kan göras här. För när det gäller jordartsmetaller så vill forskarna sällan dela med sig av befintlig kunskap och hjulet måste uppfinnas på nytt. På avdelningen för Kärnkemi och industriell materialåtervinning på Chalmers jobbar forskarna med en egen återvinningsteknik.

Jag tar hissen upp till våning fem i kemihuset på Chalmers. Sjätte våningen med namnet Kärnkemi går inte välja med mindre än att man har ett passerkort. Professor Christian Ekberg möter mig på våning fem och vi tar trappen den sista våningen. Att avdelning för kärnkemi är tätt sammankopplad med avdelningen för industriell materialåtervinning är kanske inte en helt väntad kombo.

– Den kan ju från början tyckas vara konstig men teknikerna inom kärnkemin är väldigt snarlika de som kan användas inom återvinningen, speciellt den här vätskeextraktionskemin som är klassisk här i Göteborg, berättar Christian Ekberg.

Det forskarna gör är att på kemisk väg, med hjälp av oblandbara vätskor skilja de olika ämnena från varandra. I labbet håller doktoranden Christian Tunsu på med uppskalningförsöken av att separera ut jordartsmetallerna som finns i lyspulvret.

– I lyspulver har vi upp till sex olika jordartsmetaller. Yttrium och europium är i högst koncentration men de förekommer ofta tillsammans med många andra metaller och det är den stora utmaningen, säger Tunsu.

I lyspulvret finns upp till sex olika jordartsmetaller. Yttrium och europium är i högst koncentration. Men de förekommer ofta tillsammans med många andra metaller och det är det som är den stora utmaningen, berättar Christian Tunsu.

 Så vad är skillnaden att göra det här på labbnivå eller göra det på industriell skala? Frågar jag Christian Ekberg.

– Det är en helt annan fråga. Att ta fram data på labbnivå är ganska enkelt. Men så fort man börjar köra saker i process så kommer hela helhetstänket med vart går alla flödena, har vi den reningen vi behöver, tillstöter det några problem när vi börjar köra större mängder. Är det någon orenhet som kommer och dominerar och kommer att följa med processen runt. Och som kommer att anrikas när man snurrar runt med lösningsmedel flera, flera gånger.

Hur länge pågår de här försöken?

– Vi kommer hålla på i alla fall ett och ett halvt år till förmodligen, den doktoranden som håller på just nu. Och när han är disputerad får vi väl hoppas att det är klart.

Ser man till lyspulver i lågenergilampor och lysrör så går det att få ekonomi i återvinningen. Det tror i alla fall Göran Lundholm på Nordic Recycling som hoppas få igång en återvinning av sällsynta jordartsmetaller i Sverige med hjälp av forskarna på Chalmers. Men med de nya LED-lamporna som kommer allt mer är det en annan sak. De innehåller fortfarande de här metallerna men i betydligt mindre mängd. Och då blir det kanske inte möjligt att återvinna sällsynta jordartsmetaller ens ur lyspulver i framtiden.

Doktor Teodora Retegan skruvar upp en av framtidens lyskällor, en LED lampa, här sitter jordartsmetallerna i små, nä pyttesmå, gula chip.

– Det är bara doppat med sällsynta jordartsmetaller, säger Teodora Retegan.

 Så om man nu ska återvinna den här lampan hur ska man bära sig åt då?

– I det här fallet är det inte lika lätt, för du har sett att man måste öppna lampan först för att komma till det lilla chippet. Man behöver väldigt många såna lampor för att komma till en minimal mängd av material man kan använda. Designen av den här lampan är inte så lätt, det är lite lättare att utvinna jordartsmetaller ur lågenergilampor.

– Det är som Teodora säger, det är väldigt lite material i det här och man får väl ta sig en allvarlig funderare på om det är värdefullt idag att göra mer och mer prylar med mindre och mindre råmaterial i? Det gör ju att i slutändan så blir varje pryl oväsentlig och ointressant att återvinna för den innehåller så lite, säger Christian Ekberg. Så kanske det trots allt är bättre att ha mer värdefullt material i det man tillverkar, dels att det håller längre och blir mer robust men också att man faktiskt har ett intresse att återvinna det. Det kanske är bättre att återvinna ett material som är lite dyrare, möjligen också miljöfarligt, än att ha lite av det materialet som istället släpps ut i naturen och som man inte har någon kontroll på. Det får man fundera på.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".